Kan hampafrön vara framtidens mat?

2026.03.30

Yuki Klute har en masterexamen i livsmedelsteknik, gastronomi och sociologi från Wageningen University & Research i Nederländerna.

Yuki Klute har en masterexamen i livsmedelsteknik, gastronomi och sociologi från Wageningen University & Research i Nederländerna.

Yuki Klutes spanar: Industrihampa är en växt som har använts i tusentals år för mat, medicin och fiber. Nu ökar intresset för hampa, drivet av dess miljöfördelar och hampafrönas näringsvärde. När hampafrön används i livsmedelsproduktion kan det resultera i hållbara och hälsosamma produkter. Men smak och textur är avgörande för att nya livsmedel ska accepteras. Frågan kvarstår därför: hur kan vi bäst använda hampafrön i mat?

Varför hampafrön – och varför nu?

Vårt livsmedelssystem står inför tydliga hållbarhets- och hälsoutmaningar. Behovet av råvaror som är näringsrika, har lägre klimatpåverkan och kan produceras lokalt ökar. Med sina många fördelar har hampa potential att vara en del av lösningen för ett mer hållbart jordbruk. Det är en snabbväxande växt som binder koldioxid och kräver relativt lite vatten. Den kan också odlas i Sverige, vilket bidrar till mer lokala och robusta livsmedelssystem. Samtidigt har hampafrön ett högt näringsvärde och låg allergenicitet, vilket gör dem relevanta för en bred målgrupp.

Fakta om Hampa

Hampa är en växt från arten Cannabis sativa som innehåller mycket låga nivåer av THC (< 0,3 %) och kallas därför industrihampa. Det är en snabbväxande växt med djupa rotsystem, vilket gör den tålig mot torka. Hampa kan binda 9–15 ton koldioxid per hektar och år och har, tack vare sitt låga vattenbehov, tydliga fördelar ur ett klimatperspektiv. Jämfört med spannmål som binder cirka 1 ton koldioxid per hektar och år.

Hur får vi fler att äta hampafrön?

Hampafrön är en lovande råvara för att utveckla hållbara och hälsosamma livsmedel. Men deras genomslag beror på om produkterna faktiskt väljs och äts. Pris spelar roll, men särskilt viktiga är sensoriska egenskaper som färg, doft och smak. Om dessa inte uppskattas är risken stor att konsumenten inte köper produkten igen. Det är därför avgörande att utveckla produkter som både är näringsrika och tilltalande.

Torsåker gård, Axfoundations centrum för framtidens mat och material, har sensoriska pilottester genomförts för att undersöka hur hampafrön fungerar i olika livsmedel. Resultaten visar att hampafrön ger en nötaktig smak i salta produkter, vilket uppskattades.

Dessutom har hampafrön testats i klassiskt fika. Deltagarna var positiva till både smak och helhetsupplevelse i de söta produkterna. Näringsvärde, smak och miljömässig hållbarhet lyftes fram som viktiga skäl till acceptans. Resultaten visar att hampafrön har stor potential – de kan användas i många olika produktkategorier, från vardagsmat till söta alternativ, utan att kompromissa med smak eller textur.

Hampafrön kombinerar miljöfördelar, högt näringsvärde och – inte minst – sensoriska egenskaper som uppskattas av konsumenter. Foto: Axfoundation

Hampafrön kombinerar miljöfördelar, högt näringsvärde och – inte minst – sensoriska egenskaper som uppskattas av konsumenter. Foto: Axfoundation

En vision för framtidens mat

Hampafrön förenar miljöfördelar, högt näringsvärde och sensoriska kvaliteter som konsumenter uppskattar. Det viktiga framåt är att utforska deras fulla potential i olika livsmedelsapplikationer. Med hampafrön i livsmedelssystemet kan vi utveckla produkter som inte bara är mer hållbara och hälsosamma, utan också mer robusta och attraktiva.

De här små fröna kan spela en stor roll i maten vi äter.

Kanske är hampafrön framtiden för svenska sötsaker. Visst vore det bra med ett mer hållbart och hälsosamt alternativ till fikat?

// Yuki Klute har en masterexamen i livsmedelsteknik, gastronomi och sociologi från Wageningen University & Research i Nederländerna

Kontakt

Aktuellt inom Framtidens mat

Våra projekt inom Framtidens mat