Nationellt system behövs för ökad livslängd av solpaneler

Solenergi växer i stadig takt i Sverige – men dagens solpanelshantering är fortfarande linjärt. En ny systemanalys inom CircSolar visar att stora resurser riskerar att gå förlorade när paneler tas ur bruk – men också att det finns goda möjligheter att skapa ett mer cirkulärt system.

Idag står solkraft för 4,5 procent av elproduktionen globalt, men solenergi förväntas bli den största förnybara källan redan 2029. Samtidigt beräknas mer än 100 miljoner ton solpanelsavfall ackumuleras globalt till 2050 – till ett materialvärde på över 150 miljarder dollar.

I Sverige växer marknaden för solpaneler. 2024 anslöts 41 400 anläggningar till elnätet med en total installerad effekt på 847 MW. Idag står solkraft för runt två procent av den svenska elmixen. Problemen med uttjänta paneler är fortfarande små, men volymerna kommer att öka betydligt i framtiden.

Allt blir elektronikavfall

I dagsläget hanteras uttjänta solpaneler till stor del tillsammans med övrigt elektronikavfall, vilket innebär att de ingår i samma breda avfallsström som omfattas av WEEE-direktivets krav. Enligt detta europeiska regelverk ska avfallsflödet behandlas så att minst 80 % av materialet materialåtervinns, vilket syftar på att materialen ska tas till vara på ett sätt som möjliggör användning i nya produkter.

Flödet av solpaneler som kommer in i denna avfallsström är dessutom dock långt ifrån homogent. Det består av nya och gamla paneler, fungerande och icke-fungerande, som idag hamnar i ett av fyra behandlingsflöden: materialåtervinning, energiåtervinning, deponi eller export. De behandlas därmed ofta i system som inte alltid är anpassade för solpanelernas specifika material eller konstruktion.

När mängden solpaneler som når avfallsflödet nu ökar, så ökar också behovet av nya och mer specialiserade återvinningstekniker. För att klara målsättningen om 80% materialåtervinning enligt WEEE-direktivet byggs därför nya återvinningslinjer särskilt för solpaneler successivt upp i Europa.

Vi ser många olika typer av solpaneler som lämnar systemet – från osålda lager och transportskador till fungerande.

– Beatriz Pérez Horno, forskare inom cirkulär ekonomi på KTH

– Vi ser många olika typer av solpaneler som lämnar systemet – från osålda lager och transportskador till fungerande, men något degraderade paneler som byts ut i förtid vid så kallad repowering. Många av dessa paneler fungerar fortfarande, och i vissa fall är de helt oanvända, men idag finns det inga marknader som stödjer återbruk, säger Beatriz Pérez Horno, forskare inom cirkulär ekonomi på KTH.

Osålda lager och nya initiativ

En oväntad lärdom från CircSolar-projektets systemanalys är att en andel av panelerna aldrig når installation. Konsumenter tenderar att välja de senaste modellerna, vilket innebär att äldre paneler kan bli kvar i lager under längre tid och riskerar att gå direkt till återvinning utan att ha använts. Branschen tar redan steg för att minska resursförluster, även inom dagens linjära system. Exempelvis har solenergiföretaget Svea Solar testat ett erbjudande där kunder kunnat köpa äldre modeller till lägre pris.

– På så sätt kan vi ta vara på resurser och samtidigt erbjuda våra kunder ett mer kostnadseffektivt alternativ, säger Alison Wren, Head of Residential Hardware på Svea Solar.

Repowering: när fungerande paneler byts ut

Analysen visar också att den snabba teknikutvecklingen och de sjunkande priserna innebär en risk att många solpaneler byts ut i förtid, trots att de fortfarande fungerar. Fenomenet kallas repowering och innebär att fungerande paneler ersätts med ny och mer effektiv teknik.

Det skapar en tydlig hållbarhetsutmaning eftersom det i dag saknas bra sätt att förlänga livslängden på använda paneler. Konsekvensen blir att fullt fungerande solpaneler kan hamna direkt i återvinningen, vilket är ineffektivt både ur resurs- och klimatperspektiv. Med en teoretisk livslängd på omkring 30 år vore det mer resurseffektivt om panelerna användes längre i stället för att bytas ut redan efter 10–15 år.

Det mest fördelaktiga alternativet är att panelerna får sitta kvar i sina installationer så länge som möjligt. När de faktiskt behöver ersättas vore en fungerande andrahandsmarknad ett bättre val än att skicka panelerna till återvinning. I dag är dock den marknaden svag. Det beror på en kombination av snabb teknikutveckling, fallande priser på nya paneler, höga hanteringskostnader och en avsaknad av effektiva system för insamling, testning och kvalitetssäkring av använda paneler.

Om det fanns fungerande system för återtag, testning och certifiering av begagnade paneler skulle vi gärna utforska hur de kan säljas vidare.

– Alison Wren, Head of Residential Hardware på Svea Solar

Sammantaget gör detta att använda solpaneler har svårt att konkurrera med nya inom dagens system. För att återbruk ska bli ett realistisk alternativ i framtiden krävs en kostnadseffektiv hantering och lösningar som skapar trygghet för kunderna. Eller som Alison Wren uttrycker det:

– Det är viktigt att panelerna har hög kvalitet och säkerhet. Om det fanns fungerande system för återtag, testning och certifiering av begagnade paneler skulle vi gärna utforska hur de kan säljas vidare.

Designutmaningar och kommande krav

Dagens solpaneler består av 60–67 procent glas, 16 procent aluminium, elva procent plast, fyra procent kisel och cirka en procent metaller, som silver och koppar, även om material och mängder varierar från modell till modell. Samtidigt förekommer problematiska ämnen som PFAS och antimon som försvårar cirkularitet och återvinning.

Här kan EU:s nya regelverk Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) och digitala produktpass bli avgörande.

– För att förbättra cirkulariteten i systemet ytterligare är datatransparens och korrekt registrering av de material, konstruktioner och modeller som importeras och installeras avgörande. Digitala produktpass har funnits på agendan ett tag, men att införa dessa åtgärder tar tid, säger Beatriz Pérez Horno.

Återvinning – ett system under utveckling

I dag finns ingen särskild avfallskod för solpaneler, vilket gör att de kan komma att blandas med allt annat elektronikavfall. RISE och Energimyndigheten har därför rekommenderat att solpaneler ska få en egen avfallskategori. Det skulle underlätta både återvinning och datainsamling.

Vi har testat avancerade metoder i Nederländerna med goda resultat och räknar med att investera i en särskild återvinningslinje i Sverige när volymerna ökar.

– Sven Jonsson, teknisk rådgivare på återvinningsföretaget REMONDIS

– Glaset, som utgör 60–70 procent av en panel, är särskilt svårt. Det är oklart om det kan uppnå de höga kvalitetskrav som marknaden ställer. Vi har testat avancerade metoder i Nederländerna med goda resultat och räknar med att investera i en särskild återvinningslinje i Sverige när volymerna ökar, säger Sven Jonsson, teknisk rådgivare på återvinningsföretaget REMONDIS.

När kommer volymerna?

Analyser av kommande avfallsvolymer inom CircSolar visar att mängden uttjänta paneler väntas växa snabbare de närmaste 5–10 åren än vad som tidigare förutspåtts. Skälet är att många av de tidiga installationerna nu börjar närma sig slutet av sin livslängd, och att repowering kan påskynda utvecklingen.

– Bara för att vi ännu inte har sett de stora volymerna betyder det inte att de inte är på väg. Cirkularitet kräver att vi agerar proaktivt snarare än reaktivt. Vi behöver ha lösningar och planer på plats innan vi står inför högar av kasserade paneler utan en tydlig strategi för hur de ska hanteras. Annars finns en verklig risk att mindre optimala åtgärder vidtas och att värdefulla resurser går förlorade, betonar Beatriz Pérez Horno.

Nästa steg: en cirkulär färdplan

Med kunskap om hur dagens system fungerar, står CircSolar-projektet nu redo att ta nästa steg: att utveckla en cirkulär färdplan för solpaneler i Sverige. Den ska visa vägen och presentera tydliga åtgärder för att möjliggöra en cirkulär hantering av solpaneler genom hela deras livscykel.

Det ger oss en stark grund att bygga vidare på när vi nu tar nästa steg mot en gemensam färdplan.

– Johanna Olofsson Behrman, Projektledare Framtidens material, Axfoundation

–  Genom samarbetet i hela värdekedjan och KTH:s systemanalys har vi fått värdefulla insikter om hur solpaneler kan hanteras mer hållbart. Det ger oss en stark grund att bygga vidare på när vi nu tar nästa steg mot en gemensam färdplan, avslutar Johanna Olofsson Behrman, projektledare för CircSolar.