Fiskaren bakom braxen: ”Att det som kallas skräpfisk blir en uppskattad resurs är fantastiskt.”

2020-06-24

I årets upplaga av Fiskguiden från WWF fick flera svenska insjöfiskar grönt ljus – däribland braxen som lanserades som ny matfisk. Trots att det finns hållbara bestånd av flertalet goda och näringsrika fiskarter i våra närliggande hav och sjöar importeras 70 procent av all fisk och skaldjur som konsumeras i Sverige. För att kartlägga tillgången på underutnyttjade fiskarter och utvärdera deras potential som attraktiva livsmedelsprodukter, samarbetar Axfoundation och Länsstyrelsen Stockholm med hela värdekedjan – från konsument till fiskare – i projektet Resursfisk. En av de aktörer som gör projektet praktiskt möjligt är Daniel Vidlund, sjunde generationen yrkesfiskare i Mälaren.

 

”Jag tycker det är vansinne att vi äter så mycket pangasius från andra sidan jorden när det finns så fin vitfisk i närområdet. Idag är svensk fisk inte tillräckligt tillgänglig för konsumenterna och det hoppas jag att vi kan ändra på genom det här projektet.” – Daniel Vidlund, yrkesfiskare

Daniel Vidlund fiskar primärt gös, gädda och abborre. I Mälaren pågår ett MSC-certifierat gösfiske där det även fångas stora mängder braxen, en art som idag inte tas tillvara.

Braxen oförtjänt dåligt rykte

Mest äter svenskar lax, sill och torsk. Faktum är att tio fiskarter står för 80 procent av all konsumtion. Samtidigt finns det mängder av andra arter som inte används till livsmedel, arter som fångas men som inte anses vara kommersiellt gångbara, och därför släpps tillbaka i sjön. Med modern teknik kan denna goda och näringsrika fisk omvandlas till uppskattade maträtter som är hållbara både för miljö och människor. De som hittills har provätit braxenprodukterna har varit positivt överraskade, såväl barn som vuxna. Daniel Vidlund var en av de fiskare som levererat råvara till provproduktionen.

”Under perioder får vi stora mängder braxen i våra nät, fisk som kastas tillbaka levande i sjön. Det är en resurs vi skulle kunna använda. Men idag fiskar vi uteslutande rovfiskar. Tar man tillvara på braxen tar man också tillvara på en fisk som inte är rovfisk vilket jag tror skulle bidra till att det blir en bättre balans i ekosystemet.”

Provätning av braxenprodukterna har gett positiv respons från såväl barn som vuxna.

Provätning av braxenprodukterna har gett positiv respons från såväl barn som vuxna.

Nya arter kan ge bättre lönsamhet

De hållbarhetsutmaningar som projekt  Resursfisk tar sig an är långt mycket större än vad en ensam aktör kan lösa. Därför har Axfoundation krokat arm med Länsstyrelsen Stockholm men också kostchefer och yrkesfiskare. På så sätt kan initiativet skapa transformativ förändring och bidra med hållbarhetsnytta och affärsnytta. Daniel Widlund ser positivt på satsningen och hoppas att den kan bidra till bättre lönsamhet.

”Braxen är en bifångst* vi inte tidigare tagit tillvara på. Idag har vi väldigt lite bränsleåtgång per kilo fångad fisk och det skulle bli ännu lägre om vi även tog hand om braxen. Om det här projektet även möjliggör fiske på fler arter ger det också en jämnare inkomst som förhoppningsvis gör yrket mer attraktivt för unga, eftersom de svenska yrkesfiskarna blir allt äldre.”

Sedan Resursfisk startade 2019 inom framen för Framtidens mat har fokus legat på Mälardalsregionen. Om satsningen visar sig framgångsrik planerar Axfoundation skala upp projektet så att hela Sverige på sikt kan ses som råvaruresurs för outnyttjade fiskarter.

”Jag ser inte att det finns en risk att vi fiskar för mycket braxen i och med att vi inte kommer rikta fisket mot den arten. Vi riktar istället fisket mot gösen och den arten ökar. ”

* Bifångst är den fisk som fångas oavsiktligt. I Mälaren är gös målarten och braxen den huvudsakliga bifångsten. Bifångsten släpps tillbaka i sjön.

Kontakt

Aktuellt

Projekt inom framtidens mat