Svenska foderförsök visar lägre miljöpåverkan med cirkulära proteinråvaror

Svampprotein, insektsmjöl och musselmjöl kan bidra till att ersätta soja och fiskmjöl i foder till fisk, gris, kyckling och värphöns. Livscykelanalyserna visar överlag lägre klimatpåverkan, markanvändning och bidrag till övergödning i hav jämfört med referensfoder. Bakom resultaten står Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans med 25 aktörer som testat hela kedjan från råvaruproduktion och fodertillverkning till färdiga livsmedel.

– Det räcker inte att kunna producera en ny cirkulär foderråvara. Resurssmarta råvaror måste också fungera i foderfabriken, hos uppfödaren och på marknaden. Nu har projektets partners visat att hela kedjan fungerar i praktiken. Nästa steg är större volymer, jämn råvarukvalitet och långsiktiga affärer, säger Madeleine Linins Mörner, programområdeschef Framtidens mat på Axfoundation.

Försöken i projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk omfattade cirka 1 000 slaktkycklingar, 170 värphöns, 18 grisar och sju ton regnbåge. Fodren innehöll olika kombinationer av svampprotein och insektsmjöl framställda av restströmmar från skogs- och livsmedelsindustrin samt musselmjöl från odlade musslor som bidrar till minskad övergödning i Östersjön.

Grisarna och fisken växte i nivå med jämförelsedjuren och värphönsen bibehöll sin äggproduktion och äggkvalitet. Kycklingarna växte långsammare, men begränsningar i pilotproduktionen och samtidiga förändringar i foderkedjan gör att orsaken inte kan fastställas. Sensoriska tester visade jämförbar livsmedelskvalitet, i vissa avseenden med högre betyg.

Lägre miljöpåverkan i samtliga foderförsök

Livscykelanalyser av projektets foder visar att markanvändningen minskade med 7-40 procent jämfört med referensfoder på marknaden. Även klimatpåverkan och bidraget till övergödning i hav var lägre för tre av fyra djurslag per kilo foder. Resultaten visar att foder med cirkulära proteinråvaror kan minska belastningen på miljön, men också att effekterna varierar mellan olika foderblandningar.

Studier från SLU visar samtidigt att svampprotein har god proteinsmältbarhet hos gris, jämförbar med soja- och rapsmjöl. Hos kyckling gav både svampprotein och musselmjöl goda resultat för protein och flera aminosyror. Näringsvärdet varierade dock mellan råvarorna beroende på sammansättning och framställningsmetod. Tidigare resultat från tester med musslor och insekter till fisk har visat god smältbarhet och näringsupptag.

– Svampprotein är inte en enhetlig råvara. Två produkter kan ha liknande proteinhalt men skilja sig åt i tillgängliga aminosyror och hur väl djuren kan tillgodogöra sig näringen. För att råvarorna ska kunna användas i fler foderrecept behövs jämn och dokumenterad kvalitet, säger Emma Ivarsson, universitetslektor vid SLU.

Fodrets pris speglar inte hela nyttan

Försöksfodren var dyrare än dagens alternativ, främst på grund av små produktionsvolymer och höga råvarukostnader. Nya fodersammansättningar och produktion i större skala kan minska prisskillnaden. Samtidigt speglar priset sällan hela värdet av exempelvis minskat importberoende och bättre resursutnyttjande.

– Fodret fungerade bra i den dagliga utfodringen och grisarna växte i nivå med jämförelsegrisarna. Det visar att vi kan använda fler svenska cirkulära råvaror i grisproduktionen. För att fortsätta behöver fodret finnas i större volymer och till ett pris som både fungerar på gården och speglar miljönyttan, säger Peter Toll, grisproducent på Tå Gård.

En enskild svensk restström kan ge 360 000 ton svampprotein

Projektets slutrapport visar att en enda svensk industriell restström teoretiskt skulle kunna ge 360 000 ton svampprotein per år, långt mer än den mängd soja som importeras.

– För att nå större volymer behövs investeringar, långsiktiga köpare och jämn råvarukvalitet. Vi vill också se ett nationellt program för hållbart foder och regler i Sverige och EU som gör det möjligt att minska importberoendet och använda fler säkra restströmmar, säger Madeleine Linins Mörner, programområdeschef Framtidens mat på Axfoundation.

Fakta: Försök med fyra djurslag

• Gris: På Tå Gård utfodrades 18 grisar med ett foder tillverkat av Lantmännen. Fodret innehåll 12,4 procent svampprotein och i huvudsak svenska råvaror. Tillväxten låg i nivå med referensgrisarna. Sensoriska tester visade ingen statistiskt säkerställd skillnad i smak, konsistens eller helhetsomdöme jämfört med referenskött. Fodret hade 23 procent lägre markanvändning jämfört med referensfodret per kilo foder, och 19 procent lägre bidrag till övergödning, medan klimatpåverkan var i stort sett oförändrad (+1 procent).
• Regnbåge: Hos Älvdalslax producerades omkring sju ton regnbåge med ett foder innehållande 12 procent musselmjöl, 8 procent insektsmjöl och 1,5 procent svampprotein. Tillväxten var jämförbar med fisk som fått konventionellt foder, utan avvikande hälsotecken. Fodret hade 22 procent lägre klimatpåverkan, 40 procent mindre markanvändning och 22 procent lägre bidrag till övergödning.
• Värphöns: Vid SLU Lövsta fick 170 värphöns ett foder med 10 procent svampprotein, tillverkat av Svenska Foder. Äggproduktionen och äggkvaliteten bibehölls. Fodret hade 36 procent lägre klimatpåverkan och 7 procent mindre markanvändning, medan bidraget till övergödning var i stort sett oförändrat (+2 procent).
• Kyckling: Cirka 1 000 slaktkycklingar hos Viking Fågel fick omkring sex ton foder med 8 procent insektsmjöl och 2,5 procent svampprotein. Fodret hade 25 procent lägre klimatpåverkan, 11 procent mindre markanvändning och 9 procent lägre bidrag till övergödning. Kycklingarna växte långsammare än jämförelsedjuren. Begränsningar i pilotproduktionen och samtidiga förändringar i foderkedjan gör att en enskild orsak inte kan pekas ut. Försöket visar behovet av fortsatt produktutveckling och försök med jämnare råvarukvalitet.

Källa: Slutrapporten Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk (2026).
Källa för Livscykelanalys av framtidens foder: Louise Bartek och Theodoros Vasileiou (2026), Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Fakta: Från råvara till foder

• Svampprotein: Producerades inom projektet bland annat av Cirkulär, Dapibuset, Seaqure Labs och RISE Processum. Exempel på restströmmar är sågspån och sulfitspritlut från skogsindustrin samt möjliga flöden från livsmedelsindustrin.
• Insektsmjöl: Ragn-Sells producerade 500 kilo avfettat mjöl från larver av amerikansk vapenfluga med godkända restströmmar från livsmedelsindustrin.
• Musselmjöl: Ecopelag byggde en produktionskedja från musselodling till färdigt foderprotein. Musslorna tar samtidigt upp kväve och fosfor ur vattnet och bidrar till att minska övergödningen i Östersjön.
• Fodertillverkning: Lantmännen och Svenska Foder hanterade de nya råvarorna inom industriell produktion och fick relevanta anläggningsgodkännanden.
• Livsmedel: Fisk, ägg och kyckling från försöken har sålt slut. Grisköttet serveras på restauranger fram till jul 2026.
• Uppskalning: Om projektets foderrecept används i svensk kyckling-, gris- och äggproduktion samt i produktion av den odlade lax och regnbåge som konsumeras i Sverige, motsvarar det en årlig efterfrågan på 7 000 ton musselmjöl, 41 000 ton insektsmjöl och 162 000 ton svampprotein. Det skulle kunna ersätta 155 000–165 000 ton soja och 7 000 ton fiskmjöl per år. Den minskade sojaanvändningen motsvarar sojaodling på cirka 40 000 hektar, medan den minskade användningen av fiskmjöl motsvarar ungefär 17 000–26 000 ton hel fisk. Musselmjölet skulle kräva omkring 140 000 ton odlade musslor. Vid skörd kan dessa föra bort cirka 1 120 ton kväve och 106 ton fosfor ur havet per år. Kväveupptaget motsvarar i storleksordning en tiondel av Sveriges återstående behov av att minska kvävetillförseln till Östersjön.

Källa: Slutrapporten Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk (2026). Kostnadsberäkningar och nationellt uppskalningsscenario är indikativa; alternativa lågkostnadsrecept har inte prövats i djurproduktion.

Om projektet

Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk (2023–2026) har letts av Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tillsammans med aktörer inom forskning, råvaruproduktion, foderindustri, lantbruk, vattenbruk, handel och food service. Målet är att öka resurseffektiviteten, minska fodrets miljöpåverkan och stärka svensk livsmedelsförsörjning. Partners: Axfoundation, SLU, Axfood, Bodens kommun, Cirkulär, Dapibuset, DC Farmers, Ecopelag EF, Ecoloop, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Hemköp, Kötthallen Sorunda, Lantmännen, Martin & Servera, NovaPro, Plant Protein Production, Ragn-Sells, Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan vid Örebro universitet, RISE, Seaqure Labs, Stjärnägg, Svenska Foder, Urban Deli, Varva, Vattenfall, Viking Fågel, Älvdalslax. Projektet finansierades delvis av Vinnova.

• Ladda ner rapporten: https://ax-images.b-cdn.net/uploads/2026/10/Resultatrapport-Framtidens-foder-for-fagel-fisk-och-flask.pdf 
• Mer information: www.framtidensfoder.se
• Film om framtidens foder: https://youtu.be/ZqnXRk27XjA

Presskontakter

• Linda Andersson, pressansvarig, Axfoundation
  , +46 (0)73-087 15 70
• Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat, Axfoundation
  , +46 (0)70-950 35 35
• Emma Ivarsson, universitetslektor vid SLU
  , +46 (0)18-672044