Sojadialogen

Soja som konsumentfråga växer och allt fler kunder kräver att företag tar ansvar för under vilka produktionsförhållanden sojan har odlats. Idag utgör soja en av världens största handelsgrödor och majoriteten används till djurfoder. Samtidigt som sojaodlingen bidrar till ekonomisk utveckling påverkar den också miljön och klimatet. Hur säkerställer vi att all soja som når svenska konsumenter produceras ansvarsfullt? Hur kan vi som liten marknad i Sverige tillsammans verka för bättre produktionsvillkor av soja? Det är exempel på frågor som sedan 2014 drivits genom Sojadialogen - ett unikt branschöverskridande samarbete mellan svenska foderföretag, livsmedelsproducenter, handelsföretag och intresseorganisationer. Mellan åren 2018-2021 stod Axfoundation värd för Sojadialogen och koordinerade samt utvecklade därmed arbetet i nätverket. Sedan början av 2022 drivs arbetet istället via den nya Svenska plattformen för riskgrödor med ETI Sverige som värd.

Hur säkerställer vi att soja produceras ansvarsfullt? Foto: Världsnaturfondon WWF

Hur säkerställer vi att soja produceras ansvarsfullt? Foto: Världsnaturfondon WWF

Problem

Dagens livsmedelsproduktion och konsumtion är i stort beroende av soja som en insatsvara genom framförallt det foder som ges till livsmedelsproducerande djur. Hela 90 procent av all soja som importeras till EU går till foder för produktionen av kött, mejeriprodukter, ägg och odlad fisk. I takt med ökad global konsumtion av kött och andra animaliska livsmedel har den globala efterfrågan på soja ökat snabbt, särskilt i Sydamerika.

Avskogning och förlust av biologisk mångfald

Handelsgrödor som soja har en direkt koppling till avskogning som påverkar klimatet negativt. Hela 10 procent av den globala klimatpåverkan kan härledas till avskogning.  Andra utmaningar kopplat till sojaodlingen inkluderar stora förluster av biologisk mångfald som en följd av avskogningen. Med förlusten av värdefull biologisk mångfald följer även förlust av viktiga ekosystemtjänster som vattenförsörjning och pollinering. I sojaodlingen används ofta kemikalier med negativa effekter på miljö och människors hälsa. Det förekommer också brott mot mänskliga rättigheter och landkonflikter. Samtidigt bidrar sojaodlingen till en ekonomisk utveckling i berörda länder.

Komplexa leverantörsled med dålig insyn

För svenska företag är det utmanande att arbeta med produktionsvillkor av soja på grund av komplexa och ofta långa leverantörsled med dålig insyn, låg spårbarhet och därmed låg påverkansmöjlighet. Dessutom är sojan svår att spåra för att majoriteten av sojan är ”inbäddad” i animaliska livsmedelsprodukter.

Sojaodling har en direkt koppling till avskogning. Foto: Världsnaturfondon WWF

Sojaodling har en direkt koppling till avskogning. Foto: Världsnaturfondon WWF

Sojaodling leder till stora förluster av biologisk mångfald. Foto: Världsnaturfondon WWF

Sojaodling leder till stora förluster av biologisk mångfald. Foto: Världsnaturfondon WWF

Lösning

Nätverket Sojadialogen bildades 2014 som ett branschöverskridande initiativ där medlemmarna genom ett frivilligt ansvarstagande bidrar till utvecklingen av och en ökad efterfrågan på mer ansvarsfullt producerad soja. Sojadialogen var ur ett internationellt perspektiv ett unikt samarbete där Sverige som en liten marknad med en gemensam röst försökte påverka produktionsvillkoren för soja i sina leverantörsled. Sedan början av 2022 drivs arbetet istället via den nya Svenska plattformen för riskgrödor med ETI Sverige som värd.

Den svenska livsmedelsmarknaden kan påverka en ansvarsfull utveckling. Foto: Wikipedia Commons

Den svenska livsmedelsmarknaden kan påverka en ansvarsfull utveckling. Foto: Wikipedia Commons

Resultat

De målsättningar och den kravnivå som gemensamt utvecklades och beslutades via Sojadialogen har skapat viktiga förutsättningar att påverka mot en mer hållbar produktion såväl i Sydamerika som i andra högriskländer/-områden. Arbetet som bedrevs inom Sojadialogen kommer framöver ske inom den Svenska plattformen för riskgrödor och fortsatt syfta till att utveckla en marknad för mer hållbart producerad soja. En mer hållbar produktion inkluderar stegvisa förbättringar när det gäller bland annat hänsyn till natur, miljö och lokalsamhällen, godtagbara villkor för arbetare och ansvarsfull användning av lantbrukskemikalier. Ett viktigt krav är att expansion av odlingar inte sker i områden med höga naturvärden eller förstör viktiga ekosystemtjänster eller sociala/kulturella värden.

Ett av Sojadialogens viktiga resultat var att dess medlemmar enades och åtog sig att, inom ramen för vad företaget i sin egen leverantörskedja själv kunde påverka, ta ansvar för att all den soja som används i foder för produktionen av animaliska livsmedel och sojaprodukter för humankonsumtion, premierar ansvarsfull produktion, oavsett om varan har svenskt eller utländskt ursprung. Genom åtagandet har också medlemmarna tagit ansvar för att 100 % av den soja som används skall vara ansvarsfullt producerad. Det uppfylls genom att sojan är certifierad enligt en trovärdig standard, alternativt att volymen täcks av certifikat eller kommer från spårbart odlingsområde som av Sojadialogen värderats uppfylla kriterierna och bedömningen verifierats av oberoende tredje part.

Ytterligare resultat från Sojadialogens arbete är de gemensamma verktyg för sojaberäkning som utvecklats tillsammans samt att medlemmarna enats om ett antal cerntifieringssystem som gemensamts bedömts som trovärdiga standarder. Dessa var vid utgången av år 2021 RTRS (Round Table on Responsible Soy), ProTerra, EU-ekologiskt, IFOAM samt Donau soja/ Europe soya.

Vår insats

Mellan åren 2018-2021 stod Axfoundation värd för Sojadialogen och koordinerade samt utvecklade därmed arbetet i nätverket. Axfoundation tillsammans med Världsnaturfonden WWF, Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel var också initiativtagare till vidareutvecklingsarbetet av Sojadialogen som senare resulterade i uppstarten av den Svenska plattformen för riskgrödor. I detta arbete deltog också en bred referensgrupp bestående av ett stort antal företag och organisationer, som tillsammans med initiativtagarna stod bakom att Sojadialogen gick över till den Svenska plattformen för riskgrödor som koordineras av ETI Sverige.

Partners

Bakom Sojadialogen stod ett nätverk av 50 svenska foderföretag, livsmedelsproducenter, intresseorganisationer och handelsföretag i hela kedjan från jord till bord. Dessa företag var medlemmar i Sojadialogen vid utgången av 2021 och signerade det gemensamma åtagandet: Arla, Atria Sverige, Axfood, Bjärefågel, Coop; Dafgårds, Dahlberg Slakteri, Falköping Mejeri, Fazer, Fodercentralen, Fontana, Food for Progress, Fåddman, Ginsten Slakteri, Guldfågeln, Gäsene Mejeri, HKScan, ICA, Ingelsta Kalkon, AB Johan Hansson, KLF, KLS Ugglarps, Knäreds Kyckling, Kronfågel, Lantmännen, Lidl Sverige, Martin & Servera, MAX Burgers, Menigo, Norrmejerier, Norvida, Nyhléns Hugosons, Närkes Slakteri, Siljans Chark, Skånemejerier, Skövde Slakteri, Spannfod, Swedish Agro, Svenska Foder, Svenskt Butikskött och Vallberga Lantmän.

Dessa organisationer var stödjande medlemmar i Sojadialogen vid utgången av 2021: Axfoundation, Foder och Spannmål, KRAV, Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen, Svensk Fågel, Svenska Ägg, Svenskt Kött, Svenska Köttföretagen, Sveriges Nötköttsproducenter, Upphandlingsmyndigheten och Världsnaturfonden/WWF.

Projekt inom Hållbar produktion och konsumtion

Våra projekt inom Framtidens mat