Ny standard för klassificering av svensk ull banar väg för ökade intäkter 

2023-08-28

Med det nya klassificeringssystemet för svensk ull görs en första sortering av ullen redan på gården vid klippningstillfället vilket öppnar upp för ett bättre råvarupris och mindre spill.

Med det nya klassificeringssystemet för svensk ull görs en första sortering av ullen redan på gården vid klippningstillfället vilket öppnar upp för ett bättre råvarupris och mindre spill.

Pressmeddelande 23-08-28: Hälften av all ull som produceras i Sverige bränns eller slängs, samtidigt som allt fler svenska företag vill köpa hållbar och lokalt producerad textilråvara. Hittills har det varit svårt att matcha tillgång och efterfrågan men nu sjösätter The Swedish Wool Initiative det första svenska klassificeringssystemet för ull. Förhoppningen är att fler svenska fårägare ska få avsättning för all ull och öka sina intäkter.

Det här klassificeringssystemet kommer ge mig trygghet i arbetet med att hitta kanaler för att sälja all min ull. Jag ser det som en vändpunkt för den svenska ullen och en chans att ta vara på den fina resurs som den faktiskt är. Vi är ju i ett läge där vi måste ta tillvara på alla resurser vi har ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Tomas Olsson, lantbrukare på Norrby gård i Kungsör som redan testat att använda klassificeringen.

"En vändpunkt för den svenska ullen", menar Tomas Olsson, lantbrukare på Norrby Gård.

"En vändpunkt för den svenska ullen", menar Tomas Olsson, lantbrukare på Norrby Gård.

Med det nya klassificeringssystemet görs en första sortering av ullen redan på gården vid klippningstillfället vilket öppnar upp för ett bättre råvarupris. Råullen sorteras efter färg, ras samt tack-, bagg- eller lammull. Ju bättre ullen sorteras och märks upp, desto enklare blir hanteringen i sin tur hos en ullmäklare som samlar in ull från flera olika gårdar för att sälja vidare i större volymer.

Klassificering av ull innebär kort och gott att en ullmäklare undersöker råullens egenskaper och delar in den i olika kvalitetstyper. Varje kvalitetstyp sorteras därefter in i flera kvalitetsklasser utifrån exempelvis fiberlängd, finhet, färg och karaktär. Dessa egenskaper avgör tillsammans ullens potentiella användningsområden.

Vi har testat att klassificera ull både av högsta kvalitet och sådan som vi ännu inte har avsättning för eftersom den är missfärgad eller innehåller för mycket organiskt material, den är för smutsig helt enkelt. Och det fungerar! Det här systemet gör det enklare och tydligare för våra ullköpare, säger Charlotte Jansson, ullmäklare på Västkustens Ullinsamling i Laholm.

 

Vi ser också att det finns stor potential även för ull som innehåller en stor andel organiskt material. Den kan användas som fyllning i jackor, till kamgarn eller till trädgårdsapplikationer. Vi vill hitta avsättning för alla typer av ull, fortsätter Charlotte Jansson.

Idag präglas den svenska ullmarknaden av många olika fårraser med olika typer av ull. Dessutom är många gårdar små och spridda geografiskt. Det nya klassificeringssystemet gör det möjligt att även samla in mindre mängder ull och klassificera den tillsammans för att sedan matcha utbud med efterfrågan från inköpare. Det här gör ullen mer attraktiv för svenska varumärken som gärna köper in större kvantiteter av jämn kvalitet, menar Johan Sidenmark som är projektledare för The Swedish Wool Initiative.

Äntligen har vi ett gemensamt språk för all ull i Sverige. Det underlättar samarbete längs hela värdekedjan, från lantbrukare, fårklippare och ullmäklare till inköpare på svenska företag. Klassificeringssystemet är helt enkelt en viktig möjliggörarare för att fullt ut kunna nyttja svensk ull som ett cirkulärt och hållbart material inom mode- och textilindustrin, säger Johan Sidenmark på Axfoundation.

Även mindre mängder ull som samlas in och klassificeras kan matcha utbud med efterfrågan från inköpare.

Även mindre mängder ull som samlas in och klassificeras kan matcha utbud med efterfrågan från inköpare.

Klassificeringssystemet för svensk ull har tagits fram av The Swedish Wool Initiative, ett brett samarbete mellan aktörer från hela värdekedjan; ullspecialister, ullmäklare, fårklippare, lantbrukare samt varumärken inom mode, outdoor och textil. Standarden har börjat testas i praktiken av lantbrukare, ullmäklare och varumärken under 2023. Den svenska standarden kommer förvaltas och vidareutvecklas av intresseorganisationen Arena Svensk Ull och kan laddas ner på axfoundation.se/svensk-ullstandard.

Ladda ner Svensk Ullstandard (svensk)

Ladda ner The Swedish Wool Standard (engelsk)

Pressmeddelande och bilder finns på MyNewsdesk

The Swedish Wool Initiative

The Swedish Wool Initiative är ett brett samarbete mellan aktörer från hela värdekedjan – från fårägare till svenska varumärken inom mode, outdoor och heminredning. Målet är att göra det möjligt för svenska varumärken och leverantörer att enkelt få tillgång till konkurrenskraftig svensk ullråvara av hög och jämn kvalitet. Genom praktiska lösningar, stärkt infrastruktur och förbättrad logistik bidrar initiativet till visionen om att noll procent av svensk ull går till spillo.

The Swedish Wool Initiative drivs av Axfoundation tillsammans med över 15 partners: Chalmers Industriteknik, Circularista, Filippa K, Fjällräven, Görvälnlammet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Klippan Yllefabrik, LE Ullkonsult, LRF, Norrby gård, Smart Textiles/Science Park Borås, Svenska Fårklipparförbundet, Tiger of Sweden, TrusTrace, Ullcentrum, Ullkontoret och Västkustens Ullinsamling/CC Wool.

Fakta om textil och ull

  • I Sverige produceras cirka 1 000 ton ull årligen, men mer än 50% slängs.
  • Samtidigt importerar Sverige över 1 700 ton ull varje år i form av råull, kardad ull och garn.
  • Importerad ull har oftast högre klimatavtryck än svensk ull och är ofta producerad med lägre krav på djurvälfärd.
  • Efterfrågan på nya textilfibrer beräknas globalt öka med 150 procent fram till 2050. Det leder till ökat tryck på både klimat och miljö.
  • Svenska varumärken inom mode- och textilindustrin söker allt oftare efter regionalt producerade, biobaserade och återvinningsbara material med cirkulär potential. Ull är exempel på ett sådant material.
  • Ull är en superfiber med unika egenskaper för kläder och textilier. Kemikalier som PFAS eller biocider behöver inte tillsättas, vilket ofta görs i andra material. Obehandlade ullprodukter kan därför återvinnas eller komposteras.

Våra projekt inom Cirkulär ekonomi

Aktuellt inom Framtidens material

Kontakt