Sötlupinen, den nordiska sojan?

Om vi ska klara klimatmålen måste vår kött- och mejerikonsumtion minska. Tillväxten för kött- och mejerisubstitut är stor, vilket är positivt. Dock är de flesta produkterna gjorda på soja. Soja har många näringsmässiga fördelar men odlas ofta i ohållbara jordbrukssystem och fraktas långt innan den når oss i Sverige.

Sojabönor har ett högt proteininnehåll - men odlas ofta på ett ohållbart sätt. (Foto: WWF)

Sojabönor har ett högt proteininnehåll – men odlas ofta på ett ohållbart sätt. (Foto: WWF)

Problem

Soja är en mycket bra gröda ur ett näringsperspektiv, men den odlas ofta på andra sidan jorden eftersom soja växer dåligt på våra breddgrader, och på ett sätt som skadar både naturen och människorna i produktionen. Av de cirka 250 000 ton soja som importeras till Sverige årligen används det mesta till djurfoder, framförallt till mjölkkor, grisar och fjäderfä.

Lösning

Sötlupin (ej att förväxla med den giftiga trädgårdslupinen) har länge odlats och använts som livsmedel i bland annat medelhavsområdet, Mellanöstern och Sydamerika. Under de senaste åren har användningen tilltagit i Australien, Europa, Ryssland och Nordamerika. Den ärtstora lupinbönan har en hög proteinhalt och liknar sojan – men den kan odlas i vårt klimat. Liksom sojan är det en baljväxt med förmåga att ta kväve direkt från luften, ett näringsämne som alla organismer behöver för att fungera. Denna upptagningsförmåga innebär att man kan spara på kvävegödslingen, vilket är en stor miljöfördel. Sötlupinen har dessutom långa pålrötter som därmed luckrar upp och binder jorden på samma gång, vilket förhindrar erosion och näringsläckage.

Sötlupinen - den nordiska sojan?

Sötlupinen – den nordiska sojan?

Vår insats

Axfoundation testodlade sötlupin av sorten boregine på Torsåker gård under odlingssäsongen 2017. Vid den tidpunkten fanns begränsad kunskap om hur man bäst odlar lupin i Sverige – många menade att det faktiskt inte borde gå i de uppländska lerjordarna. Men på Torsåker gård testade vi ändå grödan i ett antal olika odlingssystem och resultaten blev över förväntan. Avkastningen per hektar var 3,7 ton och bönorna fick högt proteininnehåll, cirka 36 %.

Resultat

En handfull samarbetsgårdar, däribland en kycklinguppfödare, en grisgård och en mjölkgård, har odlat sötlupinen och testat foder från lupin på produktionsdjur. Grisgården som ersatt den importerade sojan med egenodlad lupin och åkerböna, ser att grisarna växer i samma takt som de grisar som fått soja, och de mår utmärkt. På mjölkgården valde man att helsädesensilera (grönskörda) lupinen och ge till korna. Inte heller här har man märkt någon avvikelse på djuren eller på mjölkvolymen. Även kycklingarna som fötts upp på lupin växer bra och har god hälsa.

Vi tittar också på hur man kan öka andelen svenskodlade baljväxter i livsmedelsproduktionen. Hittills har vi tagit fram en baljväxtfärs som har samma breda användningsområde som köttfärs.

Partners

Sättra gård, Halla gård, Böja Stommen, Kårtorps säteri, Körslätts gård

Projekt inom framtidens mat

Kontakt