Plastics Progress Tools – att mäta företags plastanvändning

Allt fler företag sätter mål och strategier för en mer hållbar plastkonsumtion, men få har de nödvändiga metoderna och verktygen för att kartlägga den nuvarande användningen. Initiativet Plastics Progress Tools lanserades 2020 för att ta fram en standard för hur svenska företag kan kartlägga och hantera sin plastanvändning. År 2022 resulterade projektet i en praktisk metodik och dessutom testades en prototyp för ett digitalt verktyg. Under vägens gång insåg Axfoundation att det var svårare än förväntat att utveckla ett generiskt digitalt verktyg som kan användas för att sammanställa och analysera plastdata.

Plast finns överallt och i otaliga varianter och former vilket gör det svårt för företag att kartlägga och mäta.

Problem

Ökad konsumtion till följd av stärkt ekonomisk utveckling har lett till en stigande efterfrågan på plast. EU har föreslagit och även infört flera ramverk för att tackla överkonsumtionen och plastföroreningarna, bland annat genom handlingsplanen för cirkulär ekonomi, engångsplastdirektivet och direktivet om plastbärkassar. Idag kämpar företag med att anpassa verksamheten till de nya lagstiftningarna, samtidigt som många försöker förstå och hantera sin egen plastanvändning. Eftersom plast finns överallt och i otaliga varianter och former, är det svårt för företag att kartlägga och mäta.

Det finns idag ingen standard för hur svenska företag ska kartlägga och mäta sin plastanvändning. Lösningarna som finns är oftast bara anpassade för individuella företag och dess unika förutsättningar. Det är den här utmaningen som Plastics Progress Tools syftade till att lösa. – Hanna Hobohm Skoog, Programansvarig Cirkulär ekonomi, Axfoundation

Visste du att…

Plastkonsumtionen globalt beräknas fyrdubblas under kommande sekel. Utsläppen inom EU från plast väntas nästan fördubblas fram till 2050.
Materialvärdet i plast går förlorat med hela 95% efter bara en användningscykel. Cirka 98% av all plast är jungfrulig och endast 1% återvinns till likvärdig kvalitet.

Källa: Material Economics

Lösning

Tillsammans med partners från olika branscher och sektorer satsade projektet på att utveckla en praktisk metodik och ett digitalt verktyg för att stödja företag i att mäta plast. Ambitionen var att kunna mäta plast på ett enhetligt sätt och ta fram en metodik som skulle kunna ligga till grund för strategisk prioritering och beslutsfattande.

Metodiken utformades för att beskriva hur företag kan gå till väga steg för steg för att fastställa mål och KPI:er, samla in data och analysera resultaten. En lista med definitioner (se nedan) skapades för att stödja samarbetet och för att skapa ett gemensamt språk kring några av de mest komplexa termerna inom plast.

Med ökad kunskap om hur plastsituationen verkligen ser ut kan företag få bättre underlag för strategiska prioriteringar i relation till målsättningar kopplat till plast. – Hanna Hobohm Skoog, Programansvarig Cirkulär ekonomi, Axfoundation

Ladda ner arbetssätt och definitioner

Fallgropar och framgångsfaktorer

Fallgropar

Plastarbetet skedde vid sidan om. Integrera i stället i annan rapportering såsom exempelvis klimat eller material.
För begränsade resurser.
Begränsad kompetens i plastfrågan internt och hos leverantörer.
Avsaknad av gemensamma definitioner, exempelvis vad som avses med återvunnen plast. Luta er gärna mot definitionerna som är framtagna i detta projekt.

Framgångsfaktorer

Engagera olika delar och kompetenser i företaget.
Avgränsa och våga välja bort.
Steg-för-steg-angreppssätt. Börja förslagsvis med en kategori, produktgrupp eller leverantör som står för betydande mängder plast samt eventuella risk- eller symbolprodukter/kategorier. Till exempl barnprodukter eller produkter som vänder sig till en medveten kundgrupp.
Underlätta processen att börja inom en kategori eller produktgrupp som det finns god kännedom om.
Engagera, informera och samarbeta med leverantörer.
Validering av datakvalitet, speciellt första insamlingstillfället.

Resultat

Projektet har utvecklat en struktur för vilka parametrar och faktorer som bör ingå i verktyg som mäter och följer upp plastdata. En prototyp av ett sådant digitalt verktyg har utvecklats och testats av KICKS och Åhléns. Resultaten och lärdomarna från pilotprojektet har delats brett för eventuell vidareutveckling.

Projektets andra del, att utveckla det digitala verktyget för att sammanställa och analysera plastdata, visade sig vara en komplicerad fas. Några av de hinder som identifierades var; bristen på data från leverantörer, datakomplexitet och hur data ska anpassas, integrationen med nuvarande datasystem samt utmaningarna med att harmonisera hur och vad som skulle mätas. Axfoundation har ännu inte hittat någon praktisk lösning för Plastics Progress Tools på grund av dessa utmaningar.

Resultat i korthet

I projektet har en praktisk metodik och en prototyp för ett digitalt verktyg utvecklats och testats av de svenska företagen KICKS och Åhléns.
Axfoundation har under vägens gång insett att utvecklingen av ett generiskt digitalt verktyg för att sammanställa och analysera plastdata var svårare än vad man först trodde.
På grund av flera utmaningar, såsom bristen på data från leverantörer, har Axfoundation ännu inte hittat någon praktisk lösning för Plastics Progress Tools, men fortsätter dialogen med partners och företag för att dela kunskapen vidare.

Den senaste tiden har ett ökat fokus på mätning av plast i Sverige och EU märkts av. Marknaden har börjat utveckla egna integrerade lösningar för att paketer data i befintliga stödsystem – en utveckling som Axfoundation varmt välkomnar. Axfoundation fortsätter därför dialogen med branschpartners och andra företag för att dela kunskap och samverka med liknande initiativ.

Partners

Plastics Progress Tools har utvecklats i samarbete med Axel Johnson AB, konsultbyrån 2050 och företag från olika branscher, däribland Axel Johnson International, Axfood, Dagab, Dustin, Filippa K, KICKS, Martin & Servera och Åhléns.

I projektets referensgrupp ingick branschorganisationen DLF Sverige, förpackningsinsamlingstjänsten FTI, GS1 Sverige, Svenska Miljöinstitutet (IVL), Naturvårdsverket, Livsmedelshandlarnas Riksförbund, Svensk Handel, Svensk Plaståtervinning och branschorganisationen för privata återvinningsföretag i Sverige Återvinningsindustrierna.