Sättra-metoden – ett enklare sätt att öka kolinlagring i mark?

Kan en light-version av regenerativt jordbruk vara nyckeln till att öka kolinlagringen i marken? Sedan flera år tillbaka praktiseras den metod som kallas Sättra-metoden på och runt Torsåker gårds åkrar, Axfoundations testgård och praktiska utvecklingscentrum för framtidens hållbara livsmedelssystem. Minskad jordbearbetning, färre arbetstimmar för lantbrukaren, lägre koldioxidutsläpp från maskiner och bibehållen eller ökad skörd är bara några av metodens fördelar enligt lantbrukaren Mats Eriksson. Men ökar metoden också kolinlagringen i marken? Tillsammans med forskare och jordbruksrådgivare bestämde sig Axfoundation för att vetenskapligt utvärdera metodens långsiktiga effekter. En resa som visade sig vara svårare än väntat.

En viktig indikator för jordhälsa är mängden organiskt kol i marken, något som kan förbättras genom vissa jordbruksmetoder.

Problem

Det är välkänt att god jordhälsa är en avgörande faktor för att kunna tillhandahålla ekosystemtjänster. Jordhälsans betydelse för att jordbruket ska kunna anpassa sig till och mildra klimatförändringarnas effekter börjar också bli alltmer erkänt. En viktig indikator för jordhälsa är mängden organiskt kol i marken, det vill säga det kol som lagras i markens organiska material, något som kan förbättras genom vissa jordbruksmetoder. Vilka tekniker som jordbrukare i Sverige bör använda och hur väl dessa bidrar till en ökad kolinlagring är dock fortfarande omdiskuterat.

Vår lösning

För att utvärdera effekterna av en sådan kolinlagringsteknik samarbetade Axfoundation med lantbrukaren Mats Eriksson, som har praktiserat en light-version av regenerativt jordbruk i över 20 år – från ett litet fält år 2000 till över 120 fält två decennier senare.

Metoden går ut på att den areal som ska etableras med vårgrödor ligger orörd från tröskning fram till vårbruk, vilket är en skillnad från traditionellt brukningssystem där marken plöjs eller kultiveras redan under hösten även på de fält som ska sås först på våren. Enligt Mats påvisar de fält där Sättra-metoden använts bland annat bibehållen eller till och med ökad skörd, minskad bränsleförbrukning från maskiner och färre arbetstimmar per hektar.

Regenerativt jordbruk

Regenerativt jordbruk är en kombination av olika hållbara jordbruksmetoder som tillsammans bidrar till minskad miljöpåverkan. Regenerativt jordbruk kan innebära att lantbrukaren:

Rör jorden så lite som möjligt (d.v.s. plöjer minimalt).
Hålla fälten gröna under så stor del av året som möjligt för att binda kol i marken.
Maler ner täckgrödan i jorden strax innan sådd.
Tillämpar direktsådd (d.v.s. sådd direkt i befintligt växttäcke utan att plöja först).
Har en så ordnad växtföljd som möjligt, vilket innebär en stor variation av grödor där man minimerar användandet av växtskyddsmedel och maximerar den biologiska mångfalden.

Sättra-metoden

Sättra-metoden kan liknas vid en light-version av regenerativt jordbruk. Metoden går ut på att marken ligger orörd från tröskning fram till vårbruk, vilket är en skillnad från traditionellt brukningssystem där marken plöjs eller kultiveras redan under hösten. Halmen från grödan lämnas kvar på fältet och bidrar till ökad kollagring i jorden.

Enligt Mats Eriksson, som äger och driver Sättra gård samt är den som har utvecklat Sättra-metoden, har de jordar som brukats med Sättra-metoden påvisat ökad bördighet och biologisk aktivitet, mindre problem med jorderosion, ökad mineralisering, bättre avrinning och en bibehållen eller ökad skörd. Detta kombinerat med minskad bränsleförbrukning och färre arbetstimmar per hektar indikerar att denna metod är värd att utforska ytterligare.

Vår insats

Axfoundation samarbetade med forskare och lantbrukare för att analysera effekterna av Sättra-metoden på fälten på och runt Torsåker gård. Målet var att fastställa om denna metod kan bidra till högre nivåer av organiskt kol i marken, vilket skulle resultera i ökad kolinlagring jämfört med konventionella jordbruksmetoder.

Resultat

Efter noggrann kartläggning av fälten började forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Örebro universitet att samla in och analysera jordprover i skikten till 25 cm djup, för att utvärdera potentiella skillnader i organiskt kol i marken.

En fördjupad jämförelse gjordes mellan fält som brukats enligt Sättra-metoden – med reducerad jordbearbetning under 5-20 år – och med referensfält. Dessvärre kunde inga signifikanta skillnader i markens organiska kol påvisas. Andra fysiska och biologiska faktorer som mättes, såsom jordens bulkdensitet och förekomst av daggmaskar i jorden, visade inte heller några signifikanta resultat.

Den svenska koldioxidmarknaden är i sin linda och det är viktigt att utveckla systemet för att ta reda på vad som faktiskt fungerar. Våra tester visade att den individuella variationen mellan fält gjorde det svårt att verifiera förändringar i markens kolförråd – trots våra långsiktiga försök. – Maria Lundesjö, Project Manager Future Food, Axfoundation

Progress Report 2023

Varför misslyckades initiativet?

Svaret på detta kan vara många saker. Dels är det svårt att verifiera skillnader i markens organiska kolhalt eftersom de årliga förändringarna är så små jämfört med markens totala kollager. Dels är det möjligt att de potentiella effekterna på organiskt kol i marken överskuggades av hur variationen såg ut i fältet – fortfarande efter 20 års tillämpning av denna metod. Skillnaderna var därför inte statistiskt signifikanta.

Vad lärde vi oss?

Även om projektets resultat var en besvikelse, kunde viktiga slutsatser dras som kan användas i vidare forskning. Att verifiera hur organiskt kol i marken reagerar på olika hanteringssystem på jordbrukarnas fält är en enorm utmaning och ett hinder för nuvarande initiativ. Det här projektet bekräftar detta.

Framöver kommer Axfoundation att gräva djupare – bokstavligt talat. I ett efterföljande projekt kommer prover att tas under en femårsperiod och årliga mätningar av flera jordegenskaper kommer att göras ner till 90 cm djup. På så sätt hoppas vi kunna komma närmare att korrekt förutse och verifiera kolbindningen i marken. En sådan verifiering är en viktig parameter för en sund marknad för svenska koldioxidkrediter.

Oavsett om det lyckas eller inte kommer resultaten från den intensiva provtagningsplatsen att göras tillgängliga för forskare för att skynda på både marknadsmekanismer och vidare forskning.