Anna Westerbergh forskar på perennt vete och korn: ”Jag vill revolutionera sättet vi odlar vår mat”

2022-06-20

Enskilda plantor studeras och de med de bästa egenskaperna väljs ut och korsas under flera växtgenerationer för att steg för steg ta fram ett flerårigt vete som ger bra avkastning i ett nordiskt klimat. Foto: Per-Olof Lundquist.

Enskilda plantor studeras och de med de bästa egenskaperna väljs ut och korsas under flera växtgenerationer för att steg för steg ta fram ett flerårigt vete som ger bra avkastning i ett nordiskt klimat. Foto: Per-Olof Lundquist.

Möt Anna Westerbergh, docent i genetik och växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Hon menar att den pusselbit som saknas idag bland grödor är de fleråriga – perenna – sädesslagen. På Torsåker gård bedriver hon sedan 2018 domesticering och växtförädling på en flerårig släkting till vete för odling i nordiska förhållanden. Det är en svensk variant på Kernza. Dessutom gör hon banbrytande försök tillsammans med Axfoundation för att ta fram ett svenskt flerårigt korn.

Vi är först i världen med att domesticera och växtförädla den fleråriga kornsläktingen knylkorn till ett perennt korn. Platsen Torsåker gård och samarbetet med Axfoundation har varit en otroligt viktig förutsättning för att kunna ta de här stegen.

Fleråriga grödor löser jordbrukets problem

Majoriteten av det som odlas idag är ettåriga grödor. Dessa måste starta om från början varje odlingssäsong: Jorden måste plöjas, marken sås, grödan etableras och sedan skördas för att aldrig komma igen, om man inte upprepar proceduren och sår och plöjer igen. Och en nyplöjd åker är sårbar – inga levande växter och rötter som binder den värdefulla jorden och viktiga näringsämnen urlakas och hamnar i vattendrag och senare i Östersjön där de bidrar till övergödning.

Perenna grödor har å andra sidan många fördelar. De binder mer kol i marken och bidrar samtidigt till minskad energiförbrukning och tidsåtgång för lantbrukaren som slipper så och plöja varje säsong. Dessutom klarar de klimatförändringarnas effekter bättre eftersom deras djupare och större rotsystem förbättrar upptaget av näring och vatten från jorden och gör att plantan bättre står emot torka.

 

Det fleråriga vetegräset har ett djupare rotsystem jämfört med det ettåriga vetet.

Det fleråriga vetegräset har ett djupare rotsystem jämfört med det ettåriga vetet.

Växtförädling för ett nordiskt klimat

Maria Lundesjö, Projektledare Framtidens mat på Axfoundation inspekterar perennt vete tillsammans med forskaren Per-Olof Lundquist på SLU.

Maria Lundesjö, Projektledare Framtidens mat på Axfoundation inspekterar perennt vete tillsammans med forskaren Per-Olof Lundquist på SLU.

Enligt Anna Westerbergh har grödor under hundratals år förädlats fram med så starkt fokus på hög avkastning, att vi tappat egenskaper som är viktiga för anpassningar till förändringar i klimatet. Det är bland annat dessa egenskaper som forskarna vid SLU nu tillsammans med Axfoundation letar efter hos enskilda plantor i försöken med flerårigt vete och korn.

Vi använder oss helt enkelt av den stora genetiska variation som finns hos de fleråriga vilda släktingarna till vete och korn eftersom de växer i olika miljöer runt om i världen, dock inte i Sverige och norra Europa. Det vi gör rent praktiskt är att vi studerar varje enskild planta av flera tusen plantor som vi planterat i fältförsök på Torsåker gård. Vi väljer därefter ut de plantor som har de allra bästa egenskaperna som exempelvis den bästa återväxten från år till år och de största och flesta fröna. Dessa får bli föräldrar till nästa generations plantor. På så sätt anpassar och förändrar vi en växt till att bli odlingsbar och ge en bra skörd just i våra nordiska förhållanden, vi domesticerar den som det kallas.

Praktisk forskning som gett resultat

Det initiala arbetet med att ta fram ett perennt vete gjordes av växtförädlare vid Rodale Institute i Pennsylvania, USA, därefter har forskare vid The Land Institute i Kansas vidareutvecklat ett flerårigt vete, så kallat Kernza®. Det som nu görs på Torsåker gård av Anna Westerbergh och hennes forskarkollegor Per-Olof Lundquist och Mohammad Sameri är att just anpassa ett flerårigt vete för odling i Norden genom växtförädling.

De bästa föräldraplantorna av perennt vete klonades och planterades ut i försök på tre olika platser på Torsåker gård under 2020. Foto: Linda Prieditis

De bästa föräldraplantorna av perennt vete klonades och planterades ut i försök på tre olika platser på Torsåker gård under 2020. Foto: Linda Prieditis

Vi anpassar vetet så att det kan klara frost och köld, och kan överleva och ge en god skörd i många år under våra klimatförhållanden. Vi letar också efter plantor som klarar av att blomma och mogna under den korta svenska växtsäsongen med exceptionellt långa dagar.

Deras minutiösa arbete har gett resultat. Utifrån omfattande data gjordes det första urvalet av de bästa föräldraplantorna av perennt vete 2020. De klonades och planterades ut i försök på tre olika platser på Torsåker gård. Frön från korsningar mellan dessa plantor skördades för hand från individuella plantor förra året och plantor från dessa frön kommer att planteras i sommar för urval av nästa föräldrageneration. Samma ansatts har gjorts för knylkornet.

På så sätt arbetar vi nu med den tredje förädlingscykeln av perennt vete och den andra förädlingscykeln för knylkorn i våra växtförädlingsprogram, och har tagit viktiga steg i utvecklingen av perenna sorter för odling i Sverige och norra Europa. Genom införandet av ytterligare metoder i växtförädlingsprogrammen som genomisk selektion beräknar vi att den första sorten finns tillgänglig om några år för uppförökning och testodling.

Anna och hennes forskargrupp är också intresserad av samodling mellan fleråriga sädesslag och baljväxter och dessa fältförsök planterades på Torsåker gård 2019. Parallellt med växtförädlingsarbetet försöksodlas även en tidig variant av perennt vete på 0.5 hektar. Detta fält skördades med skördetröska hösten 2021 och bevisligen går det fint att tröska med vanliga maskiner även för flerårigt vete.

Torsåker gård ger nya möjligheter

Torsåker gård är Axfoundations centrum för framtidens mat. Foto: Anders Johansson

Torsåker gård är Axfoundations centrum för framtidens mat. Foto: Anders Johansson

Att växtförädla och domesticera grödor tar tid. Flera år. Och det behövs gott om plats för att forskare på ett vetenskapligt korrekt sätt ska kunna odla, skörda och utvärdera. Genom att klona plantor och plantera ut dem på tre olika fält kan forskarna från SLU studera hur exakt samma individer påverkas av att växa på olika platser. Det är här som det viktiga med Torsåker gård kommer in, menar Anna.

Att kunna studera på skilda platser under lång tid är en del av hela forskningsupplägget, det är otroligt värdefullt för växtförädlingsprogrammet. En förutsättning för att vi har kunnat komma så här långt med det perenna vetet är just att vi kunnat etablera alla populationer med de stora genetiska variationerna och studerat dem genom fältförsök på Torsåker gård. Det vi gör här är inte en testodling, utan forskning i framkant.

På Torsåker gård samlar Axfoundation både forskare och praktiker från hela livsmedelskedjan. Forskarnas och lantbrukarnas resultat från åkern kan tas rakt in till förädlingen i Ladugårdens testkök, där kockar, livsmedelsförädlare och grossister tar vid för att provbaka, testlaga och prova innovationer innan de tas ut på marknaden. Just det nätverket och möjligheter till samarbete är något som Anna Westerbergh lyfter som en unik fördel.

Nätverket och den stora kunskap som alla kollegorna på Axfoundation sitter på är verkligen värdefullt. Det lär oss som forskare att tänka kring hur vi kan föra ut vårt budskap till olika aktörer i samhället.

Jag får inspiration varje gång jag åker ut till Torsåker gård! Ofta sitter man ju på sitt kontor som forskare och kämpar med allt från finansiering till planer vart forskning ska ta vägen – men här får jag energi av att samarbeta, och tillsammans se det gemensamma målet – ett uthålligt jordbruk och samhälle. Jag är övertygad om att genom god samverkan når vi målet mycket snabbare och med större glädje!

Under eventet Människans Natur 2022 på Torsåker gård serverades pizzor bakade med mjöl från perennt vete.

Under eventet Människans Natur 2022 på Torsåker gård serverades pizzor bakade med mjöl från perennt vete.

Anna Westerbergh har långtgående planer på hur hon ska ta stegen från försök till realitet. Tillsammans med Axfoundation undersöks möjligheterna att etablera en tidig sort av det svenska perenna vetet hos en handfull lantbrukare som kan testodla på sina gårdar och utvärdera i praktiken. Och redan nu har hon genom Axfoundation kontakter med bagare för att kunna göra tester kring kvalitet och produktutveckling.

Vi är i ett skede just nu där vi är redo att fokusera på ytterligare egenskaper i vetet. Redan i urvalet av plantor kan vi studera kvalitet kopplat till bakegenskaper och näringsinnehåll. Genom kontakter hos Axfoundation så finns bra vägar för tester i praktiken i bageriet.

Vill revolutionera världen

Det är en entusiastisk Anna Westerbergh som berättar om forskningen, satsningen på Torsåker gård och passionen för ett hållbart jordbruk.

Jag har alltid forskat både med hjärtat och hjärnan. Jag kan inte forska på något som jag inte tror har betydelse på sikt. Och det där delar vi, kollegorna på Axfoundation, min forskargrupp och jag. Vi sporrar vandra, delar olika infallsvinklar och det ökar viljan att kämpa vidare till nästa steg.

Så vad hoppas du på framåt?

Visst vill jag fortsätta att utveckla växtförädlingsprogrammen på flerårigt korn och vete. Men på lång sikt vill jag revolutionera sättet vi odlar och framställer vår mat så att det sker på ett hållbart sätt.

Här får vi stöttning rent praktiskt. Vi vill inte bara ha klappar på axeln utan vill också ha intressenter som är villiga att stötta och satsa långsiktigt. Det är ju lättare att hitta någon som vill satsa på nästa steg när något redan är färdig utvecklat, men svårt att hitta långsiktigt stöd i början av processen. Men just det praktiska stödet får vi här på Torsåker gård.

 

Kontakt

Aktuellt inom Framtidens mat

Våra projekt inom Framtidens mat