Tång kan bli en ny råvara i framtidens materialsystem

2026.05.25

Amelie Silfverstolpe är projektledare inom Framtidens Material på Axfoundation och arbetar med cirkulära lösningar och hållbara materialflöden.

Amelie Silfverstolpe spanar: Jag är just hemkommen från Blue Hub Hallands möte i Glommen utanför Falkenberg och från en workshop i Lund inom Axfoundations projekt Seaweed Materials Initiative. Det som blev tydligt under dagarna är att tångens framtid som material inte avgörs av en enskild innovation.

Den avgörs av hur väl vi lyckas koppla ihop odling, materialutveckling, industriella behov och marknad. Under mötena samlades odlare, forskare, materialutvecklare, investerare, och industriaktörer för att diskutera tång som framtidens material. Det gav både nya insikter och framtidstro. Inte för att tång är en enkel lösning – utan för att havets biomassa kan bli ett viktigt komplement i omställningen till mer biobaserade material.

Från råvara till funktion

Vi står inför en omfattande materialomställning. Fossila och resursintensiva material behöver ersättas, men det räcker inte att bara byta råvara. Framtidens material behöver fungera i praktiken, kunna skalas, ingå i cirkulära system och helst inte konkurrera med mat, mark eller färskvatten.

Det är därför tång är så intressant. Den kan odlas i havet utan att konkurrera om jordbruksmark och utan behov av sötvatten, gödsel eller bekämpningsmedel. Under tillväxten tar tång upp näringsämnen som kväve och fosfor och kan därmed bidra till minskad övergödning och förbättrad vattenkvalitet. Den binder också kol i biomassan medan den växer. Den långsiktiga klimatnyttan påverkas även av hur biomassan skördas, används och ersätter andra material.

I Sverige och Norden är tång, inklusive arter som sockertång, fortfarande en relativt liten och underutnyttjad biomassa – trots goda biologiska och geografiska förutsättningar för odling.

Men det riktigt intressanta händer när vi går från biomassa till funktionella material. Sockertång innehåller byggstenar som alginat, cellulosa, laminarin, mannitol, proteiner och mineraler. Förenklat kan alginat bidra till gel- och filmbildning, cellulosa till struktur och mineraler till naturliga egenskaper som flammskydd. Det öppnar för nya typer av mjuka filmer, textilfibrer, ytbeläggningar och hårda biokompositer för allt från interiörer till mode och byggda miljöer.

Tång bör därför inte beskrivas som ännu en ”grön ersättare”. Den verkliga potentialen ligger i råvarans egna egenskaper och funktioner.

I Axfoundations materialverkstad på Torsåker gård har tidiga tester visat lovande indikationer på brandhämmande egenskaper i tångbaserade byggmaterial. Det är särskilt intressant eftersom brandkrav är avgörande i bygg- och interiörmateria. Hållbarhet räcker sällan som argument. Framtidens material måste också prestera.

Projektet Seaweed Materials Initiative samlar hela värdekedjan för att utveckla standarder, processer och prototyper som möjliggör en skalbar värdekedja från hav till färdig produkt. Foto: SweKelp AB

Fakta om Sockertång

Vad är det? Sockertång, Saccharina latissima, är en brunalg som trivs i kalla, salta nordiska vatten. Den kan odlas på rep i havet och skördas vanligen på våren.

Varför är den intressant? Den odlas utan jordbruksmark, konstbevattning eller bekämpningsmedel och kan ta upp näringsämnen medan den växer. Som materialråvara är den spännande eftersom den innehåller alginat, cellulosa, laminarin, mannitol, proteiner och mineraler. Olika delar av biomassan kan därför användas i exempelvis filmer, fibrer, beläggningar, biokompositer och formbara material.

Vad är svårt? Sockertång består till stor del av vatten och kvaliteten kan variera med säsong, odlingsplats och hantering efter skörd. För att den ska fungera industriellt krävs jämn råvarukvalitet, smart stabilisering och torkning, resurseffektiva processer och tillräcklig efterfrågan för att hela värdekedjan ska kunna skala.

Europa riktar blicken mot den blå bioekonomin

Intresset för tång växer snabbt i Europa. Samtidigt står Europa fortfarande för en mycket liten del av den globala algodlningen, som idag domineras av Asien.

Enligt Seaweed for Europe Coalition kan Europas tångmarknad växta till omkring 9 miljarder euro år 2030 och skapa upp till 115 000 arbetstillfällen – om sektorn utvecklas hållbart och i tillräcklig skala.

För Sverige finns därför en möjlighet att inte bara följa utvecklingen, utan bidra till den. Vi har kust, odlingsförutsättningar, stark materialforskning och en industri som söker nya biobaserade alternativ. Tång kommer inte ersätta skogen eller alla fossilbaserade material, men den kan bli ett viktigt komplement. Skogen är central, men den kan inte ensam bära hela materialomställningen.

Sockertång tar upp koldioxid, kväve och fosfor, vilket bidrar till minskad övergödning och förbättrad vattenkvalitet. Foto: Nordic SeaFarm

Från potential till fungerande värdekedja

Om tång ska bli en industriell materialråvara krävs mer än fascination. Odlingen är fortfarande småskalig, råvarukvaliteten varierar med säsong och odlingsförhållanden, och själva biomassan är krävande: hög vattenhalt, lukt, salt och mineraler kan snabbt driva upp processkostnaderna om stabilisering och torkning inte görs smart.

Det är ett klassiskt hönan-och-ägget-problem. Odlare behöver efterfrågan för att våga skala upp. Industrin behöver volymer och jämn kvalitet för att utveckla produkter. Materialutvecklare behöver stabila fraktioner. Varumärken behöver lösningar som möter krav på funktion, design, pris och hållbarhet. Investerare behöver se en trovärdig väg till kommersialisering.

Därför behöver hela värdekedjan utvecklas samtidigt. Standarder, kvalitetssäkring, smartare fraktionering, testbäddar, prototyper, affärsmodeller och hållbarhetsdata behöver hänga ihop. I Seaweed Materials Initiative samlas odlare, forskare, materialutvecklare, varumärken och industriella aktörer för att undersöka vad som krävs för att svenskodlad sockertång ska kunna bli en konkurrenskraftig råvara för biobaserade material.

På Axfoundation arbetar vi praktiskt med frågan: var kan tång göra störst nytta som material? I vår materialverkstad testar vi tång i formbara cellulosakompositer, stabilisering och torkprocesser, flammskyddsegenskaper och andra tillämpningar där industrin söker effektiva processer och biobaserade alternativ. Mycket återstår att bevisa: livslängd, fukttålighet, mekanisk prestanda, processekonomi, cirkularitet och faktisk klimatnytta jämfört med dagens material. Det räcker inte att ett material är biobaserat. Det måste vara rätt material på rätt plats, med rätt funktion och rätt system runt sig.

När jag tänker tillbaka på dagarna i Falkenberg och Lund är det just kombinationen som stannar kvar: odlare som testar nya metoder trots stormar och is, forskare som fördjupar förståelsen för tångens kemi och materialutvecklare som omsätter funktion till praktik.

Tångens framtid avgörs inte av en enskild innovation. Den avgörs av om vi lyckas bygga hela kedjan – från hav till färdig produkt.

För framtidens material handlar inte bara om vad vi tillverkar. Det handlar om vilka system, samarbeten och marknader vi bygger runt materialen. Det är där den verkliga omställningen sker.

//Amelie Silfverstolpe, Projektledare för Framtidens material, Axfoundation