Skärpta EU-krav på matsvinn – PLENTY ger Sverige försprång

2026.04.23

En tredjedel av den mat vi producerar hamnar aldrig i någons mage. EU har därför för första gången infört bindande mål för att minska matsvinnet och sätter fokus på hur målen ska nås till 2030. För att lyckas behöver livsmedelssystemets många aktörer samarbeta, och dessutom krävs samverkan mellan forskning, teknik, offentlig sektor och näringsliv. Där kan utvecklingscentrumet PLENTY spela en viktig roll.

PLENTY utforskar restströmmar som kan användas i nya processer mellan olika aktörer, bland annat utforskas potentiella restprodukter från tillverkningen av rapsolja. Foto: iStock

PLENTY utforskar restströmmar som kan användas i nya processer mellan olika aktörer, bland annat utforskas potentiella restprodukter från tillverkningen av rapsolja. Foto: iStock

Det reviderade avfallsdirektivet, som trädde i kraft i oktober 2025, har flyttat frågan från politiska ambitioner till bindande krav. EU:s medlemsländer ska till 2030 minska matsvinnet med 10 procent inom livsmedelsbearbetning och tillverkning och med 30 procent per capita i detaljhandel och konsumtion. Redan 2027 ska kommissionen se över utvecklingen. Då sätts fokus på matsvinn och livsmedelsförluster i primärproduktionen, vilket kan få betydelse för hur regelverket utvecklas efter 2030.

EU slänger mer mat än vi importerar

Enligt Eurostat genererade EU 58,2 miljoner ton matsvinn 2023, motsvarande omkring 130 kilo per person. Men med en bredare definition av matsvinn, som även inkluderar förluster i primärproduktionen, uppskattas mängden till 153,5 miljoner ton per år. Det är mer än de nästan 138 miljoner ton jordbruksprodukter som EU importerade från länder utanför unionen 2021. Jordbruket står för omkring en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen och omkring 70 procent av världens uttag av sötvatten. Livsmedelssystemet är dessutom en av de främsta drivkrafterna bakom förlust av biologisk mångfald och avskogning globalt. Trots matens stora miljömässiga påverkan använder vi alltså långt ifrån allt vi producerar, samtidigt som många länder har satt mål för en ökad inhemsk livsmedelsproduktion.

Att en tredjedel av all mat som produceras aldrig hamnar i någons mage är ett tydligt tecken på ett systemfel. Livsmedelssystemet behöver i högre grad ta till vara restströmmar, överskott och biprodukter.

– Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation.

PLENTY – en test- och utvecklingsmiljö för cirkulära lösningar

Med ett så pass komplext system som livsmedelssystemet, med många aktörer och flera led, behövs samverkan. PLENTY – Center för en cirkulär och symbiotisk livsmedelsförsörjning, är ett utvecklingscenter för cirkulära livsmedelssystem som samlar företag, forskare och offentliga aktörer för att kartlägga, utveckla, testa och utvärdera lösningar kopplade till råvaruanvändning, sidoströmmar och restflöden i livsmedelskedjan Det kan ge Sverige ett försprång i relation till EU:s skärpta krav.

PLENTY utforskar bland annat hur överskott, biprodukter och restströmmar kan användas i nya processer, produkter eller samarbeten mellan olika aktörer. Förväntade utkomster är biologiska gödningsmedel, biologiska växtskyddsmedel, foder, livsmedelsingredienser och livsmedel. Lösningarna testas i praktiken hos olika demonstratorer innan de används i större skala. På så sätt fungerar PLENTY som en miljö för tillämpad utveckling, där tekniska, sociala, organisatoriska och affärsmässiga frågor kan prövas i ett tidigt skede.

Det är i miljöer som PLENTY som det blir möjligt att upptäcka vad som faktiskt fungerar, och vad som fastnar i regelverk, ansvarsfördelning eller gamla arbetssätt.

– Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation.

En viktig del i PLENTY är att kartlägga sidoströmmar. En av dessa är sockerbetsproduktionen, som har en av de största volymerna av vegetabiliska sidoströmmar i Europa. Foto: iStock

En viktig del i PLENTY är att kartlägga sidoströmmar. En av dessa är sockerbetsproduktionen, som har en av de största volymerna av vegetabiliska sidoströmmar i Europa. Foto: iStock

Vad EU:s nya krav innebär för Sverige

Det reviderade avfallsdirektivet innebär inte bara krav på mätning och rapportering, utan också att medlemsstaterna ska anpassa sina nationella handlingsprogram för att förebygga matsvinn, utse ansvariga myndigheter och vidta åtgärder längs livsmedelskedjan.

Hur Sverige väljer att genomföra och följa upp de nya målen nationellt kommer få betydelse för svenska kommuner, regioner, offentliga måltidsverksamheter och företag.

PLENTY fungera som en plats där aktörer inte bara diskuterar nya arbetssätt, utan också prövar dem tillsammans. Det gör det möjligt att omsätta EU:s mål i konkreta metoder, samarbeten och arbetssätt som kan användas i verksamheter där matsvinn faktiskt uppstår och kan koppla aktörer i hela livsmedelskedjan.

– Francisco Vilaplana, professor på Kungliga Tekniska högskolan och centrumföreståndare för PLENTY

Om PLENTY

PLENTY är ett forskningscenter för cirkulära och symbiotiska livsmedelssystem, där Kungliga Tekniska högskolan är koordinator för satsningen. Den totala budgeten uppgår till 85 miljoner kronor över fyra år, varav 60 miljoner kronor finansieras av forskningsrådet Formas och resterande del utgörs av medfinansiering från de olika partnerna. Axfoundations roll i projektet är som demonstrator, där både biologiska gödningsmedel och växtskyddsmedel samt livsmedelsingredienser och färdiga livsmedel testas. Målet är att koppla samman hela livsmedelskedjan för att uppnå både hållbarhet, beredskap och konkurrenskraft.

Kontakt

Aktuellt inom Framtidens mat

Våra projekt inom Framtidens mat