Separera mera! Ny lagstiftning innebär stora omställningar för hur vi hanterar vårt förpackningsavfall

2023-12-15

Joakim Stattin är civilekonom och biolog med rötterna i techbranschen. Han är även projektledare inom programområdet Hållbar produktion och konsumtion på Axfoundation.

Joakim Stattin är civilekonom och biolog med rötterna i techbranschen. Han är även projektledare inom programområdet Hållbar produktion och konsumtion på Axfoundation.

Joakim Stattins spaning: Handen på hjärtat – tömmer du den mögliga syltburken innan du slänger den? Och hur gör du om du längst bak i kylskåpet hittar en gammal leverpastej vars bäst före-datum passerade ungefär när det svenska herrlandslaget i fotboll senast kvalade in i ett mästerskap? För många är nog svaret att såväl förpackning som innehåll åker rätt ner i soptunnan eller, kanske, i glas- eller plaståtervinningen. Dessvärre är inget av alternativen särskilt bra eftersom glas och plast kan och bör materialåtervinnas.

De flesta förstår nog att så inte sker om burken åker i hushållssoporna. Färre kanske känner till att en förpackning som inte tömts på sitt innehåll sannolikt heller inte kommer att återvinnas, även om den hamnat i rätt återvinningskärl. Detta, och många andra problem relaterade till förpackningsavfall, vill EU råda bot på vilket nu får konsekvenser för svensk lagstiftning och sedermera såväl svenska hushåll som verksamheter.

Precis som i min tidigare spaning om engångsförpackningar har EU satt upp ett flertal mål för hur vi ska hantera förpackningar. Dessa målsättningar driver i sin tur på förändringar av svensk lagstiftning. Från och med den 1 januari 2024 börjar till exempel nya regler gälla om hur förpackningsavfall och bioavfall (läs mat) ska hanteras och samlas in. Motorn bakom förändringarna är EU:s gröna giv vilken i svensk kontext tar sig i uttryck dels genom den nya så kallade förpackningsförordningen (2022:1274), dels genom förändringar i avfallsförordningen (2020:614).

EU-målen syftar till att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall samtidigt som det avfall som likväl produceras ska återanvändas och materialåtervinnas i så stor utsträckning som möjligt. Detta ska i sin tur leda till minskad nedskräpning och skadeverkan på miljö och hälsa.

På andra sidan nyåret kommer det inte längre vara tillåtet att slänga överblivna förpackade varor som restavfall. Utgångna partier, eller varor som av andra anledningar inte går att sälja eller returnera, måste från och med årsskiftet noggrant sorteras för att förenkla återvinning.

Från och med den 1 januari 2024 ska den som har en förpackning som innehåller avfall se till att förpackningen skiljs från innehållet. Foto: iStock

Från och med den 1 januari 2024 ska den som har en förpackning som innehåller avfall se till att förpackningen skiljs från innehållet. Foto: iStock

Vilka berörs av lagstiftningen?

Den nya lagstiftningen omfattar både hushåll och verksamheter. Omställningen som krävs av ett hushåll kommer dock sannolikt vara mycket mindre än den som väntar för många verksamheter. Ta en livsmedelsbutik till exempel. På andra sidan nyåret kommer det inte längre vara tillåtet att slänga överblivna förpackade varor som restavfall. Utgångna partier, eller varor som av andra anledningar inte går att sälja eller returnera, måste från och med årsskiftet noggrant sorteras för att förenkla återvinning.

Vilka material omfattas?

Det som enligt förpackningsförordningen ska sorteras ut från övrigt avfall är följande:

  1. Papper och kartong
  2. Plast
  3. Metall
  4. Färgat glas
  5. Ofärgat glas
  6. Plastflaskor och metallburkar som kan pantas
  7. Trä
  8. Material som inte avses i 1-7 (övrigt förpackningsmaterial)

Det som inte listas ovan men som likafullt utgör en delkomponent i en produkt klassas som övrigt avfall. I en livsmedelsbutik kommer det övriga avfallet i de flesta fall att utgöras av olika livsmedel.

Dessa livsmedel måste alltså skiljas från sin förpackning innan de olika avfallsslagen kan sorteras korrekt. Och eftersom livsmedel är biobaserade omfattas de dessutom av förändringar i avfallsförordningen (2020:614) rörande krav på utsortering och separat insamling av bioavfall. För en livsmedelsbutik innebär detta i praktiken att varje paket skinka som inte kan säljas måste tömmas på sitt innehåll så att själva skinkan kan bli bioavfall och förpackningen kan återvinnas för sig. Detta gäller givetvis inte bara charkuterier, utan alla förpackningar som innehåller bioavfall ska sorteras ut och samlas in separat. Även oljor och andra ätliga fetter omfattas av kraven men övrigt flytande bioavfall såsom kaffe, te, mjölk och juice behöver inte separeras från sin förpackning.

Från och med nästa år får man anta att vi kommer se ett mycket bredare utbud av sorteringsmöjligheter i offentliga miljöer än vad vi är vana vid.

Goda nyheter för miljön

Kraven kommer alltså innebära stora förändringar för hur livsmedelsbutiker hanterar förpackat matavfall. Vid första anblick ses ju stora förändringar inte alltid som goda nyheter ur ett verksamhetsperspektiv, men för miljön och klimatet är det potentiellt väldigt goda nyheter vid rätt implementering. Att stora mängder, fram tills nu betraktat, restavfall snart i stället kan bli till biogas respektive materialåtervinnas är givetvis mycket bra. Ännu bättre är det om de nya kraven driver på för att verksamheter i större utsträckning vidtar åtgärder för att minska mängden svinn i allmänhet och förpackat matavfall i synnerhet – redan innan svinnet uppstår.

Det är också glädjande att kunna konstatera att det inte bara är livsmedelsbutiker som omfattas av de nya reglerna från förpacknings- och avfallsförordningarna. Alla verksamheter där det uppstår förpackningsavfall berörs. Alltså behöver även andra sorters butiker, restauranger och festivaler, för att nämna några, se över sina rutiner för hur de hanterar sitt förpackningsavfall. Det innebär till exempel att restauranger och festivaler måste erbjuda möjligheter för sina besökare att sortera det avfall som uppstår vid besöket. Och även om besökaren skulle misslyckas med att hantera avfallet korrekt ligger ansvaret på den som driver verksamheten. Från och med nästa år får man därför anta att vi kommer se ett mycket bredare utbud av sorteringsmöjligheter i offentliga miljöer än vad vi är vana vid. Och hemma i köken kommer kanske några (åtminstone undertecknad) klia sig i huvudet och fundera över om sylt klassas som övrigt flytande bioavfall eller inte…

/Joakim Stattin, Projektledare Hållbar produktion och konsumtion, Axfoundation

Kontakt

Aktuellt inom Hållbar produktion och konsumtion

Projekt inom Hållbar produktion och konsumtion