Perenna sädesslag: En jordbruksrevolution?

De flesta utmaningar som jordbruket brottas med idag – stora utsläpp av växthusgaser, jorderosion, näringsläckage och överanvändning av kemikalier – skulle kunna minskas om vi gick från att använda ettåriga grödor till fleråriga grödor. För att stödja ett skifte anpassar och förädlar Axfoundation genom ett samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet bland annat ett flerårigt vete för odling i ett nordligt klimat. Det genetiska materialet på Torsåker gård kommer från tre unika växtförädlingsprogram, ett av dem är The Land Institute som har utvecklat det perenna vetet Kernza. Hösten 2021 tröskades den första testskörden på Torsåker gård.

En åker med ettårigt vete som plöjs direkt efter skörd är sårbar – inga levande rötter binder den värdefulla jorden.

En åker med ettårigt vete som plöjs direkt efter skörd är sårbar – inga levande rötter binder den värdefulla jorden.

Problem

Majoriteten av det vi odlar idag är ettåriga (annuella) grödor. Dessa måste starta om från början varje odlingssäsong: Jorden måste plöjas, marken sås, grödan etableras och sedan skördas för att aldrig komma igen, om man inte upprepar proceduren och plöjer igen. Och en nyplöjd åker är sårbar – inga rötter som binder den värdefulla jorden och viktiga näringsämnen urlakas och hamnar i vattendrag där de bidrar till övergödning av haven.

Lösning

Fleråriga (perenna) grödor binder kol i marken och minskar på så sätt jordbrukets koldioxidutsläpp. Fleråriga grödor har också bättre tålighet mot torka och vattenstress, och deras djupare rotsystem förbättrar näringsupptaget från jorden. Dessutom bidrar fleråriga grödor till minskad energiförbrukning och tidsåtgång för bonden som slipper så och plöja varje säsong.

Ett perennt vete har tagits fram genom domesticering av en flerårig släkting till vete, (Thinopyrum intermedium). Det initiala arbetet gjordes av växtförädlare vid Rodale Institute i Pennsylvania, USA. Sedan 2003 har forskare vid The Land Institute i Kansas, under ledning av Dr. Lee DeHaan, vidareutvecklat ett perennt vete med varumärketsnamnet Kernza®. Vidareutvecklingen har gjorts utifrån de bästa plantorna som bedömts efter bland annat antal frön, fröstorlek och andra skördeegenskaper, vilket resulterat i förbättrade populationer.

Vår insats

Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) bedriver på Torsåker gård sedan 2018 ett större växtförädlingsprogram för att utveckla perennt vete för svenska förhållanden. Ansvarig forskare är Anna Westerbergh, docent i genetik och växtförädling på institutionen för växtbiologi vid SLU i Uppsala. Tillsammans undersöker vi även i vilka livsmedel som spannmålet passar bäst.

På Torsåker gård finns populationer av perennt vete med stor genetisk variation från tre olika växtförädlingsprogram.

På Torsåker gård finns populationer av perennt vete med stor genetisk variation från tre olika växtförädlingsprogram.

Resultat

På Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscentrum för hållbara livsmedelssystem, finns idag en stor genetisk variation av det perenna vetet. Syftet är att utveckla perennt vete för odling i Sverige där den stora genetiska variationen av plantor med olika geografiskt ursprung utvärderas. De plantor med de bästa egenskaperna väljs ut och korsas under flera växtgenerationer. Hösten 2021 skördades en testodling på 0,5 hektar för första gången med vanlig tröska. Detta var ett viktigt steg i projektet där både plantering och skörd fram tills dess gjorts för hand. Resultatet är lovande, testerna visar att det är fullt möjligt att tröska perennt vete med standardtröska som idag används i spannmålsodling. Axfoundation undersöker nu möjligheten till uppskalning för att möjliggöra produktion av perennt vete som utsäde till svenska lantbrukare.

Läs gärna mer om satsningen i Axfoundations resultatrapport Act to inspire & inspire to act.

Från idé till planta

2013

  • Axfoundation besöker The Land Institute och en idé om perennt vete för svenska förhållanden börjar gro.

2018

2019

  • Ytterligare 30 000 plantor av perennt vete etableras på Torsåker gård. Planteringen görs i försöksytor för att följa tillväxt, skörd och samodling med baljväxter.
  • Axfoundation deltar i och stöttar ett internationellt forskarmöte i Lund i samarbete med The Land Institute.
  • Gästerna på Människans Natur 2019 provsmakar oblat bakat på Kernza-mjöl.

2020

  • Ett urval av de plantor som presterat särskilt väl under svenska förhållanden klonas och 1200 plantor planteras på Torsåker gård för fortsatt utvärdering och korsning.
  • Med Axfoundations hjälp vann The Land Institute det stora Food Planet Prize 2020 för sitt arbete för ett hållbart jordbruk. Prispengarna bidrog till att starta verksamheten New Roots International, ett globalt samarbete för utvecklingen av perenna grödor där Sverige är en viktig hubb.

2021

  • Första tröskningen av perennt vete på Torsåker gård. Cirka 0,5 ha tröskas med vanlig tröska.
  • Utvalda plantor av knylkorn, en perenn släkting till korn som utvärderats vid SLU sedan 2017, klonas och etableras Torsåker gård. Dessa plantor studeras för olika skördeegenskaper och utgör föräldrarna till nästa avkomme-generation.
  • Resultat och lärdomar presenteras på UN Food System Summit av Anna Westerbergh, ansvarig forskare och växtförädlare av perenna sädesslag vid SLU.
  • The Land Institute besöker Torsåker gård för att se hur försöken under svenska förhållanden utvecklas.
Det fleråriga vetegräset har ett djupare rotsystem jämfört med det ettåriga vetet.

Det fleråriga vetegräset har ett djupare rotsystem jämfört med det ettåriga vetet.

Partners

Våra projekt inom Framtidens mat

Kontakt