Sötlupinen, den nordiska sojan?

Om vi ska klara klimatmålen måste vår kött- och mejerikonsumtion minska. Tillväxten för kött- och mejerisubstitut är stor, vilket är positivt. Dock är de flesta produkterna gjorda på soja. Soja har många näringsmässiga fördelar men odlas ofta i ohållbara jordbrukssystem och fraktas långt innan den når oss i Sverige. På Torsåker gård började Axfoundation testodla sötlupin redan 2017. Erfarenheterna från dessa odlingar, tillsammans med lärdomar från ytterligare sex samarbetsgårdar, ligger till grund för rapporten ”Sötlupin - den nordiska sojan”. Rapporten visar bland annat att sötlupin och åkerböna kan ersätta soja i både livsmedel och foder, med potentiellt minskade kostnader för lantbrukare.

Problem

Soja är en mycket bra gröda ur ett näringsperspektiv, men den odlas ofta på andra sidan jorden eftersom soja växer dåligt på våra breddgrader, och på ett sätt som skadar både naturen och människorna i produktionen. Av de cirka 250 000 ton soja som importeras till Sverige årligen används det mesta till djurfoder, framförallt till mjölkkor, grisar och fjäderfä.

Lösning

Sötlupin (ej att förväxla med den giftiga trädgårdslupinen) har länge odlats och använts som livsmedel i bland annat medelhavsområdet, Mellanöstern och Sydamerika. Under de senaste åren har användningen tilltagit i Australien, Europa, Ryssland och Nordamerika. Den ärtstora lupinbönan har en hög proteinhalt och liknar sojan – men den kan odlas i vårt klimat. Liksom sojan är det en baljväxt med förmåga att ta kväve direkt från luften, ett näringsämne som alla organismer behöver för att fungera. Denna upptagningsförmåga innebär att man kan spara på kvävegödslingen, vilket är en stor miljöfördel. Sötlupinen har dessutom långa pålrötter som därmed luckrar upp och binder jorden på samma gång, vilket förhindrar erosion och näringsläckage. Sötlupin (Lupinus angustifolius) är inte invasiv som trädgårdslupinen och sprider sig därmed inte. Dessa två arter är inte nära släkt och det har visat sig svårt/omöjligt att korsa dem manuellt under mycket gynnsamma förhållanden.

Sötlupinen - den nordiska sojan?

Sötlupinen – den nordiska sojan?

Vår insats

Inom ramen för programområdet Framtidens mat arbetar Axfoundation tillsammans med aktörer från hela livsmedelskedjan för att bidra till ett proteinskifte. Målet är att skala upp den svenska produktionen av baljväxter och samtidigt adressera frågorna om betalningsvilja, infrastruktur och attraktiva produkter.

Som en del i detta arbete har Axfoundation testodlat sötlupin av sorten boregine på Torsåker gård utanför Upplands Väsby. Vid starten 2017 fanns begränsad kunskap om hur man bäst odlar lupin i Sverige – många menade att det faktiskt inte borde gå i de uppländska lerjordarna. Men på Torsåker gård testade vi ändå grödan i ett antal olika odlingssystem och resultaten blev över förväntan. Avkastningen per hektar var 3,7 ton och bönorna fick högt proteininnehåll, cirka 36 %.

Erfarenheterna från dessa odlingar, tillsammans med lärdomar från ytterligare sex samarbetsgårdar, ligger till grund för rapporten ”Sötlupin – den nordiska sojan?”. Förutom gårdar som odlat lupin för humankonsumtion, återfinns även en kycklinguppfödare, en grisgård och en mjölkgård i erfarenhetsmaterialet.

Resultat

Sammanställningen av lupinodling i Sverige visar på att det finns svenska likvärdiga alternativ till importerad soja, alternativ som samtidigt erbjuder stora miljö- och klimatmässiga fördelar. Erfarenheter från både testodlingar och återkommande odlingar visar att lupin har stor potential inom såväl livsmedelsproduktion som användning i foder. Samtidigt behövs mer växtförädling på moderna, intressanta och högavkastande baljväxtsorter som mognar snabbt och därmed passar för det svenska odlingsklimatet.

När det gäller foder visar rapporten att det går att ersätta importerad soja med exempelvis lupin och åkerböna, med bibehållen produktion. Grisgården som ersatte den importerade sojan såg exempelvis att grisarna växte i samma takt som de grisar som fått soja. På mjölkgården valde man att helsädesensilera (grönskörda) lupinen och ge till korna. Inte heller här har man märkt någon avvikelse på djuren eller på mjölkvolymen. Även kycklingarna som fötts upp på lupin växte bra och hade god hälsa.

Utöver odling av lupin tittar Axfoundation också på hur man kan öka andelen svenskodlade baljväxter i livsmedelsproduktionen. Hittills har vi tagit fram en baljväxtfärs, där en av nyckelingredienserna är sötlupin. Den svenska baljväxtfärsen har samma breda användningsområde som köttfärs, men med en lägre klimatpåverkan.

Partners

Sättra gård, Halla gård, Böja Stommen, Kårtorps säteri, Körslätts gård

Projekt inom framtidens mat

Ta reda på mer om sötlupin

Kontakt