Frågor & svar om produktpass

2022-11-30

Om produktpass

EU väntas inom ett par år implementera en ny lag om produktpass. Lagen kommer att kräva att nästan alla produkter som sätts på den europeiska marknaden har ett produktpass som ska ge tillförlitliga hållbarhetsdata ner till minsta komponent – allt för att öka spårbarhet och underlätta en cirkulär ekonomi. Inom projektet ProPare arbetar vi för att utveckla den underliggande infrastrukturen för digitala produktpass. Här är svar på några av de vanligaste frågorna om den kommande lagstiftningen om produktpass.

Fråga: Vad gör projektet ProPare?

Svar: ProPare utvecklar den underliggande infrastrukturen för digitala produktpass. Lösningen baseras på en öppen, konkurrensneutral och global standard som ska kunna användas för att koppla all typ av data till produkter, oavsett bransch, företag eller produktkategori. ProPare drivs i bred samverkan mellan Axfoundation, Svensk Handel, Miljömärkning Sverige, den globala standardiseringsorganisationen GS1. Tre varumärken är med i pilotfasen (feb 2022-mar 2023): Ahlsell, Dagab och Mio. Blue Cromos är apputvecklare.

Fråga: Vad menas med öppen, global och konkurrensneutral standard?

Svar: En standard som vem som helst får använda, som är utformad för att fungera i alla världsdelar och där aktörer i alla länder kan delta i governance av standarden.

Fråga: Vad är en resolverfunktion?

Svar: Ett IT-system som gör att verifierad data om produkter kan överföras i realtid från en flera olika källor till en flera olika mottagare, utan att förvanskas under vägen.

Fråga: Vad menar ni med demo-app?

Svar: En mobilapplikation avsedd att skapa förståelse för hur den bakomliggande infrastrukturen för produktpass fungerar och hur den kan skalas upp till fler informationselement, och till fler produkter.

Fråga: Varför ingår certifiering med Svanenmärket som produktinformation i ProPare?

Svar: Certifiering innebär att en certifieringsorganisation har tagit fram krav på miljöprestanda och verifierat att produkten klarar kraven. Certifieraren är ombud för de konsumenter och inköpare som vill ställa sådana krav. I ProPare hämtas besked om kraven är uppfyllda direkt från Nordisk Miljömärkning som ansvarar för Svanenmärket.

Fråga: Vilka krav uppfyller en Svanenmärkt produkt?

Svar: En produkt som är Svanenmärkt uppfyller produktspecifika miljö-, hälso- och kvalitetskrav i alla relevanta skeden av livscykeln – råvaror, produktion, användning, återanvändning och återvinning. Kraven är utformade för att skydda miljö och hälsa genom att fokusera på biologisk mångfald i skog, mark och hav, begränsning av farliga ämnen, resurseffektivitet, cirkulär ekonomi och minskning av utsläpp av växthusgaser.

Fråga: Vad är produktpass?

Svar: Produktpass är en uppsättning digital data som är specifik för en produkt och som syftar till att synliggöra relevant information under produktens livscykel för att på så sätt bidra till mer hållbar produktion och konsumtion. Produktpasset syftar till att öka spårbarheten och underlätta en cirkulär ekonomi genom att tillverkare delar med sig av olika hållbarhetsdata för sina produkter. Information kan till exempel gälla egenskaper, innehåll, miljömärkningar, ursprung, användning, återvinning, med mera.

Fråga: När blir det lag på produktpass?

Svar: EU:s ramlagstifning för produktpass (Ecodesign for Sustainable Products, ESPR) förväntas beslutas under våren 2024. Därefter kommer EU successivt publicera mer detaljerade produktkategorispecifika regler. Prognosen är 3-4 kategorier per år och totalt ca 30 stycken kategorier.

Fråga: Kommer lagen att gälla alla produkter?

Svar: Lagen väntas gälla alla produkter som säljs på EU-marknaden, undantaget livsmedel, djurfoder och medicinska produkter.

Fråga: Vilka produkter kommer att få produktspecifik lagstiftning först.

Svar: EU-kommissionen förväntas införa produktspecifik lagstiftning inom textil, elektriska produkter, batterier och möbler först.

Fråga: Kommer lagen gälla bara i EU eller även utanför EU, alltså för produkter som är producerade utanför EU.

Svar: Lagen kommer att gälla alla produkter som säljs i EU, oavsett var de produceras. Det är den som för in produkten i EU som ska säkerställa att ett produktpass finns.

Fråga: Vad gäller för förpackningar för livsmedel?

Svar: För närvarande säger sig EU inte planera för särskilda produktpass för förpackningar inom ramen för Ecodesign for Sustainable Products, ESPR, men detta kan komma att ändras.

Fråga: Vi säljer livsmedel – te i ask och påse, som återvinns – vad mer kan vi göra?

Svar: Enligt nuvarande information från EU (november 2022) planeras ingen produktspecifik lagstiftning för Ecodesign for Sustainable Products, ESPR. För livsmedel och förpackningar finns dock andra särlagstiftningar att förhålla sig till, som i vissa fall kan komma att kräva motsvarande information som ESPR.

När kan det komma produktspecifik lagstiftning för övriga produkter, till exempel målarfärg och bivax, kem, rengöringsmedel och övriga kemikalier?

Svar: EU har inte kommunicerat en tidsplan för de olika produktkategorierna som kommer att regleras inom ramen för Ecodesign for Sustainable Products, ESPR. För vissa produkter, till exempel byggvaror, som ju kan omfatta målarfärg, finns idag andra regelverk med motsvarande krav på redovisning av viss hållbarhetsinformation.

Skulle digitala produktpass kunna implementeras inom hälso- och sjukvården som en lösning så att alla länder kan ha uppdaterad produktinformation om medicintekniska produkter i stället för att alla länder/regioner hanterar artikeldata via antingen egna databaser, produktkataloger eller GDSN, Global Data Synchronisation Network?

Svar: Tekniskt sett ja, men i en så regleringsstyrd miljö som medicinsktekniska produkter sker inte alltid förändringar så snabbt. I den aktuella lagstiftningen för produktpass, (Ecodesign for Sustainable Products, ESPR) är medicinsktekniska produkter undantagna.

Finns det projekt som utvecklar produktpass för textilbranschen just nu?

Svar: Ja, i Sverige finns till exempel projektet TrusTrace (delprojekt inom Trace4Value) och projektet Produktpass som möjliggörare för cirkulära möbelflöden, som båda omfattar textilprodukter. I det EU-finansierade projektet CIRPASS utvecklas prototyper till produktpass inom tre kategorier, varav textilier är en.

Kommer produktpass kunna identifiera på produktkategorinivå eller enskilda exemplar av produkten.

Svar: Det beror på produktkategori. Produkter som behöver hanteras under sin livslängd kommer i många fall behöva identifieras på individnivå, medan för förbrukningsprodukter kommer det att vara tillräckligt med produktnivå eller batchnivå.

Produktpass ska bidra till att produkter utvecklas så att de enklare kan repareras, vid till exempel byte av trasiga delar. Kommer då producenter som tillverkar reparerbara produkter sälja färre produkter? Till exempel om en konsument har en mobil där en del går sönder i dag, och delen inte kan bytas ut – så är ju konsumenten ”tvungen” att köpa en ny mobil.

Svar: Ett av syftena med Ecodesign for Sustainable Products, ESPR, där produktpassen ingår, är att styra mot affärsmodeller som är mer cirkulära och resurseffektiva, så om ESPR får avsedd effekt är nog svaret på frågan ”ja”. Därför blir det viktigt för företag att utveckla sitt erbjudande med tjänster, service, reservdelar etc.

Hur kommer det fungera med GDPR och säkrad personlig integritet om man ska föra logg över tidigare ägare för att säkra att produkten inte är stulen?

Svar: Det kan ju finnas andra sätt att säkra att produkten inte är stulen än att känna till de tidigare ägarna. Det kan ju exempelvis räcka med att produkten inte finns med i ett register över stulna produkter.

Innehåller produktpassen några regler/standarder kring egenskapsdefinitioner? Hur ska exempelvis egenskaper entydigt kunna identifieras/kommuniceras utan att det försvårar automatiseringen?

Svar: En del i det pågående arbetet inför utfärdandet av produktspecifik lagstiftning blir att välja existerande eller definiera och standardisera nya terminologier/taxonomier för de egenskaper som behöver redovisas i produktpassen.

Kommer produktpasset (QR-koden) behöva sitta på produkten eller på förpackningen?

Svar: Produktidentiteten (inkodad i till exempel en QR-kod) ska sitta på produkten eller finnas i dokumentation som följer med produkten. I normalfallet kommer samma kod troligen att sitta även på förpackningen, för att underlätta köpbeslut (så att konsumenter kan komma åt informationen före köp) och för att kunna använda koden i butikskassor vid köp utan att behöva öppna förpackningen.

Hur ser beslutsprocessen i EU ut kring produktpass?

Svar: Den 30 mars 2022 lade EU-kommissionen fram lagstiftningsförslaget Ecodesign for Sustainable Products, ESPR, i vilket krav på att ett digitalt produktpass ska utvecklas. EU-rådet och EU-parlamentet tar fram sina respektive positioner om lagförslaget och de tre parterna förhandlar sedan om en slutgiltig lagstiftning via en så kallad trialog. Den förhandlingen (trialogen) bör tidigast vara slutförd i början av 2024. Därefter ska produktpasset implementeras i produktspecifik lagstiftning, vilket bör ske tidigast 2025. Tidsramarna kan dock mycket väl komma att ändras under förhandlingarnas gång.

 

Jag tycker det går relativt bra att hitta information om vad som ska finnas i produktpassen avseende tillverkningsprocessen, men har svårt att hitta information om vad som bör/ska ingå kring hur exemplaret används (till exempel hur det repareras, tvättas etc.) Var finns info om det? Finns det utvecklade ramar för det?

Svar: Det finns inte mycket information om det, och heller ingen tydlig eller enhetlig bild av hur det ska gå till. Det är inte ens särskilt tydligt i Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR, medan det i EU:s kommunikation om ESPR nämns frekvent. Detta kommer att bli en av alla frågor som kommer behöva besvaras när den produktspecifika lagstiftningen börjar rullas ut.

 

Hur går arbetet med att få till en standard för att mäta produkters CO2e och miljöavtryck? Gärna specifikt för IT-produkter (PCF:er på laptops, datorer etc.).

Svar: När det gäller att mäta ”Product Carbon Footprint” så finns det redan en uppsjö av både standarder, miljödeklarationer eller verktyg som gör detta i olika utsträckning (t.ex. ISO 14040, ISO 14044, ISO 14067, ISO 14025, PAS 2050, Product attribute to impact algorithm tool (PAIA) etc.). Men tillverkarna gör inte alltid gör på samma sätt, dels på grund av att vissa av standarderna är väldigt breda, men också för att tillverkare har en viss flexibilitet i hur de väljer att utvärdera sina produkter. TCO Development bevakar den metodik som EU ligger bakom, PEF (Product Environmental Footprint), där så kallade Category Rules kan tas fram för en viss typ av produkter i syfte att de ska vara jämförbara. När det kommer till IT-produkter, som exempelvis laptops och datorer så har det inte gjorts speciellt stora framsteg ännu på att få till Category Rules för detta, utan det ligger minst ett par år fram i tiden. Eftersom det är så pass stor variation på underlaget anser TCO Development att man i dagsläget inte bör använda PEF som beslutsunderlag vid inköp av en produkt. Däremot går det att använda PEF för att bilda sig en uppfattning om effekterna av de produkter man köper.

 

När kommer SIS, Swedish Institute for Standards, vara klara med standardiseringen kring cirkulär ekonomi.

Svar: Standardiseringsarbete brukar ofta ta lite tid då det kan dyka upp fler närliggande frågor som behöver hanteras. De första standarderna om terminologi, vägledning m.m. ska komma ut på publik remiss under 2023 och planeras publiceras sent 2023 eller i början av 2024, men allt detta är såklart beroende på mängden kommentarer och utfallet av röstningarna. På SIS hemsida kan man se pågående arbeten under fliken ”Arbetar nu med”.

 

Hur kan olika aktörer komma åt produktpasset senare i ledet när förpackningen inte längre finns tillgänglig? 2D-koden sitter väl bara på förpackningen?

Svar: Enligt Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR, är tanken att identifierare ska sitta direkt på produkten med en teknik som gör att den sitter kvar och är läsbar under produktens hela livslängd.

 

Kontakt

Aktuellt inom Hållbar produktion och konsumtion