Smarta Loopar

I projektet Smarta Loopar utforskades möjligheterna för insamling av mindre, men renare flöden av plast och textil för att möjliggöra en hög kvalitet och spårbarhet av materialet. Med utgångpunkt i ett antal fallstudier, däribland Axfoundations initiativ ”Från avfall till mode” identifierades hinder och lösningar utifrån ett beteende- och policyperspektiv. Projektet drevs av IVL Svenska Miljöinstitutet 2020 – 2021 i samarbete med Axfoundation och en rad andra aktörer inom näringsliv, akademi och offentlig sektor.

Problem

Bara i Sverige genereras årligen omkring 1,6 miljoner ton plastavfall. Mindre än 10 procent av plasten återanvänds. Resten eldas upp och orsakar 6 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ett vanligt argument för att inte sortera plastavfall utan i stället slänga det i brännbar avfallsfraktion är att volymerna av respektive plastfraktion är för små för att det skulle betala sig ekonomiskt att återvinna dem. Motsvarande argumentation kan också föras för textilavfall. Dessutom undviker återvinnare helst för små kvantiteter av material eftersom det upplevs som komplext och ekonomiskt ohållbart. Lösningen på detta har hittills varit att försöka samla in så stora volymer plast som möjligt för att sedan sortera i olika plastfraktioner.

När mindre plastflöden går direkt till förbränning eller blandas ihop med andra typer av plast och textil för återvinning kan det resultera i nedgradering av kvaliteten – så kallad downcycling – och en linjär återvinning där plasten bara återvinns en gång, och till mer lågkvalitativa plastprodukter.

Exempel på hinder och möjligheter för en cirkulär ekonomi

Systemmässiga hinder:

  • Begränsande lagstiftning
  • Låga ekonomiska incitament
  • Cementerande beteenden
  • Brist på infrastruktur
  • Bristande marknadsförutsättningar

Möjliggörande faktorer:

  • Ny teknologi
  • Digitalisering
  • Skatteväxling
  • Internalisera externalitet (t.ex. betala det verkliga priset för råvaror)

Vår lösning

I stället för att fokusera på volymer, oberoende av plastsort, har projektet undersökt hinder och möjligheter för en specifik insamling av mindre, men renare materialflöden, så kallade ”smarta loopar”. Förhoppningen är att smarta loopar ska kunna möjliggöra en hög kvalitet samt spårbarhet och kännedom om innehållet i det insamlade materialet och på så sätt skapa förutsättningar för återvinning i ett cirkulärt och giftfritt system.

Vår insats

Axfoundation har som projektpartner bidragit med en praktisk fallstudie genom projektet ”Från avfall till mode”. I projektet har Axfoundation undersökt hur spännband och lyftslingor i polyester från industrin i stället för att deponeras eller brännas kan bli en resurs i form av återvunnen polyester inom textilindustrin. Genom att ingå i Smarta Loopar och dela med oss av praktiska erfarenheter var ambitionen att identifiera viktiga faktorer att ta hänsyn till inför nästa steg i ”Från avfall till mode”, men även att bidra med underlag till bland annat beslutsfattare om hur politiska styrmedel behöver utvecklas för att möjliggöra en cirkulär omställning av plastflöden i Sverige.

Resultat & slutrapport

Projektet har visat att det finns goda exempel på fungerande smarta loopar i Sverige, exempelvis har Essity och Astra Zeneca framgångsrikt skapat ett slutet system för återvinning av pappershanddukar. Dessutom finns ett stort intresse hos svenskt näringsliv att ta fram fler smarta loopar. De flesta loopar som finns idag hanterar dock produktionsspill där materialet är känt och riskerna att få in andra plastmaterial är små. För att bredda kunskapen fokuserade projektet Smarta Loopar därför på strömmar där plastprodukten lämnat fabriken och avfall uppstår i logistikkedjan, i butik eller hos konsument. Vi sammanfattar ett urval av de hinder och lösningar som identifierades i projektet, resultatet i sin helhet finns i projektets slutrapport.

Kunskap

Den generella kunskapsnivån om olika typer av plast och sortering är begränsad och de guider som finns kring insamling och sortering av plast upplevs vara alltför komplicerade och svåra att förstå. Enkelhet är viktigt, men även att förmedla kunskap och förståelse både för tidigare och efterkommande steg i leverantörskedjan. Personalen som ska utföra sorteringsarbetet behöver veta hur de ska sortera och varför de ska sortera på ett visst sätt. I leverantörsleden behöver kunskapsnivån höjas för att få en förståelse för hur exempelvis förpackningar bör designas för återvinning. Det finns redan idag allmänna guider, exempelvis från förpacknings- och tidningsinsamlingen, men dessa har ännu inte fått stort genomslag.

Kunskap måste också spridas till transportörerna av avfall. För att kunna få till en smart loop behöver materialet hanteras och transporteras på ett sådant sätt att det inte blir nedsmutsat. Idén med en smart loop är att det insamlade materialet ska vara så rent och välsorterat att det kan användas direkt av en produkttillverkare.

Samarbete

Ett ökat samarbete gällande insamling, både inom och mellan företag, kan skapa förutsättningar för insamling av större volymer och på så sätt reducera kostnaderna. Genom samverkan, exempelvis genom att ta fram gemensamma riktlinjer för etiketter på emballageplast, kan aktörer tillsammans öka återvinningsgraden av produkter och förpackningar.

Beteende

Strategier som kan förändra invanda mönster och beteenden innefattar bland annat att göra det enkelt att göra rätt. Exempelvis genom tydliga instruktioner samt insamlingskärl som sticker ut med hjälp av olika färger eller former som kan underlätta att materialet lämnas på rätt ställe. Vidare kan framgångsexempel om lyckad återvinning och feedback om vad som händer med materialet inspirera till en beteendeförändring hos företag.

Policy

Dagens lagstiftning gällande kommunalt avfall utgör ett betydande hinder för att möjliggöra smarta loopar som bygger på produkter eller förpackningar som inte faller under ett producentansvar. Denna typ av avfall får enligt lagstiftning endast samlas in av kommuner. Möjligheten att ta fram ett frivilligt producentansvarssystem för smarta loopar eller liknande lösning där materialet kan samlas in på ett kontrollerat sätt kommer att undersökas vidare av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Ytterligare en policyåtgärd kan vara att erbjuda investeringsstöd för utrustning som underlättar sortering och insamling, exempelvis små kvarnar och komprimeringskärl.

För att få lov att transportera avfall behöves tillstånd från Länsstyrelsen, vilket enkelt går att lösa genom en ansökan. Men vad som är att betrakta som avfall är idag oklart och behöver en tydligare definition.

Tips till företag

Vi har sammanställt tips och lärdomar till företag som vill starta upp sitt arbete från produkt till smart loop.

Inspireras av andra

Ta inspiration från andra företag och lär av de hinder och möjligheter som redan identifierats. Ofta finns liknande hinder mellan olika smarta loopar. Några andra rapporter och projekt som kan inspirera är: Siptex, Closing the Loop of Industrial Plastic, Mistra Closing the Loop och Chemicals in a circular economy: Case studies of closing the loop.

Samarbeta med partners och experter från olika delar i produktens värdekedja

Några frågor som kan vara aktuella att diskutera med andra partners och experter är:

Produkter som blir till avfall

  • Vilka material samt eventuella farliga ämnen finns i produkten?
  • Finns det möjlighet att anpassa produkten så att den blir enklare att återvinna?
  • Har det gjorts tidigare tester för återvinning av materialet?

Insamling av produkten/ materialet

  • Var i kedjan uppstår avfallet?
  • Vilka volymer handlar det om?
  • Hur och var kan materialet samlas in?
  • Vem kan ansvara för insamlingen?
  • Hur kan de som ska lämna in material och de ansvarar för insamlingen motiveras? Har de kunskapen som krävs?
  • Vad är värdet på materialet? Vad kostar insamlingen och transporten?
  • Går det att samla ihop större mängder och därmed minska kostnader genom att samarbeta med andra aktörer i branschen?

Avsättning

  • Vem kan använda materialet?
  • Finns det krav på materialet? Exempelvis att det ska vara plast utan pappersetiketter eller en viss färg.
  • Vilka volymer krävs för att en potentiell köpare ska vara intresserad?
  • Var ligger produktionen och vad innebär det ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv?

Policy och regelverk

  • Handlar det om kommunalt avfall eller verksamhetsavfall?
  • Finns det restriktioner på transporten av avfallet över länsgränsen och/eller utomlands?

Miljömässiga och sociala faktorer

  • Hur ser miljöpåverkan ut ur ett livscykelperspektiv?
  • Vilka miljövinster kan uppnås genom en smart loop?
  • Vilka sociala aspekter behöver vi ta hänsyn till?

Efterfrågan

Ett av de största hindren för att ta fram en smart loop är att lyckas identifiera en potentiell köpare av materialet. Det kan finnas flera krav och begränsningar på materialet som ska användas, som i tur ökar kravet på insamlingen och sorteringen av det insamlade materialet.
I samband med att looparna testas bör en noggrann kvalitetskontroll göras för att testa materialets tekniska egenskaper och förekomster av föroreningar. Utifrån resultaten är det möjligt att ta fram ett relevant testprotokoll som kan användas för batchkontroll av det specifika flödet och för den produkt man avser tillverka.

En utmaning som också kvarstår är att tillverkningen av många produkter finns utanför Sveriges och även Europas gränser. I många fall begränsas både ekonomiska och miljömässiga vinster av långa transporter av det insamlade materialet. Lönsamhetsanalyser och utredningar av miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv för de enskilda fallen kan utgöra viktiga beslutsunderlag och i vissa fall motivera en förflyttning av produktion närmare konsumenterna.

På grund av utmaningen att nå lönsamhet samt riskerna att miljönyttan blir begränsad på grund av långa transporter för att tillverka nya produkter av det återvunna materialet så bör avsättningen vara en av de första sakerna som diskuteras när en ny loop planeras.

Smarta loopar kan bidra till ökad affärsnytta och miljövinster för företag som genererar flöden av plast och textilavfall samt företag som köper in plastmaterial för återvinning. Den främsta miljövinsten ligger i att en större andel plast- och textilmaterial återvinns och att andelen återvunnen råvara i produkter och förpackningar ökar. Detta bidrar i sin tur till en reducerad klimatpåverkan från produktionen i Sverige och globalt.

Ladda ner IVL Svenska Miljöinstitutets rapport i sin helhet

Partners

I forskningsprojektet Smarta Loopar som drevs av IVL Svenska Miljöinstitutet 2020 – 2022 har aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor samverkat för att bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi i praktiken. Projektet finansierades delvis av Vinnova och utlysningen ”Cirkulär och biobaserad ekonomi – Från teori till praktik”.

Kontakt

Våra projekt inom Cirkulär ekonomi

Aktuellt inom Cirkulär ekonomi