Kemisk återvinning ger värdelöst plastavfall nytt liv

2020-08-21

Framgångsrika tester visar att kontaminerad plast, som uttjänta industrispännband eller infärgade laminatförpackningar, kan återvinnas kemiskt till ren polyester i jungfrulig kvalitet. Den rena monomer som tas fram är ett material som i sin tur skulle kunna användas i exempelvis nya textilier. Genom att komplettera återvinningsprocessen depolymerisering med olika metoder för att avlägsna föroreningar har det RE:source-finansierade projektet på pilotskala lyckats ge nytt liv till avfallsflöden som hittills bedömts som värdelösa. Denna typ av upcycling av svårhanterlig plast är ett viktigt framsteg då det idag saknas system eller storskalig teknik för att hantera dessa avfallsflöden, menar Hanna Skoog, programansvarig för Cirkulär ekonomi på Axfoundation.

Ladda ner slutrapporten

Kontaminerad plast kan återvinnas kemiskt till ren polyester i jungfrulig kvalitet.

Kontaminerad plast kan återvinnas kemiskt till ren polyester i jungfrulig kvalitet.

De senaste decennierna har användningen av polyestertypen polyetentereftalat (PET) ökat enormt. Sett till volym är PET idag den fjärde mest använda plasten i världen. Populariteten beror på dess mekaniska egenskaper, bearbetningsbarhet och låga pris vilket gör att PET lämpar sig för allt från textilfibrer till flaskor och film. Men det finns baksidor. Visserligen återvinns PET-flaskor i stor utsträckning (84% i Sverige), men för textilfibrer och övrig PET finns idag inget system för storskalig materialåtervinning. Istället bränns den mesta av plasten, i bästa fall för energiåtervinning. Projektet ”Kemiskt återvunnen PET/polyester som råvara för additiv och ny polymer” har samlat partners från olika branscher och delar av värdekedjan för att angripa problemet.

Marknadspotential även i orena avfallsflöden

”Vi har i projektet tagit oss an plastflöden som idag klassas som värdelösa på grund av olika orenheter och bevisat att dessa går att ”upcycla”. Nedsmutsade polyesterprodukter från industrin, produktionsspill, matförpackningar med laminat och etiketter, textilavfall med svårhantering infärgning; det finns en framtida marknadspotential även i dessa avfallsflöden.” – Hanna Skoog, programansvarig Cirkulär ekonomi, Axfoundation.

Internationellt pågår flera initiativ till kemisk återvinning genom depolymerisering, men flera av dessa hanterar endast specifika, oftast mycket rena strömmar av avfall, som exempelvis PET-flaskor. Detta projekt har istället testat en process som kan ta hand om flera olika strömmar av verkligt avfall och som kan hantera förorenade material, bland annat från industrin. Enligt Karin Lindqvist, projektledare på RISE, är en viktig framgång i projektet att hela förpackningar, inklusive täckfilm, lim, etiketter och färg, har kunnat återvinnas.

”Det har krävts olika metoder för att avlägsna föroreningar som exempelvis färg från plastavfallet. Vi har framgångsrikt utvecklat den befintliga processen och kompletterat med avfärgning genom extraktion, avfärgning med aktivt kol och avfärgning genom filtrering. I slutändan har vi fått fram ren monomer.” – Karin Lindqvist, projektledare RISE

72% lägre klimatavtryck för återvunnen polyester

Enligt projektets slutrapport är det varken ekonomiskt eller miljömössägt försvarbart att fortsätta låta materialvärdet i de kontaminerade avfallsströmmarna gå upp i rök, vilket idag sker genom förbränning eller deponi i vissa fall. Det finns såväl klimatmässiga som affärsmässiga vinster att göra om avfallsflödena utnyttjas cirkulärt. Bland annat utlovar den utvecklade processen betydligt lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med att ta fram PET av jungfrulig råvara. En livscykelanalys som beräknats för produktion i industriell skala visar att utsläppen kan minskas från 1,8 kg Co2e/kg produkt vid användning av fossil råvara till 0,5 kg Co2e.

Projektet har även utvärderat möjligheten att använda den återvunna råvaran för att spinna nya polyesterfibrer och väva textil, med egenskaper i nivå med nytillverkad. I testet har tyg tagits fram med 50 % av den återvunna polyestern från industrispill – en tydlig upcycling av materialet. Resultaten visar att återpolymeriserad PET sannolikt kan användas även i förpackningar och andra applikationer.

Från tester till industriell skala

Det finns nu en stark önskan om att driva utvecklingen vidare bland projektparterna eftersom projektet visat på steg mot en lösning till två praktiska problem; hur ska vi hitta en avsättning på idag värdelös plast och hur kan vi dämpa efterfrågan på jungfrulig råvara? För att lyckas behövs vidare processutveckling men också tester i större skala. Projektparterna diskuterar just nu nästa steg som ska inkludera att kartlägga tillgången på avfallsflöden av polyester i Sverige och hur dessa kan tillgodogöras för att motivera en depolymeriseringsanläggning i industriell skala. Kartläggningen behöver också svara på frågor om renheten och behov av förbehandling, nödvändig logistik och kostnader.

”En anläggning för depolymerisering av PET och polyester i Sverige är ett rimligt mål inom en femårsperiod. Men det behövs både kommersiella drivkrafter och samhälleliga styrmedel för att detta ska kunna förverkligas.” – Karin Lindqvist, RISE

 

”De framgångsrika testerna ger oss nya möjligheter och vi hoppas nu kunna ta resultaten vidare till nästa steg genom ett demoprojekt med syfte att testa lösningen i större industriell skala genom vår satsning Från avfall till mode”. – Hanna Skoog, Axfoundation

Brett samarbete i konsortium

Genom att samarbeta i brett konsortium har partners från olika branscher och olika delar av kedjan kunnat bidra med material, kravställningar, kunskap, processer och provning för att driva utvecklingen framåt. Axfoundations roll har varit att brygga forskning och företag, och bidra med konkreta utmaningar som företag står inför.

Projektet har finansierats av forskningsprogrammet RE:source med stöd från Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Projektets har letts av Karin Lindqvist på forskningsinstitutet RISE och partners i projektet har varit Axel Johnson International, Axfoundation, Axfood, Diab Group, Didriksons, FOV Fabrics, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, National Högsäter, Nexam Chemicals, Perstorp AB, Recyctec AB, Sporda Nonwoven, och Tarkett AB.

Ladda ner slutrapporten

Kontakt

Aktuellt

Projekt inom cirkulär ekonomi