Framtidens gris äter svenskt svampprotein i stället för importerad soja

För första gången har svenska grisar fötts upp med svenskt svampprotein producerat på skogsrester. Det sojafria fodret är ett av resultaten från projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk där hela värdekedjan tillsammans utvecklat och testat resurssmarta cirkulära proteinråvaror i verklig produktionsmiljö. Projektet drivs av Axfoundation och SLU.

Idag är svensk djurproduktion beroende av importerade råvaror med stor miljöpåverkan. Vi har bevisat att soja i grisfoder kan ersättas med svenska resurssmarta ingredienser gjorda på restströmmar som redan finns här hemma. Det kräver betydligt mindre mark, bidrar till högre resurseffektivitet, svensk självförsörjning och är en viktig pusselbit i branschens arbete med att utveckla nya proteinråvaror, säger Madeleine Linins Mörner, programområdeschef Framtidens mat på Axfoundation.

Svensk grisproduktion använder relativt lite soja per kilo kött jämfört med EU och globalt. Men totalt går det ändå åt cirka 39 000 ton soja för den svenska grisproduktionen varje år. Det motsvarar sojaodling utanför Sverige på en yta omkring 10 gånger 10 kilometer.

Nu testar forskare, foderproducenter, lantbrukare, livsmedelsföretag och gastronomi tillsammans hur nya svenska proteinråvaror som svampprotein, insekter och odlade musslor kan minska beroendet av importerad soja och samtidigt använda resurser från svenska restflöden mer effektivt.

I ett kommersiellt försök har 18 grisar på Tå Gård fått smaka framtidens foder. Lantmännen har producerat cirka 3 ton sojafritt grisfoder för projektet, där svampprotein från RISE i Örnsköldsvik ingår. Svampproteinet har producerats genom fermentering av rester från svensk skogsindustri. Inom projektet har även svampprotein från Cirkulär och Dapibuset utvärderats av forskare vid SLU.

Vi har analyserat näringsinnehåll och bestämt smältbarhet hos både torr- och våtfermenterat svampprotein. Resultaten visar att de nya resurssmarta cirkulära råvarorna har en god smältbarhet av protein och fungerar väl även för gris, som är ett djurslag med höga krav på smaklighet och näringskvalitet i fodret, säger Emma Ivarsson, forskare vid institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd vid SLU.

Köttet har utvärderats sensoriskt av Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan vid Örebro universitet. Fläsk från gris som fått framtidens foder håller samma kvalitet som referensprodukterna, med en tydligare nötig smak hos både karré och kotlett. Framtidens gris levereras av Kötthallen Sorunda och serveras under en begränsad period på Gothia Towers i Göteborg från den 21 september.

För oss är det viktigt att framtidens lösningar också håller hög kvalitet på tallriken. Det här är ett svenskt griskött med bra smak och råvarukvalitet. Vi ser ett stort intresse från restaurangmarknaden för den här typen av råvaror, säger Mattias Dernelid, Produktchef Smakriket, Kötthallen Sorunda.

Bakgrund: Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk

Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk är ett svenskt innovationsprojekt som drivs av Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Projektet samlar hela värdekedjan – från forskare och foderproducenter till vattenbrukare, lantbrukare, handel och gastronomi – för att ta sig an två av livsmedelssystemets största utmaningar; miljöpåverkan från foder och resursslöseri. Projektet genomförs tillsammans med Axfood, Bodens Kommun, Cirkulär, Dapibuset, DC Farmers, Ecopelag EF, Ecoloop, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Hemköp, Kötthallen Sorunda, Lantmännen, Martin & Servera, NovaPro, Plant Protein Production, Ragn-Sells, Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan vid Örebro universitet, RISE, Seaqure Labs, Stjärnägg, Svenska Foder, Urban Deli, Varva, Viking Fågel och Älvdalslax. Projektet finansieras delvis av Vinnova.

Fakta: Resurseffektivitet, foder och gris

• Cirka hälften av världens och Sveriges jordbruksmark används till foder. (Remote Sensing, KSLA)
• 1,3 miljoner ton livsmedelsavfall slängs varje år i Sverige, endast en del används till foder. (Naturvårdsverket)
• I svenskt grisfoder ingår i genomsnitt 4 procent soja. (WWF)
• Sverige importerar cirka 195 000 ton certifierad soja till foder varje år, majoriteten från Brasilien. (Foder och Spannmål)
• Svensken äter cirka 14 kilo griskött per person och år vilket motsvarar drygt 4 kilo soja. (Svenskt Kött, WWF)
• Soja kräver upp till 1 000 gånger mer mark än svampprotein. (NORSUS, ProTerra, Journal of Cleaner Production)
• En av de svenska sidoströmmar som testats i projektet skulle kunna ge mer svampprotein än Sveriges årliga import av certifierad soja till djurfoder. (Seaqure Labs)

Fakta: Framtidens foder för gris

• 18 grisar på Tå Gård har fötts upp på Framtidens foder för gris.
• 3 ton foder för projektet har producerats av Lantmännen.
• Fodret är sojafritt. I stället ingår svenskt svampprotein producerat genom fermentering av restströmmar från svensk skogsindustri.
• Svampproteinet i grisfodret kommer från RISE i Örnsköldsvik, även svampprotein från Dapibuset och Cirkulär har utvärderats . Dessutom har råvara från Cirulär och Seaqure Labs använts i projektets övriga tester.
• Projektet har analyserat näringsinnehåll, smältbarhet, djurhälsa, tillväxt och sensorisk kvalitet med goda resultat.
• Framtidens gris levereras av Kötthallen Sorunda och serveras under en begränsad period på Gothia Towers i Göteborg från den 21 september.

Läs mer på www.framtidensfoder.se

Kontakt

• Linda Andersson, pressansvarig, Axfoundation,
  +46 (0)73-087 15 70
• Madeleine Linins Mörner, programområdeschef Framtidens mat, Axfoundation,
  +46 (0)70-950 35 35
• Christian Sjöland, projektledare Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk, Axfoundation
  +46 (0)76-119 16 35
• Emma Ivarsson, lektor vid institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU
  +46 (0)18-67 20 44
• Mattias Dernelid, produktchef Smakriket, Kötthallen Sorunda,
   +46 (0)70-450 58 00