Perenna grödor: En jordbruksrevolution?

De flesta problem som jordbruket brottas med idag – stora utsläpp av växthusgaser, jorderosion, näringsläckage och överanvändning av kemikalier – skulle kunna lösas om vi gick från att använda ettåriga grödor till fleråriga grödor. För att stödja ett skifte anpassar och förädlar Axfoundation ett flerårigt vete för odling i ett nordligt klimat. Det genetiska materialet på Torsåker gård kommer från tre unika växtförädlingsprogram, ett av dem är The Land Institute som har utvecklat det perenna vetet Kernza.

En nyplöjd åker är sårbar – inga rötter binder den värdefulla jorden.

En nyplöjd åker är sårbar – inga rötter binder den värdefulla jorden.

Problem

Majoriteten av det vi odlar idag är ettåriga (annuella) grödor. Dessa måste starta om från början varje odlingssäsong: Jorden måste plöjas, marken sås, grödan etableras och sedan skördas för att aldrig komma igen, om man inte upprepar proceduren och plöjer igen. Och en nyplöjd åker är sårbar – inga rötter som binder den värdefulla jorden och viktiga näringsämnen urlakas och hamnar i vattendrag där de bidrar till övergödning av haven.

Lösning

Fleråriga (perenna) grödor binder kol i marken och minskar på så sätt jordbrukets koldioxidutsläpp. Fleråriga grödor bidrar också till minskad energiförbrukning och tidsåtgång för bonden som slipper så och plöja varje säsong. Dessutom har de perenna grödorna bättre tålighet mot torka och vattenstress, och deras djupare rotsystem förbättrar näringsupptaget från jorden.

Ett perent vete har tagits fram genom domesticering av ett flerårigt vetegräs, utvecklat av växtförädlare vid Rodale Institute i Pennsylvania, USA. Sedan 2003 har forskare vid The Land Institute i Kansas, under ledning av Dr. Lee De Haan, vidareutvecklat ett perent vete Kernza. Vidareutvecklingen har gjorts utifrån de bästa plantorna bedömt efter antal frön, fröstorlek och sjukdomsresistens, vilket resulterat i förbättrade populationer.

Vår insats

Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet bedriver sedan 2018 ett större försök att förädla perent vete för svenska förhållanden på Torsåker gård. Ansvarig forskare är Anna Westerbergh, docent i genetik och växtförädling på institutionen för växtbiologi vid SLU i Uppsala. Tillsammans undersöker vi även i vilka livsmedel som spannmålet passar bäst.

På Torsåker gård finns genmaterial för perent vete från tre olika växtförädlingsprogram.

På Torsåker gård finns genmaterial för perent vete från tre olika växtförädlingsprogram.

Resultat

På Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscentrum för hållbara livsmedel, finns idag en stor genetisk variation av det perenna vetet. Syftet är att utvärdera vilken typ som lämpar sig bäst i det svenska klimatet med avseende på tillväxt, frömängd och resiliens. Förhoppningen är att kunna ta den första skörden under 2020.

Projekt inom framtidens mat

Kontakt