150 000 ton solpaneler riskerar bli avfall – ny färdplan visar hur de kan tas till vara

Sverige kan behöva hantera upp till 150 000 ton uttjänta solpaneler om året runt 2060. Nu presenterar Axfoundation, KTH och aktörer från hela värdekedjan Sveriges första cirkulära färdplan för solpaneler för att fler fungerande paneler ska få ett längre liv och färre gå till avfall.

Paneler som tas ur bruk har olika förutsättningar för fortsatt användning, reparation eller materialåtervinning. CircSolars färdplan beskriver hur panelernas skick kan bedömas och hur de kan hanteras vidare i värdekedjan. Foto: Axfoundation

– Solenergin är en central del av klimatomställningen, men dagens system är inte anpassat för att ta vara på panelerna när de byts ut. Nu behöver vi se till att fungerande paneler används längre, att materialen tas tillvara och att producentansvaret fungerar, innan de stora volymerna uttjänta paneler börjar komma, säger Johanna Olofsson Behrman, projektledare inom framtidens material på Axfoundation.

Solenergi är ett av Sveriges snabbast växande energislag. Samtidigt väntas mängden uttjänta solpaneler öka kraftigt under de kommande decennierna. Scenarioanalyser från RISE visar att Sverige inom ett par årtionden kan behöva hantera upp till 150 000 ton kasserade solpaneler per år, vilket motsvarar mer än det totala elavfallet som samlades in i Sverige under 2024. Samtidigt visar projektet CircSolar och forskning från KTH att många paneler som tas ur bruk fortfarande fungerar.

– Alla paneler som kasseras har inte nått slutet av sin funktionella livslängd. Vår analys visar att avfallsflödet av solpaneler innehåller både obrukbara paneler och paneler som kan repareras, återbrukas eller till och med aldrig har använts. Det behövs systematisk testning av kvalitet och säkerhet för att kunna ta vara på det värde som finns kvar i panelerna och avgöra hur de bäst kan användas vidare, säger Beatriz Pérez Horno, forskare vid KTH.

Mot bakgrund av dessa resultat har Axfoundation, KTH, El-Kretsen, Svea Solar, Stena Recycling och REMONDIS tagit fram en cirkulär färdplan för solpaneler i Sverige. Färdplanens slutsats är tydlig: fungerande paneler ska användas längre, materialvärdet ska tas tillvara genom specialiserad materialåtervinning, och producentansvaret behöver fungera i praktiken och omfatta alla aktörer.

– Nästa steg för solbranschen är att göra det mer attraktivt att behålla, underhålla och optimera fungerande anläggningar än att byta ut paneler i förtid. Det kräver affärsmodeller som premierar lång livslängd och hög prestanda över tid, säger Alison Wren, produktchef, Svea Solar.

Färdplanen lyfter också behovet av bättre efterlevnad och tillsyn kring producentansvaret. Alla företag som sätter solpaneler på den svenska marknaden behöver bidra till framtida insamling och behandling på lika villkor.

– Producentansvaret är en grundförutsättning för att bygga ett långsiktigt fungerande system. När alla aktörer tar sitt ansvar skapas rättvis konkurrens, bättre finansiering av framtida hantering och bättre förutsättningar för att planera insamling och materialåtervinning, säger Kristina Eriksson, Affärsutveckling, El-Kretsen.

En specialiserad materialåtervinning för solpaneler byggs just nu upp i Europa, och enligt CircSolars färdplan kan Sverige bygga kapacitet stegvis: först genom europeisk samverkan och sedan genom svensk infrastruktur när volymerna växer. I Sverige ligger återvinningsbolag som REMONDIS och Stena Recycling redan i startgroparna. Enligt CircSolar behövs även insatser från regering och myndigheter för att göra det enklare och mer lönsamt att återbruka fungerande paneler, stärka investeringar i högvärdig återvinning och säkerställa att producentansvaret fungerar i praktiken.

Färdplanen i korthet

CircSolar och den cirkulära färdplanen visar hur Sverige kan rikta om ett växande materialflöde från potentiellt avfall till resurser som fortsätter skapa värde.

• Förläng livslängden på fungerande solpaneler genom service, reparation och återinstallation.
• Investera i specialiserad materialåtervinning för solpaneler.
• Stärk producentansvar, spårbarhet och data om framtida panelflöden.

Källa: Circular Roadmap for Solar Panels in Sweden, 2026.

Fakta om CircSolar

CircSolar är ett samverkansprojekt mellan KTH Royal Institute of Technology, Axfoundation, Svea Solar, El-Kretsen, Stena Recycling och REMONDIS. Projektet delfinansieras av Vinnova. Projektet initierades 2023 för att accelerera omställningen till ett mer cirkulärt system för solpaneler i Sverige.
Läs mer om CircSolar

Fakta om solpaneler

• Solenergi är en av de snabbast växande energikällorna i Sverige och står för omkring 4 procent av landets elproduktion (SCB).
• En typisk solpanel består huvudsakligen av glas (67 %), aluminium (16 %), plast (11 %) och kisel (4 %), samt mindre mängder metaller som silver och koppar (RISE).
• Scenarioanalyser visar att Sverige omkring år 2060 kan behöva hantera mellan 40 000 och 150 000 ton uttjänta solpaneler per år (RISE). Det motsvarar mer än det totala elavfallet som samlades in i Sverige under 2024 (Naturvårdsverket).
• I Europa beräknas mängden uttjänta solpaneler uppgå till över 20 miljoner ton under de kommande decennierna, vilket ökar behovet av investeringar i specialiserad återvinning och materialåtervinning (Europeiska kommissionen, JRC).
• Många paneler som tas ur bruk fungerar fortfarande och skulle kunna användas vidare, medan andra behöver återvinnas (KTH).  

Relaterat material

• Circular Roadmap for Solar Panels in Sweden, 2026
• Summary Circular Roadmap for Solar Panels in Sweden, 2026
• Politiska rekommendationer: Bygg ett cirkulärt system för framtidens solpaneler, 2026
• Webbinarium 1 september 2026: Cirkulär färdplan för solpaneler i Sverige

Kontakt

• Linda Andersson, Pressansvarig, Axfoundation
  
  +46 (0)73 087 15 70
   
• Johanna Olofsson Behrman, Projektledare inom Framtidens material, Axfoundation
  
  +46 (0)73 060 08 72
   
• Beatriz Pérez Horno, Forskare inom Cirkulär Ekonomi, KTH
  
  +46 (0)79 35 37 993
   
• SveaSolar
  
  +46 (0)767 75 13 90
   
• Kristina Eriksson, Affärsutveckling, El-Kretsen
  
  +46 (0)8 54 521 686