Ånger i e-handeln – Hur ska ohållbara returer stoppas?

Beräkningar av Europeiska miljöbyrån visar att summan av returnerade textil- och elektronikprodukter som förstördes i EU år 2022 uppgick till 21,7 miljarder euro. Det är lika mycket som Cyperns BNP för år 2020.

Kombinationen av enkla klick, billigt pris, gratis frakt och fri retur stimulerar att köpa extra, onödigt, i låg kvalitet och fel storlek.

Den ohållbara returkulturen är en yttersta konsekvens av ett system som bygger på billig massproduktion och överkonsumtion av prylar vi inte behöver. Det är också kulmen av konsumentmakt – företagen går ner i dubbel brygga för att tillfredsställa oss bekväma nätkunder.

Kombinationen av enkla klick, billigt pris, gratis frakt och fri retur lockar oss att köpa extra, onödigt, i låg kvalitet och i fel storlek. Vi shoppar helt enkelt saker vi inte behöver och kläder som inte passar. Vi låter dem ligga, kastar eller returnerar dem – eftersom det är vanligt med fria returer. Upp till vart tredje beställt plagg skickar vi tillbaka, eller 40 procent av alla e-handlade plagg, enligt en SVT-undersökning från i maj 2023.

Den vanligaste shoppingmetoden under 2022 års Black Week var näthandel via mobilen. Nästan åtta av tio konsumenter gjorde en del av sina inköp via nätet och fler än hälften shoppade enbart i webbutik under den här veckan. Av dessa fick 69 procent gratis leverans. De populäraste varorna? Kläder, skor och hemelektronik. Just de prylar som leder returligan och förstörs för samma belopp som Cyperns bruttonationalprodukt.

Kostsamt för företag och miljön

För företagen är e-handelsreturer en dyr affär. Fri frakt är oftast standard inom e-handeln, ibland över ett visst belopp. Returer innebär dubbla transporter och dessutom en miljöpåverkan som är “out of sight, out of mind”, för att citera Makov Circular Economy Lab, där forskare undersöker materialflöden i Europa för e-handelsreturer.

Värst är näthandelsjättarna. En tysk undersökning från 2022 avslöjar att ett välkänt amerikanskt multinationellt e-handelsföretag förstörde 1 840 ton osålda och returnerade produkter i Tyskland under ett och ett halvt år. Ett logistikcenter tillhörande samma företag förstör motsvarande en lastbil full med osålda produkter varje vecka, inklusive nya elektronikvaror. Det sker på så kallade “destroy stations”, enligt Greenpeace. Listan över rapporterade exempel är lång.

Produktförstöring är helt enkelt det billigaste och enklaste sättet för återförsäljare och tillverkare att hantera kundreturer.

I jämförelse är svenska företag bättre. Trots det visar en kvalitativ studie från Lunds universitet att även företag som framställer sig som hållbara och miljövänliga väljer att kassera varor som returnerats.

Produktförstörelse är helt enkelt det billigaste och enklaste sättet för återförsäljare och tillverkare att hantera kundreturer. Alternativet – att inspektera, sortera och dirigera om produkter – är en arbetsintensiv och kostsam process vars utgifter vida överstiger massproducerade produkter av lågt värde.

Men allt som förstörs är inte billigt småkrafs. Statistik från EU visar till exempel att 98 000 mikrovågsugnar och 140 000 vattenkokare förstörs varje år. Endast för dessa två produkter motsvarar det 25 000 ton CO₂e, 690 ton stål, 110 ton glas och 2 miljoner liter vatten årligen.

Tuffa tider leder till ett trendskifte

Av goda skäl är den ohållbara returkulturen hårt kritiserad och det finns tecken på förändring. Vissa företag har infört avgift på returer. Andra försöker styra om sina returer till fysiska butiker. En ny undersökning från Voyado som analyserat 132 miljoner köp i Sverige mellan oktober 2022 och september 2023 visar dessutom ett trendskifte: e-handelsreturerna minskar. Anledningen tros vara en kombination av ökat konsumentmedvetande och kärva ekonomiska tider, vilket får konsumenter att tänka efter både en och två gånger innan de klickar “Gå till kassan”.

Frågan är om trenden kommer att avspegla sig på julhandeln. Eftersom julhandeln 2023 förväntas minska kommer troligen returerna att bli färre.

Lagstiftning är på väg

Så vad kan göras åt den ohållbara returkulturen? Några föreslagna åtgärder är obligatoriska returavgifter, effektiviserade returprocesser så att det blir ekonomiskt försvarbart att ta hand om det som returneras samt ökad medvetenhet hos konsumenter. Men enstaka interventioner räcker inte. Forskare och experter framhåller behovet av ökad transparens, rapporteringskrav, förbättrad produktkvalitet och hårdare lagstiftning.

EU vill införa minimistandarder för att nästan alla produkter på marknaden ska vara hållbara, slitstarka och miljövänliga.

Frankrike, Tyskland och Belgien har redan infört lagar som ska motverka produktförstörelse. EU vill införa minimistandarder för att nästan alla produkter på marknaden ska vara hållbara, slitstarka och miljövänliga. Ekodesignreglerna innefattar såväl krav på reparerbarhet, energieffektivitet och återvinning genom digitala produktpass som förbjud mot förstöring av osålda textilier, skor och elektronik.

Men nöj dig inte med att vänta på EU. Överväg klicket, så du inte ångrar ditt köp.

/Viveka Risberg, Programansvarig Hållbar produktion och konsumtion, Axfoundation