Tång: En dold resurs under ytan

Under ytan finns en värdefull resurs som kan bli en byggsten i framtidens livsmedelssystem. Tång är hållbar, resurseffektiv och otroligt mångsidig – men i Sverige är dess potential fortfarande mycket outnyttjad. Kunskap om tångens näringsvärden och användningsområden är begränsad i många europeiska sammanhang, och smaken är ny för de flesta. Projektet SensAlg utforskar hur svensk tång kan ta steget från hav till tallrik, i en tid där livsmedelssäkerhet och hållbara alternativ blivit allt viktigare.

Kan tång vara vår största outnyttjade resurs?

Globalt uppskattas det finnas över 70 000 algarter i världen, i olika färger, former och texturer. Tång är det vardagliga namnet på fleråriga makroalger och syftar till brunalger som sockertång och blåstång, men även vissa röd- och grönalger inkluderas i begreppet. Denna undervattensgröda innehåller näringsämnen som protein, fibrer, omega-3-fettsyror samt flera viktiga mineraler och vitaminer. Vissa arter, som havssallat, innehåller dessutom biologiskt aktivt vitamin B12 – ett näringsämne som annars är ytterst ovanligt i växtbaserade livsmedel.

Tång växer snabbt, utan att kräva varken sötvatten, gödningsmedel eller odlingsmark – vilket gör den till en resurs med låg klimatpåverkan och hög återväxtpotential utan att belasta jordens begränsade naturresurser. Den spelar även en viktig roll i marina ekosystem då den har förmågan att förbättra vattenkvaliteten genom att ta upp näringsämnen som kväve och fosfor.

Tång utgör även en vital livsmiljö för många marina arter och organismer som lever under ytan. Allt fler tillämpningar och användningsområden växer fram idag – primärt i nya former av livsmedel men även produkter såsom djurfoder, förpackningar, kosmetika och bioenergi. Varför är då denna näringsrika och resurseffektiva råvara så underutnyttjad i Sverige och Europa i stort? Förutom en bristande regional infrastruktur för odling och processering, är en huvudanledning att det saknas en efterfrågan, eftersom de flesta helt enkelt inte tycker om smaken.

Sensorik och produktutveckling med svenskodlad tång

Utmaningen med den främmande tångsmaken och låga kunskapen om tångens mångsidiga egenskaper i livsmedelssammanhang är aspekter som projektet SensAlg tagit sig an. Inom projektet undersöks nämligen den inhemska tångens sensoriska egenskaper – som smak, textur, doft och utseende – med målet att öka kunskapen om hur svenskodlad tång ska hanteras från odling till matprodukt för att främja konsumtion i Sverige. Axfoundations roll i projektet, som leds av Uppsala universitet och involverar ett brett partnernätverk, har bland annat varit att på Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscenter för framtidens mat och material, utveckla och jobba fram produkter med svensk tång i. Fokus har varit att integrera 10–20 procent frysta alger i produkterna – inte bara använda tång som en krydda eller smaksättare.

Två arter har valts ut för produktutveckling: sockertång och havssallat. Sockertång ger bra och stabila skördar och havssallat, med en betydligt mildare smak, är särskilt lämplig för nya konsumenter. I Sverige har vi ingen lång historia av att äta alger och Axfoundation har därför försökt hitta svenska kontexter och produkter där de kan passa in smakmässigt.

Efter produktutvecklingen på Torsåker gård testades flera rätter i praktiska smakprov på en skola i Uppsala våren 2025. Två produkter stack särskilt ut: en frisk blåbär- och algsmoothie, gjord helt på svenska råvaror, och en mustig vegansk bouillabaissesoppa. Resultatet visade att tång inte bara är näringsrikt och hållbart – det kan också bli otroligt gott och kan vara ett bra alternativ för den som söker en havsinspirerad smakupplevelse utan animaliska produkter.

En utmaning med alger är färgen, de oxiderar och blir bruna när de kommer i kontakt med syra. Det gör det i princip omöjligt att behålla en grön färg i exempelvis en smoothie. Därför kombinerar vi alger med blåbär och kanel som både passar smakmässigt och visuellt och som balanserar och mildrar havstonen från algerna.

– Sofia Lundvall, kock och måltidskoordinator, Torsåker gård.

Europas algodling i förändring

Trots att den globala produktionen av tång har tredubblats sedan år 2000, odlas 99 procent av all tång i Asien. Där är odlingen välorganiserad och en viktig inkomstkälla i många kustsamhällen, med en lång tradition av både konsumtion och förädling. I Europa är algodling fortfarande i ett tidigt skede. Här dominerar vildskörd. Utvecklingen av odlingar har bromsats av krångliga tillståndsprocesser, tekniska och ekonomiska hinder samt en bristande värdekedjeintegration. Men förutsättningarna är goda. De kalla, näringsrika haven lämpar sig väl för odling, efterfrågan på tångbaserade produkter ökar och politiska satsningar som EU:s gröna giv skapar nya möjligheter för en hållbar regional tångindustri. En rapport från Seaweed for Europe uppskattar att europeisk produktion skulle kunna växa från dagens 300 000 till 8 miljoner ton per år – och skapa omkring 115 000 nya jobb till 2030.

Sverige i startgroparna för en ny blå näring

I Sverige är tångodlingen ännu liten, men växande. Med goda naturliga förutsättningar såsom landets långa kuststräckor och goda vattenkvalitet, samt ett stigande antal engagerade aktörer, ökar intresset för tång längs hela livsmedelskedjan. Men för att tång ska kunna ta plats som en självklar råvara i framtiden krävs det utöver samverkan och utvecklade värdekedjor och odlingar, även fortsatt produktutveckling för att skapa en efterfrågan. Genom att kombinera forskning med praktisk tillämpning vill SensAlg visa att det är möjligt att göra svensk tång tillgängligt, attraktivt och efterfrågat i livsmedelssystemet.

Läs mer om projektet SensAlg här.