Perenna grödor: En jordbruksrevolution?

De flesta utmaningar som jordbruket brottas med idag – stora utsläpp av växthusgaser, jorderosion, näringsläckage och överanvändning av kemikalier – skulle kunna minskas om vi gick från att använda ettåriga grödor till fleråriga grödor. För att stödja ett skifte anpassar och förädlar Axfoundation bland annat ett flerårigt vete för odling i ett nordligt klimat. Det genetiska materialet på Torsåker gård kommer från tre unika växtförädlingsprogram, ett av dem är The Land Institute som har utvecklat det perenna vetet Kernza. Hösten 2021 tröskades den första testskörden på Torsåker gård.

En åker som plöjs direkt efter skörd är sårbar – inga levande rötter binder den värdefulla jorden.

En åker som plöjs direkt efter skörd är sårbar – inga levande rötter binder den värdefulla jorden.

Problem

Majoriteten av det vi odlar idag är ettåriga (annuella) grödor. Dessa måste starta om från början varje odlingssäsong: Jorden måste plöjas, marken sås, grödan etableras och sedan skördas för att aldrig komma igen, om man inte upprepar proceduren och plöjer igen. Och en nyplöjd åker är sårbar – inga rötter som binder den värdefulla jorden och viktiga näringsämnen urlakas och hamnar i vattendrag där de bidrar till övergödning av haven.

Lösning

Fleråriga (perenna) grödor binder kol i marken och minskar på så sätt jordbrukets koldioxidutsläpp. Fleråriga grödor har också bättre tålighet mot torka och vattenstress, och deras djupare rotsystem förbättrar näringsupptaget från jorden. Dessutom bidrar fleråriga grödor till minskad energiförbrukning och tidsåtgång för bonden som slipper så och plöja varje säsong.

Ett perent vete har tagits fram genom domesticering av ett flerårigt vetegräs, utvecklat av växtförädlare vid Rodale Institute i Pennsylvania, USA. Sedan 2003 har forskare vid The Land Institute i Kansas, under ledning av Dr. Lee De Haan, vidareutvecklat ett perent vete Kernza. Vidareutvecklingen har gjorts utifrån de bästa plantorna bedömt efter antal frön, fröstorlek och sjukdomsresistens, vilket resulterat i förbättrade populationer.

Vår insats

Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) bedriver sedan 2018 ett större försök att förädla perent vete för svenska förhållanden på Torsåker gård. Ansvarig forskare är Anna Westerbergh, docent i genetik och växtförädling på institutionen för växtbiologi vid SLU i Uppsala. Tillsammans undersöker vi även i vilka livsmedel som spannmålet passar bäst.

På Torsåker gård finns genmaterial för perent vete från tre olika växtförädlingsprogram.

På Torsåker gård finns genmaterial för perent vete från tre olika växtförädlingsprogram.

Resultat

På Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscentrum för hållbara livsmedelssystem, finns idag en stor genetisk variation av det perenna vetet. Syftet är att utvärdera vilken typ som lämpar sig bäst i det svenska klimatet med avseende på tillväxt, frömängd och resiliens. Hösten 2021 skördades en testodling på 0,5 hektar för första gången med vanlig tröska. Detta var en milstolpe i projektet där både plantering och skörd fram tills dess gjorts för hand. Resultatet är lovande, testerna visar att det är fullt möjligt att tröska perent vete med standardtröska som idag används i spannmålsodling. Axfoundation undersöker nu möjligheten till uppskalning för att möjliggöra produktion av perent vete som utsäde till svenska lantbrukare.

Läs gärna mer om satsningen i Axfoundations resultatrapport Act to inspire & inspire to act.

Från idé till planta

2013

  • Axfoundation besöker The Land Institute och en idé om perent vete för svenska förhållanden börjar gro.

2018

2019

  • Ytterligare 60 000 plantor perent vete etableras i ett rutnät för att kunna följa utvecklingen steg för steg.
  • Axfoundation deltar i och stöttar ett internationellt forskarmöte i Lund i samarbete med The Land Institute.
  • Gästerna på Människans Natur 2019 provsmakar oblat bakat på Kernza-mjöl.

2020

  • De plantor som presterat särskilt väl under svenska förhållanden klonas och 400 plantor planteras på Torsåker gård.

2021

  • Första tröskningen av perent vete på Torsåker gård. Cirka 0,5 ha tröskas med vanlig tröska.
  • Knylkorn, en perenn släkting till korn, etableras på Torsåker gård för att undersöka vilka genetiska varianter av denna gröda som lämpar sig bäst för odling i Sverige och norra Europa.
  • The Land Institute besöker Torsåker gård för att se hur försöken under svenska förhållanden utvecklas.
Det fleråriga vetegräset har ett djupare rotsystem jämfört med det ettåriga vetet.

Det fleråriga vetegräset har ett djupare rotsystem jämfört med det ettåriga vetet.

Våra projekt inom Framtidens mat

Kontakt