Antibiotika inom livsmedelsproduktion

Vad kan vi tillsammans göra för att minska antibiotikaanvändningen till livsmedelsproducerande djur och dessutom få övriga i branschen att göra detsamma? Den frågan ställde Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, när hon ringde upp Axfoundation redan 2013. Det blev upptakten till dagens antibiotikakriterier - ett verktyg för livsmedelsbranschen för att kunna kravställa och följa upp leverantörer av kött, mejeriprodukter och sjömat vad gäller antibiotikaanvändning samt djurvälfärd. Hösten 2020 lanserades en skärpt version av antibiotikakriterierna som även inkluderar ett frågebatteri och utbildningsmaterial inom bland annat antibiotikaresistens.

Visste du att…

Ofta uppstår missförstånd när det gäller antibiotika inom livsmedelsproduktion. Det kan röra allt från rester av läkemedel i livsmedel till växtodling. Här är tre saker som är bra att känna till.

Antibiotikaresterna i maten är så små att de inte är en hälsorisk för människor: Inom EU finns strikta regler för hur mycket rester av antibiotika som får finnas i mat. Reglerna säger också att djur som behandlats med antibiotika t.ex. inte får slaktas direkt.

Risken för människor att smittas med antibiotikaresistenta bakterier via maten bedöms vara liten: Risken är istället större att lantbrukare smittas direkt av sina djur och sedan sprider de resistenta bakterierna vidare till andra människor. Spridning av resistenta bakterier sker mellan djur, mellan människor och mellan människor och djur.

Antibiotika används även i växtodling: Främst sker detta i fruktodling med syftet att skydda träd från bakteriella sjukdomar. Användningen är än så länge marginell jämfört med djursektorn, men innebär att antibiotika appliceras direkt i den externa miljön.

Problem

Överanvändning av antibiotika är ett utbrett problem i livsmedelsproduktionen. Idag används ca 70% av all antibiotika på en global nivå till djuruppfödning – endast 30% går till hälso- och sjukvård för människor. Det finns en tydlig koppling mellan dålig djurhållning och en omfattande användning av antibiotika. Sverige har visat att det går att minska användningen av antibiotika i djurhållningen radikalt med bibehållen produktion, och jämfört med många länder har Sverige i genomsnitt mycket låg förbrukning. Men i flera länder inom EU och i länder utanför EU är problemet stort. Antibiotika används i en del länder inte endast när djuren är sjuka, utan i preventivt syfte för att klara av att hålla djuren friska i en undermålig miljö. Antibiotika används också i rent tillväxtökande syfte, något som förbjöds i Sverige 1986 och inom EU 2006. Den intensiva djuruppfödningen är en av orsakerna till antibiotikaresistens.

Antibiotikaresistens hotar människors hälsa

Ju mer antibiotika som används desto större är risken för att bakterierna utvecklar resistens, motståndskraft och immunitet mot antibiotika. Medicinen biter helt enkelt inte längre. Resultatet blir en ökad spridning av resistenta bakterier, mellan människor, mellan djur, och mellan djur och människor, vilket skapar ett globalt folkhälsoproblem. Både Världshälsoorganisationen (WHO) och Folkhälsomyndigheten anser att antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot människors hälsa. Globalt beror ca 700 000 dödsfall årligen på infektioner orsakade av resistenta bakterier. År 2050 beräknas 10 miljoner människor dö i antibiotikaresistenta infektioner om inte krafttag tas för att motverka utvecklingen.

Lösning

För att vända utvecklingen kring antibiotikaanvändning och resistens behöver ett ökat ansvar tas inom alla sektorer som använder antibiotika. Eftersom den största antibiotikaanvändningen idag finns inom djurhållningen, har alla aktörer inom livsmedelskedjan ett ansvar för att spridning av antibiotikaresistens hos de livsmedelsproducerande djuren minimeras. Effektiva insatser som når alla led kräver samverkan. Därför har Axfoundation tillsammans med företag, akademi, myndigheter samt bransch- och civilsamhällesorganisationer utvecklat en tydlig lista med kriterier och tillhörande frågebatteri som bland annat inköpare kan använda i dialogen med leverantörer av kött, mejeriprodukter och sjömat. På så sätt kan vi tillsammans minska antibiotikaanvändningen och bidra till en bättre djurvälfärd.

”Antibiotikakriterierna är ett handfast verktyg för inköpare i dialogen med leverantörer. Vi hoppas att det ska leda till en lägre användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur, bättre djurhållning och en minskad utveckling av antibiotikaresistenta bakterier.” – Maria Smith, Generalsekreterare, Axfoundation

Listan med 8 kriterier

Kriterielistan består av 8 kriterier som berör dels direkt antibiotikaanvändning och dels förebyggande insatser. Till varje kriterium finns tillhörande frågor att använda för leverantörsdialog och –uppföljning.

Kriterier för minskad, direkt antibiotikaanvändning

  1. Antibiotika ska inte användas i tillväxtbefrämjande syfte.
  2. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär och ska vara godkända för användning till livsmedelsproducerande djur i enlighet med Codex.
  3. Det ska finnas utförlig dokumentation av all användning av antibiotika, inklusive via foder och vatten. Ansvarig veterinär ska regelbundet gå igenom och signera dokumentationen. Data över användningen av antibiotika bör vid förfrågan kunna tillhandahållas av aktörerna i leverantörskedjan.
  4. Om antibiotika återkommande används till alla, eller majoriteten av, djur i en viss ålderskategori ska skälen för detta dokumenteras, utredning ska genomföras av veterinär och ett åtgärdsprogram för att motverka hälsoproblemen ska tas fram och tillämpas. Målsättningen är att fasa ut återkommande användning.
  5. Användning av kolistin, fluorokinoloner samt tredje eller fjärde generationens cefalosporiner – antibiotika som är särskilt viktiga för humansjukvården – ska endast ske när veterinär bedömer att inga andra behandlingsalternativ är effektiva.
  6. Kriterier för förebyggande, indirekta insatser som kan leda till minskad antibiotikaanvändning

  7. För ett aktivt arbete med minskad antibiotikaanvändning i besättningen/på anläggningen ska en plan med rutiner för förebyggande hälsovård och minskad smittspridning finnas och följas. Planen ska ha fokus på strategiskt förebyggande djurhälsoarbete inklusive smittskydd och djurvälfärd (se de fullständiga kriterierna för vad planen ska omfatta).
  8. Djur ska inte stympas för att möjliggöra en bristfällig djurhållning.
  9. Djur ska hållas på ett sätt som ger dem utrymme att röra sig obehindrat och kunna vila på ett för djuren lämpligt sätt.

Ladda ner antibiotikakriterierna och frågebatteri
Ladda ner utbildningsmaterialet

Intervjuer

Resultat

Den första versionen av antibiotikakriterierna utvecklades 2013-2014 i en inkluderande process tillsammans med Axfood, Martin & Servera samt flera experter inom området. Kriterierna testades först inom de två bolagen för att sedan lanseras brett 2014.  Under 2016 antog medlemmarna i Svensk Dagligvaruhandel (SvDH) gemensamt ett ställningstagande för att minska antibiotikaanvändningen i livsmedelsproduktionen. Med på denna gemensamma branschöverenskommelse var Axfood, Bergendahls, Coop, ICA, Lidl, IKEA Foods och Livsmedelshandlarna. Ställningstagandet byggde på de fyra första kriterierna i Axfoundations antibiotikakriterier 1.0 och gällde enbart företagens egna varumärken (EMV).

Under 2019-2020 uppdaterade Axfoundation antibiotikakriterierna för att anpassas till ny lagstiftning, förändrat konsumentbeteende och för att ta steget vidare till en positiv utveckling inom animalisk livsmedelsproduktion. I processen samarbetade företag, akademi, myndigheter samt bransch- och civilsamhällesorganisationer för att hitta gemensam mark i frågan. Det här ledde också till att SvDH 2020 antog en ny branschöverenskommelse som bygger på de 6 av de 8 uppdaterade kriterierna.

Axfoundations kriterier 2.0 går steget längre än lagstiftningen och stärktes inom primärt fyra centrala områden:

  • Begränsning av antibiotika som är särskilt viktig inom sjukvården: Ett tillägg har gjorts till kriterierna för att begränsa den veterinärmedicinska användningen av sådana antibiotika som är särskilt viktiga för sjukvården.
  • Förtydligade djurvälfärdskriterier: Kriterierna innehåller förtydligande vad gäller djur i bur och stympning av djur samt utveckling av kriterier som rör rutiner för förebyggande djurvälfärdsarbete.
  • Förbättrat frågebatteri: Det frågebatteri som organisationer kan använda i dialog med sina leverantörer har förstärkts med bland annat tydligare rekommendationer för uppföljning.
  • Sjömat inkluderas: Såväl kriterierna som frågebatteriet är nu anpassade för även fisk och skaldjur.

Idag arbetar Axfoundation med att sprida antibiotikakriterierna 2.0 inom den svenska dagligvaruhandeln och foodservice, till nationella och internationella organ samt till myndigheter för att uppnå en transformativ förändring.

Arbetet som Axfoundation har bedrivit under flera år har inspirerat flera andra viktiga initiativ för minskad användning av antibiotika.

  • Köttguiden: Axfoundations antibiotikakriterier ligger till grund för de urvalskriterier som finns i Världsnaturfondens (WWF) guide riktade till konsumenter.
  • ReaAct: Kriterierna har inspirerat expertorganisationen ReAct, som bedriver globalt påverkansarbete kring antibiotikaresistens. ReAct har utvecklat en Toolbox på humansidan, och Axfoundation har bidragit till en vidareutveckling av Toolboxen att också innefatta djurhälsovård, miljö och jordbruk. Världshälsoorganisationen (WHO) har rekommenderat ReActs Toolbox, och den nyttjas idag av användare över hela världen som ett verktyg i arbetet mot antibiotikaresistens.
  • EAT Initiative: Tillsammans med EAT Initiativehar Axfoundation inom ramen för Stockholm Food Forum genomfört ett flertal seminarier och samtal fokuserade på antibiotikaresistens och livsmedel.
  • Antibiotika inom EU: När antibiotikafrågan lyftes på ett seminarium i EU-parlamentet i september 2016, medverkade bland andra Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, Antibiotikaexperten Christina Greko från Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Örjan Brinkman, ordförande i Europeiska konsumentföreningen (BEUC), Carolina Sachs Axfoundations dåvarande generalsekreterare, samt Mattias Espert, grisbonde och vice ordförande i Grisföretagarna. Seminariet arrangerades tillsammans med Alde, Alliance for Liberals and Democrats European Groupoch Fredrik Federley (C).

Partners

Antibiotikakriterierna 2.0 togs fram av Axfoundation tillsammans med en expertgrupp bestående av Mats Troell från Beijer Institute/Stockholm Resilience Centre, Jenny Lundström från Friska djur och Frida Lundmark-Hedman från Sveriges Lantbruksuniversitet. Dessutom deltog aktivt en bred referensgrupp med representanter från livsmedelsbranschen, civilsamhälle, akademi och myndigheter; Axfood, Coop, Findus, Gård och djurhälsan, ICA, Lidl, Livsmedelsföretagen, LRF, Martin & Servera, SIWI, SVA, Svensk Dagligvaruhandel, Upphandlingsmyndigheten, Vi konsumenter, World Animal Protection, Världsnaturfonden WWF.

Kontakt

Aktuellt

Projekt inom framtidens mat