Stillahavsostron – från invasiv till resurs

Det invasiva stillahavsostronet har på kort tid förändrat marina ekosystem längs den svenska västkusten genom att konkurrera ut andra arter, såsom den svenska blåmusslan. Samtidigt har ostronet flera fördelar. Det renar vattnet, är en näringsrik råvara med högt innehåll av bland annat mineraler och protein, och är hittills en outnyttjad lokal råvara för såväl livsmedel som material. Projektet Stillahavsostron undersöker hur storskalig skörd och förädling av stillahavsostron kan bidra till att skydda ekosystem, skapa hållbara livsmedel och utveckla nya cirkulära material.

Det invasiva stillahavsostronet är en underutnyttjad resurs med potential som mat och material. Foto: Axfoundation.

Problem

Stillahavsostronet (Magallana gigas) är en invasiv art som under drygt två decennier blivit dominerande på delar av den svenska västkusten. Arten bildar täta ostronrev som konkurrerar ut blåmusslan och förändrar marina livsmiljöer. När musselbankar slås ut påverkas hela näringsvävar, och minskade populationer av musselätande fåglar har observerats i områden där det invasiva ostronet tagit över.

Stillahavsostronet kan även sprida sjukdomar, bland annat via virus, parasiten Polydora websteri och havsborstmask. Klimatförändringar och höjda vattentemperaturer riskerar att påskynda spridningen.

Visste du att …

Stillahavsostronet är klassat som en invasiv art i Sverige.
2/3 av alla musslor och ostron i Bohuslän är stillahavsostron.
Precis som andra musslor och ostron tar stillahavsostron upp näringsämnen från havet och kan därigenom bidra till minskad övergödning.
Stillahavsostron är rikt på många näringsämnen, bland annat omega 3 fettsyror, vitamin B12, vitamin D, zink, selen, järn och protein.
Ostronskalen består av mer än 96% kalciumkarbonat, ett ämne som förekommer i många industriella produkter och processer.

Vår lösning

Att göra invasiva stillahavsostron till mat och material skapar flera vinster samtidigt. Genom storskalig skörd minskar artens negativa påverkan på marina miljöer, samtidigt som en näringsrik lokal råvara tas tillvara.

I projektet EcoOyster undersöks hur ostronet kan skördas, förädlas och användas som livsmedel i praktiken för att skapa förutsättningar för storskalig skörd som bidrar till att återställa havsmiljöer längs västkusten. Axfoundation tittar även på hur skalet kan användas som framtidens material.

Inom projektet EcoOyster utvecklas livsmedel av ostronets kött som testas och tillagas på Torsåker gård. Foto: Axfoundation.

Stillahavsostronet har potential som mat och som material, men utan fungerande strukturer för storskalig skörd och förädling går både ekologiska och cirkulära flöden förlorade.

– Veronica Öhrvik, projektledare för Framtidens mat på Axfoundation

Vår insats

Axfoundation utforskar nya sätt att använda stillahavsostronet. Inom projektet EcoOyster, där Axfoundation deltar, utvecklas livsmedel av ostronets kött som testas och tillagas på Torsåker gård med fokus på smak, säkerhet, tillagningsmetoder och nya användningsområden. Parallellt utforskar Axfoundation skalens potential som materialråvara, både genom praktiska tester på Torsåker gård och i samarbete med designstudenter vid Malmö universitet.