Baljväxtodling

Vi vet att vi på totalen måste äta mindre kött, både för vår hälsa och för vår planets skull. Samtidigt behöver vi protein. Då är baljväxter (bönor, linser, ärtor) både nyttiga och proteinrika alternativ. Dessutom har baljväxter fördelen att de kan fixera kväve direkt från luften vilket innebär ett mindre behov av tillfört kväve, något som är bra för klimatet eftersom den potenta växthusgasen lustgas frigörs från kvävegödslad åkermark, samtidigt som produktionen av mineralgödsel är mycket energikrävande. Det är också bra för haven, eftersom överskott av näringsämnen som kväve och fosfor från åkrarna rinner ut i vattendragen och hamnar i haven där de bidrar till övergödning, algblomning, syrebrist och bottendöd.

Vi vet att vi på totalen måste äta mindre kött. Samtidigt behöver vi protein. (Foto: iStock.com/Gilaxia)

Vi vet att vi på totalen måste äta mindre kött. Samtidigt behöver vi protein. (Foto: iStock.com/Gilaxia)

Problem

Om vi ska klara klimatmålen måste vår köttkonsumtion minska. Det beror på att köttproduktionen bidrar till växthusgasutsläpp både i form av metan från idisslande (flermagade) djur och från den markanvändning som krävs i animalieproduktionen. Ca 70% av jordens åkermark används idag till att odla foder samtidigt som den globala animalieproduktionen bara står för 18% av den globala kaloriproduktionen och 25% av den globala proteinkonsumtionen.

Kött från idisslare & enmagade djur

Det krävs 2,8 kilo grödor av human ätkvalité som till exempel spannmål och baljväxter för att producera 1 kilo benfritt kött från idisslare. Fördelen med kött från idisslare är att de till stor del äter foder som människor inte kan äta. Trots det går det ändå åt växtprotein av human ätkvalité i produktionen av kött från idisslare, som till största del inte utgörs av naturbeteskött. Den största nackdelen med kött från idisslare är de höga växthusgasutsläppen som djuren avger.

Det krävs hela 3,2 kilo grödor av human ätkvalité till att producera 1 kilo benfritt kött från enmagade djur. Dessa djur släpper ut avsevärt mindre växthusgaser än idisslare och kan därför upplevas som mer klimatsmarta, men de är otroligt resursintensiva då de kräver en större mängd växtprotein av human ätkvalité än vad de bidrar med i animaliskt protein.

Det innebär att vi skulle få betydligt mer mat från varje hektar åker om grödan gick till livsmedel i stället för till djurmat. Att maten inte kommer att räcka framöver när jordens befolkning ökar, behöver alltså inte stämma. Däremot måste vi äta annorlunda. Annorlunda på ett sätt som gynnar både miljön och klimatet. Att det dessutom gör oss friskare är en bra bonus.

Öppna landskap och den importerade maten

I Sverige behöver vi våra gräsbetande kor för att upprätthålla de öppna landskapen och bibehålla vår biologiska mångfald. Det innebär att naturbeteskött, där djuren betar gräs som vi människor inte kan äta på gräsmarker som inte plöjs, sås in, gödslas eller bearbetas, har många fördelar. Men långtifrån allt svenskt kött är naturbeteskött. Dessutom är nästan hälften av allt kött som konsumeras i Sverige importerat och ofta uppfött på foder bestående av spannmål och soja, mat som vi människor skulle kunna äta direkt istället.

Vår stora efterfrågan på kött leder indirekt till att bördig mark i fattiga länder, och inte minst vatten, används till djurfoder i stället för till livsmedel som skulle kunna konsumeras lokalt. Idag kommer 60% av klimatutsläppen från den svenska livsmedelskonsumtionen från mat vi importerar.

Tillväxten för kött- och mejerisubstitut är stor, vilket är positivt. Dock är de flesta av de kött- och mejeriliknande produkterna gjorda på soja. Soja är en mycket bra gröda ur ett näringsperspektiv, men den odlas ofta på andra sidan jorden eftersom soja växer dåligt på våra breddgrader, och på ett sätt som skadar både naturen och människorna i produktionen.

Lösning

För att få i sig tillräckligt med proteiner och andra viktiga näringsämnen finns många olika baljväxter som man kan ersätta delar eller hela köttkonsumtionen med. Baljväxter har dessutom fördelen att de kan binda kväve från luften vilket innebär att man inte behöver kvävegödsla sina åkrar i lika stor utsträckning, också det en miljöfördel.

Baljväxter (bönor, linser, ärtor) är nyttiga och proteinrika alternativ.

Baljväxter (bönor, linser, ärtor) är nyttiga och proteinrika alternativ.

Vår insats

På Torsåker gård har vi samlat forskare, lantbrukare, livsmedelsförädlare och kockar för att tillsammans hitta, odla och använda proteingrödor som kan växa i Sverige. Vi vill hitta goda och hållbara livsmedelsalternativ till kött, samt minska vårt beroende av importerad soja.

Axfoundation testodlade sötlupin av sorten boregine på Torsåker gård under odlingssäsongen 2017. Vid den tidpunkten fanns begränsad kunskap om hur man bäst odlar lupin i Sverige – många menade att det faktiskt inte borde gå i de uppländska lerjordarna. Men på Torsåker gård testade vi ändå grödan i ett antal olika odlingssystem och resultaten blev över förväntan. Avkastningen per hektar var 3,7 ton och bönorna fick högt proteininnehåll, cirka 36 %.

Utöver sötlupinen identifierade och testodlade vi ytterligare två baljväxter som extra intressanta till livsmedel; åkerböna och gråärt. Åkerbönan används idag främst till djurfoder men är nära släkt med bondbönan, som är en utmärkt matböna. Gråärt har historiskt varit basföda för oss nordbor men fasats ut vartefter den gula och gröna ärtan förädlats och blivit allt mer högavkastande.

Under 2017 och 2018 upplät Axfoundation mark på Torsåker gård till projektet MegaLegumes med syfte att utvärdera svenska proteingrödor som industriråvara. Bakom projektet låg RISE, Hushållningssällskapet Väst, Nordisk Råvara AB, Lantmännen Cerealia AB, Veggi AB och So Fungy Ekonomisk förening.

Målet med projektet var att möjliggöra för svenskt jordbruk att långsiktigt och storskaligt producera växtbaserad proteinråvara (av lupin och åkerböna) för humankonsumtion.

En av fyra demonstrationsodlingar var belägen på Torsåker, övriga i Lyse, Umeå och Skepparslöv.

Resultat

På Torsåker gård har vi testodlat lupin, åkerböna och gråärt. Lärdomarna från försöken har vi tagit med oss in i nya projekt kring baljväxter som både foder och livsmedel.

Projekt inom framtidens mat

Kontakt