Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk
Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samlar såväl forskare som praktiker från Boden till Öland för att ta sig an två av livsmedelssystemets största utmaningar; resursslöseri och miljöpåverkan från foder. Inom projektet kommer flera innovativa foderingredienser att testas och utvärderas – bland annat insekter, mykoprotein och blåmussla från Östersjön. Målet är att sätta upp en produktion med försäljning av fisk, gris, matfågel och ägg från värphöna uppfödda på foder med låg klimatpåverkan och ingredienser som gynnar den biologiska mångfalden. Projektet tar resultaten vidare från "Fem ton grön fisk i disk" som bevisat att det går att odla svensk regnbågslax med insektsbaserat foder som har upp till 70% lägre klimatavtryck än ett konventionellt foder.
Fodret står för 50–85% av klimatutsläppen från matfågel, ägg, fisk och gris. Foto: Marie Liljeholm, SLU
Problem
Livsmedelssystemet står för cirka 1/3 av världens växthusgasutsläpp och är den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald. Produktionen av animaliska livsmedel har störst påverkan och fodret står för 50–85% av klimatutsläppen från matfågel, ägg, fisk och gris. Dessutom används nästan 80% av lantbruksmarken globalt till foder – foder som ofta består av mat som vi människor skulle kunna äta direkt. Detta gör fodret till en av de viktigaste utmaningarna att åtgärda. Samtidigt slängs varje år 900 000 ton mat från livsmedelstillverkare, butiker, restauranger och hushåll bara i Sverige – resurser som skulle kunna nyttjas mer effektivt.
För klimatet, miljön och folkhälsan bör vår mat helst inte äta vår mat. Dessutom behöver de restströmmar som uppstår nyttjas på ett resurseffektivt sätt.
– Madeleine Linins Mörner, Programområdeschef, Framtidens mat
Flera innovativa foderingredienser utvärderas – bland annat amerikansk vapenfluga och mjölmask uppfödda på restflöden från livsmedelsindustrin.
Vår lösning
I projektet går aktörer längs hela livsmedelskedjan samman för att bidra till att minska livsmedelsindustrins resursslöseri och fodrets miljö- och klimatpåverkan. Målet är att det i Sverige ska finnas en pilotproduktion och försäljning av matfågel, ägg och gris uppfödda på foder med låg klimatpåverkan och med ingredienser som gynnar den biologiska mångfalden. På sikt är ambitionen att denna typ av foder kan ersätta en stor del av dagens konventionella foder. Projektet bygger vidare på lärdomarna från Fem ton grön fisk i disk som bevisat att regnbågslax kan födas upp på insektsbaserat foder. När det gäller fisk är därför ambitionen att ta klivet från pilot till större skala med kontinuerlig produktion samt försäljning.
Nya foderingredienser utvärderas: Mjölmask, mussla, mykoprotein och restprodukt från åkerböna
Under projektet kommer flera innovativa foderingredienser testas av forskare vid SLU för att utvärdera näringssammansättning och näringssmältbarhet för olika djurslag. Särskilt intressanta ingredienser är amerikansk vapenfluga och mjölmask uppfödda på restflöden från livsmedelsindustrin, mykoprotein från svamp som matats med restströmmar från skogsindustrin, blåmussla från Östersjön som inte lämpar sig för humankonsumtion, och överskott/restprodukter från produktionen av koncentrat av svensk åkerböna. Dessa proteinfoderråvaror förväntas kunna ersätta flera ingredienser i konventionellt foder, exempelvis soja och fiskmjöl som har stora negativa effekter på klimatet och den biologiska mångfalden.
Uppfödning och försäljning: Matfågel, fisk, gris och ägg från värphöna
Ambitionen är att utveckla nya foderblandningar och i pilotskala använda dessa för att utfordra värphöna, matfågel och gris hos svenska lantbrukare. För fisk skalas produktionen upp. Köttet och äggen från pilottesterna kommer att utvärderas sensoriskt av forskare vid Restaurang- och hotellhögskolan (RHS), Campus Grythyttan, och bedömas gastronomiskt av en expertpanel med några av Sveriges främsta kockar. Råvarorna planeras sedan att säljas både till restaurang och i butik.
Projektmål
- Utveckla, testa och utvärdera foderråvaror som kan ingå framtidens foder för värphöns, matfågel, gris och fisk, samt komponera foder med dessa råvaror. Fodren ska baseras på ingredienser som har låg klimatpåverkan, hög grad av cirkularitet, positiv effekt på den biologiska mångfalden, låg attraktionskraft för annan konsumtion och inte tillföra nya näringsämnen till Östersjöområdet.
- Svenska lantbrukare ska på pilotskala föda upp värphöns, matfågel och gris som utfodrats med framtidens foder, där de utvärderade foderråvarorna ingår.
- Produkter från värphöns, matfågel, gris uppfödda på innovativa foder ska säljs på försök i butik och via restaurang.
- Säkerställa en kontinuerlig produktion och försäljning av fisk uppfödd på framtidens foder.
- Genomföra en affärsmodellering och kartläggning av fodrens ekonomiska bärkraft och marknadspotential.
- Sammanställa och adressera legala eller andra typer av hinder för att påskynda omställningen till hållbar och cirkulär foderanvändning.
Projektet drivs under perioden 2023–2025. Fokus under 2023 var att utvärdera foderråvaror och testa näringssmältbarheten. Under 2024 planeras utfodringsförsök för gris, matfågel och värphöna samt kontinuerlig produktion av fisk. Gastronomisk och sensorisk utvärdering görs under slutet av projektperioden.
Vår insats
Axfoundation är projektledare och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är koordinator för Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk. Axfoundations roll i projektet är att samordna en bred grupp aktörer, fungera som en brygga mellan forskare och praktiker samt assistera livsmedelskedjans olika aktörer att hitta nya hållbara och lönsamma affärsmodeller.
Genom Axfoundations nätverk med några av Sveriges främsta kockar ansvarar Axfoundation tillsammans med Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan Örebro universitet för sensoriska och gastronomiska tester av de färdiga produkterna. Tillsammans med livsmedelsbranschens aktörer inom dagligvaruhandel och food service, kontextualisera sedan hur dessa produkter bäst kan nå marknaden.
Fem ton grön fisk i disk skalas upp
Projektet bygger vidare på lärdomarna från Fem ton grön fisk i disk som bevisat att det går att odla en hållbar och smakrik fisk – svensk regnbågslax – samtidigt som en outnyttjad råvaruresurs i form av livsmedelsavfall från industrin tas tillvara.
I stället för importerad soja och importerad vildfångad fisk föddes regnbågslaxen upp på ett fiskfoder bestående av råvaror som nästan uteslutande producerats i Sverige och med låg attraktionskraft för annan konsumtion. En av huvudingredienserna i fodret var insekter som ätit skal, kärnhus och brödrester.
Fiskfodret visade sig ha 70% lägre klimatavtryck än ett konventionellt foder och 30 % lägre än vanliga foder i norsk laxodling. Samtidigt växte regnbågslaxen lika bra eller bättre än referensfisken.
I Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk skalas ansatsen upp till att även innefatta värphöna, matfågel och gris. På så sätt ökar potentialen för en hållbar, cirkulär och insektsbaserad foderindustri.
Partners
Projektet drivs av Axfoundation och SLU tillsammans med partners; ATEA Sverige, Axfood, Bodens Kommun, NovaPro, Ekobolaget, Ecoloop, Ecopelag, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Johannas Stadsodlingar, Producentorganisationen Kustfiskarna Bottenhavet, Kötthallen Sorunda, Lantmännen, Lilla Grödby Lantbruk, Martin & Servera, Plant Protein Production, Ragn-Sells, Restaurang- och hotellhögskolan Campus Grythyttan Örebro universitet, RISE, Stjärnägg, Svenska Foder, Tebrito, Viking Fågel, Älvdalslax. Projektet finansieras delvis av Vinnova.
