En planetär meny för svensk vardagsmat

2025.10.22

Korvstroganoff inom de planetära gränserna: Kycklingkorv stroganoff med havreris. Råkostsallad med rödkål, morot, äpple och broccoli.

EAT Lancet-rapporten förespråkar matvanor som gynnar klimatet, hälsan och livsmedelsförsörjningen. Om rapportens rekommendationer följdes skulle det kunna leda till halverade växthusgasutsläpp i världen och förhindra 15 miljoner dödsfall per år. Men vad innebär rapportens slutsatser i en lokal kontext? Hur kan den planetära menyn se ut för en vanlig svensk familj som vill laga god och enkel vardagsmat? Axfoundation föreslår en två-dagarsmeny baserad på svenskarnas favoriter.

I början av oktober släppte EAT Lancet-kommissionen den andra utgåvan av sin tungt vetenskapligt baserade rapport. Den förespråkar framför allt att vi ska äta mera fullkorn, grönsaker och nötter i vad som benämns The Planetary Health Diet, PHD. Kosten kan dels minska hälsorisker, dels minska växthusgasutsläpp och bidra till att vår livsmedelsförsörjning säkerställs.

Bakgrunden är att livsmedelsproduktion står för omkring 30 procent av alla utsläpp av växthusgaser i världen. Dessutom är dåliga matvanor en stor riskfaktor för sjukdom och för tidig död.

Tvådagarsmenyer anpassade för olika länder

För att lyfta fram mångsidiga rätter från olika delar av världen, vill EAT-Lancet bjuda in bidrag från olika länder: tvådagarsmenyer som är näringsriktiga och välsmakande – och som är enkla att laga och ligger nära människors matvanor i vardagen.

Några länder som har anpassat The Planetary Health Diet till lokala förutsättningar är Grekland och Vietnam. För Sveriges räkning tillfrågades Axfoundation att göra ett förslag på tvådagarsmeny. Axfoundations praktiska utvecklingsteam utgick från några av svenskarnas mest populära måltider och skruvade lite på recepten.

– Det ska inte vara krångligt, dyrt eller mindre gott att äta inom planetens gränser. Livsmedlen ska vara tillgängliga och recepten lättlagade, säger Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Torsåker gård.

Ska inte ge prestationsångest

Tvådagarsmenyn innehåller frukost, lunch, mellis och middag. Axfoundations team har vinnlagt sig om att recepten inte ska ge människor prestationsångest. Det ska ta ungefär lika lång tid att laga måltiderna som familjer normalt lägger på matlagning och rätterna ska ha en liknande smakprofil.

– Målet är att ligga så nära människors vardag som möjligt, att man inte ska känna prestationsångest, säger Anna Henning Moberg.

Populär vardagsmat är utgångspunkten

Axfoundation har utgått från inköpsstatistik för att ta reda på vilken som är den mest populära vardagsmaten i Sverige. Så vad är det som ligger på topplistan på svenska middagsbord, enligt denna inköpsdata? Inte så överraskande; spagetti med köttfärssås och korv stroganoff. Tyvärr spräcker båda dessa tallriksfavoriter såväl hälso- som klimatgränserna – korvstroganoff med falukorv och grädde innehåller mängder av mättat fett och köttfärssås består som bekant av rött kött.

Med små anpassningar blir rätterna både nyttigare och får väsentligt mindre klimatavtryck. EAT Lancet visar tydligt på fördelarna att äta mer fullkorn, baljväxter och grönsaker – något som kan uppnås med små anpassningar. En enkel modifiering är att byta ut ris mot havreris som är fullkorn, köttfärs mot baljväxtfärs för att få in baljväxterna smidigt eller blanda ut köttfärsen med grönsaker för att få i familjen mer grönt.

– Vi vill visa att det går att göra skillnad med enkla medel. EAT Lancet-rapporten är ett verktyg för livsmedelssystemet och nu behöver vi skapa verktyg för människors vardag i olika länder och kulturer. Det här är ett förslag på meny som ligger nära svenskars matvanor och preferenser, avslutar Anna Henning Moberg.

Inspireras och testa gärna! Recepten finns här →

Så här gjorde vi

Två masterstudenter, Linn Torstensson och Rebecca Johansson vid Sveriges lantbruksuniversitet, genomförde delar av det inledande arbetet hos Axfoundation. De kartlade svenskarnas vanligaste maträtter, vilket resulterade i en masteruppsats i livsmedelsvetenskap: Swedish food habits for higher nutritional value and lower climate impact. Studien användes som underlag när Axfoundation tog fram två-dagarsmenyn efter EAT Lancet-kommissionens förfrågan. Utifrån säljstatistik identifierades de tio mest lagade maträtterna bland Hemköps och Willys kunder. Några av dem var korvstroganoff och spagetti med köttfärssås.

Vad är The Planetary Health Diet?

År 2019 introducerade EAT-Lancet-kommissionen The Planetary Health Diet, PHD, en universell referenskost utformad för att främja människors hälsa, minska växthusgasutsläpp och säkerställa livsmedelsförsörjningen. PHD är flexitarisk kost som till stor del består av växtbaserade livsmedel: grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, nötter och omättade oljor. Den innehåller måttliga mängder fisk och skaldjur, fågel, mejeriprodukter och ägg. Rött kött (nötkött, lamm och fläsk) ingår i små mängder.

Vad är EAT-kommissionen?

EAT Lancet-kommissionen består av 24 forskare från 17 länder, från olika discipliner. Kommissionen leds av Johan Rockström (Potsdam Institute), Walter Willet (Harvard), Shakuntala Thilsted (CGIAR) med stöd av Line Gordon (Stockholm Resilience Centre).

EAT-kommissionens första rapport (2019), publicerad i den medicinska tidskriften Lancet, kopplade samman livsmedelssystemens inverkan på hälsa och klimat. Den senaste EAT-Lancetrapporten publicerades i början av oktober 2025.

Rapporten visar att sju av de nio planetära gränserna har överskridits varav fem är relaterade till globala livsmedelssystem. Huvudprinciperna för EAT är att maten ska vara hälsosam, tillgänglig för alla, producerad, distribuerad och konsumerad inom de planetära gränserna. Om vi ska klara klimatet och hälsan, är EAT-kommissionens rekommendation att vi äter mindre rött kött – 15 gram rött kött per dag i genomsnitt – och mer fullkorn, baljväxter och grönsaker.