Semlan som byter mandel mot svenskt hampafrö
2026.01.27
I hampafrösemlan har importerad mandel ersatts med svenskt hampafrö – en gröda som binder stora mängder koldioxid, passar bra in i växtföljden och minskar behovet av bekämpningsmedel. Förhoppningen är att fler ska våga prova att odla och äta hampafrö. // Each year, Swedes consume an estimated 40–50 million semlor, a traditional Swedish pastry made from a cardamom bun filled with cream and almond paste. In the hemp-seed semla, imported almonds have been replaced with Swedish hemp seed. Foto: Axfoundation
Nu lanseras en semla där importerad mandel ersatts med svenskt hampafrö. Genom en älskad fikaklassiker vill Axfoundation och Urban Deli visa hur nya svenska råvaror kan ta plats på tallriken – och samtidigt bidra till ett hållbart jordbruk.
I hampafrösemlan har importerad mandel ersatts med svenskt hampafrö – en gröda som binder stora mängder koldioxid, passar bra in i växtföljden och minskar behovet av bekämpningsmedel. Förhoppningen är att fler ska våga prova att odla och äta hampafrö. Foto: Axfoundation
– Hampa skulle kunna gynna det svenska jordbruket eftersom den binder mycket koldioxid och kan odlas utan bekämpningsmedel. Trots att hampafrö är både näringsrikt och gott så har det hittills saknats en marknad. Vi hoppas att hampafrösemlan ska få fler att intressera sig för den här smarta grödan och råvaran, säger Maria Lundesjö, livsmedelsagronom och projektledare inom Framtidens mat på Axfoundation.
I det klassiska semmelreceptet har importerad mandel ersatts med hampafrö från Svensk Hampaindustri i Skåne. Resultatet är en semla med svenska råvaror, framtagen för att visa hur fler grödor kan bli en del av framtidens mat.
Bakom produkten ligger flera års arbete på Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscentrum för framtidens mat och material. Där har hampa testodlats för att studera hur grödan fungerar under svenska förhållanden, samtidigt som hampafrö utvärderats i köket tillsammans med kockar och sensorikexperter för att hitta nya användningsområden.
– Vi har experimenterat med allt från granola till bakverk för att hitta sätt där hampafrö passar in i mat som människor redan äter. Den milda, nötiga smaken gör råvaran lätt att arbete med och fröet passar fint i bland annat en semla, säger Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Torsåker gård, Axfoundation.
Hampafrösemlan lanseras den 27 januari på Urban Deli på Sveavägen, Nytorget och Hagastaden i Stockholm. För Urban Deli är hampafrösemlan ett sätt att vidareutveckla sortimentet med nya svenska råvaror i välkända format.
– På Urban Deli vill vi gärna testa nya innovationer och utforska hur de kan fungera i välkända sammanhang. Den här idén från Axfoundation om att använda hampafrömassa i den klassiska semlan är ett fint exempel på hur små förändringar kan visa hur framtidens mat kan se ut – utan att kompromissa med kvalitet eller upplevelse, säger Fanny Sturén, projektledare hållbar utveckling på Urban Deli.
Fakta: Varför hampa i en semla?
- Skalade hampafrön har en mild, nötig smak som liknar mandel. Råvaran är glutenfri och innehåller inga andra allergener. (Critical Reviews in Food Science and Nutrition)
- Näringsrikt frö med protein, kostfiber och omättade fettsyror. Det är en källa till kostfiber och protein som kroppen lätt kan ta upp. Frönas fettsammansättning består till stor del av omättade fettsyror. Hampafrön har dessutom hög halt av järn, zink, kalium, magnesium och B-vitaminer, bland annat tiamin (vitamin B1). Aminosyraprofilen är jämförbar med sojaböna och äggvita vilket gör hampafrö till en lämplig ersättare i sammansatta livsmedel. (Frontiers in Nutrition, Critical Reviews in Food Science and Nutrition)
- Svensk råvara som kan ersätta import. I Sverige är odlingen av hampa liten. 2025 odlades 1 740 hektar hampa jämfört med 472 600 hektar höstvete. (Jordbruksverket)
- Lagrar in kol. En hektar hampaodling binder 9–15 ton koldioxid per år. Det kan jämföras med spannmål som binder cirka 1 ton. (European Commision)
- Låg miljöpåverkan. Hampa är snabbväxande och skuggande, och har låg mottaglighet för skadegörare. Därför behövs i de flesta fall inte insekts-, ogräs- och svampbekämpningsmedel. (European Commision)
- Bidrar till ökad biologisk mångfald: Hampan blommar mellan juli och september, när andra grödor har låg pollenproduktion. Den stora mängden pollen är en fördel för bin. (Environmental Entomology)
Relaterad information:
- Läs mer om Axfoundations arbete med hampa: https://www.axfoundation.se/projekt/hampa
- Om semlan på Urban Deli: https://urbandeli.se/hampafrosemla/
Kontakt:
- Linda Andersson, Pressansvarig Axfoundation,
, +46 (0)730 – 87 15 70
- Maria Lundesjö, Livsmedelsagronom och projektledare inom Framtidens mat, Axfoundation,
, +46 (0)730 – 92 96 74
- Anna Henning Moberg, Verksamhetschef för Torsåker gård, Axfoundation,
, +46 (0)73 – 990 77 79
- Fanny Sturén, Projektledare hållbar utveckling Urban Deli,
, +46 (0)72-144 51 03