Gottgörelse – en ansvars- eller samvetsfråga?

I matbutikens frysdisk ligger färdigmat med kycklingbitar i. Kycklingen kommer från en farm i Thailand som har utnyttjat migrantarbetare. När det här uppdagar sig, vilket det gjorde på våren 2016, ställs detaljhandelsföretagen inför ett svårt dilemma. Den enklaste åtgärden är att se till att underleverantörerna bryter kontraktet med farmen, vilket också skedde. Men de utnyttjade migrantarbetarna stämdes för förtal efter att ha klagat, de häktades, förlorade sin inkomst och möjlighet att lämna Thailand. Enligt FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter har offer för brott mot mänskliga rättigheter rätt till gottgörelse. Men när, som i det här fallet, det köpande företaget inte har någon affärsrelation med producenten längst bort i ledet är det inte givet hur ansvaret ser ut och vad gottgörelse innebär. Med avstamp i detta verkliga fall undersöker Axfoundation frågan om gottgörelse.

Arbetare och aktivister som åtalats av Thammakaset.

Arbetare och aktivister som åtalats av Thammakaset.

Problem

FN:s har formulerat riktlinjer för gottgörelse för företagsrelaterade övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. I FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter anges att företag genom hela leverantörskedjan har ansvar för att inte orsaka, bidra eller vara kopplade till kränkningar av mänskliga rättigheter. Stor vikt läggs på att förhindra kränkningar genom riskhantering. Företag åläggs att ”veta och visa” riskerna i kedjan, och att hantera dem så att kränkningar undviks. Men trots riktlinjerna kan det vara svårt för företag att i fall till fall fatta rätt beslut.

Vår insats

Axfoundation driver frågan om gottgörelsemekanismer tillsammans med Axfood och Martin & Servera. En policy är under utveckling och ska fungera som ett stöd vid tillfällen då larm inkommer om eventuella kränkningar i leverantörsleden.

Axfoundation är engagerat i fallet med de 14 migrantarbetarna på kycklingfarmen Thammakaset. Det var via ett Facebookinlägg våren 2016 som usla förhållanden på en kycklingfarm i Thailand avslöjades via en migrantarbetare från Myanmar. Farmen, Thammakaset, producerade kyckling till en leverantör som i sin tur är en underleverantör till ett antal svenska och europeiska livsmedelsföretag. Efter flera år av juridiska turer har Thammakaset sammanlagt anklagat 23 migrantarbetare, människorättsaktivister och journalister för förtal och ärekränkning via 17 stämningsansökningar. Flera av de anklagade har förlorat arbetsinkomst och riskerar fängelse och böter. Fallet har engagerat företag, myndigheter och EU.

”Sedan 2016 har 17 stämningsansökningar om förtal och ärekränkning lämnats in av ett enda thailändskt företag. Totalt står 23 migrantarbetare, människorättsaktivister och oberoende journalister anklagas för förtal av kycklingfarmen Thammakaset.”

Axfoundation är en av de organisationer som sedan 2016 agerat för att stödja de anklagade. Axfoundation har förmedlat pengar till juridisk hjälp och för att täcka borgen och böter för de anklagade. Pengarna kommer från ett antal nordiska företag som vill vara anonyma. Inget av företagen hade någon affärsrelation med Thammakaset, likväl återfanns kycklingfarmen i företagens leverantörsled. Axfoundation deltar också regelbundet i gemensamma skrivelser och protestbrev riktade till thailändska regeringen.

”Fallet med kycklingfarmen Thammakaset och de utnyttjade migrantarbetarna har bidragit med kunskap och möjlighet att utveckla en gottgörelsepolicy, som Axfoundation vill sprida till andra aktörer.”

Partners

Axfood, Martin & Servera, Migrant Workers Rights Network (MWRN) Enact, ETI UK, Etisk Handel Norge

Projekt inom hållbar produktion och konsumtion

Kontakt