Regenerativt jordbruk

På Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscentrum för hållbara livsmedelssystem, undersöker vi tekniker och odlingssätt som bidrar till att förbättra jordhälsan och binda kol i åkermarken. Mer kol i mark minskar inte bara koldioxidutsläppen till atmosfären, det bidrar också till en välmående jord som är mer motståndskraftig mot klimatförändringar som torka och översvämningar. Dessa tekniker brukar med ett samlingsnamn kallas regenerativt jordbruk eller conservation agriculture. Axfoundations ambition är att bidra till att öka kunskapsnivån och intresset hos svenska lantbrukare, rådgivare och maskintillverkare för hållbara lantbruksmetoder.

Problem

Matjorden, grunden till all vår matproduktion, utarmas, förorenas och eroderar på många platser i världen, vilket resulterar i långsiktig nedgång i produktionskapacitet. Vi får alltså sämre avkastning på jordar av sämre kvalitet. Samtidigt är jordbruket också en stor källa till växthusgasutsläpp. Enligt beräkningar från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) kommer ca 23 % av de globala utsläppen av växthusgaser från skogs-och jordbruket. Utsläppen består bland annat av metangas från köttdjur, växthusgas som frigörs från gödsel och åkermarkskalkning, koldioxid från jordbruksmaskiner och transporter, samt lustgas och koldioxid som frigörs från åkermark och mulljordar.

Tillsammans med forskare och lantbrukare undersöker Axfoundation tekniker och odlingssätt som bidrar till att förbättra jordhälsan och binda kol i åkermarken.

Lösning

För att komma till rätta med de klimat- och miljöproblem som är kopplade till dagens jordbrukssystem pekar allt fler forskare på behovet av att tillämpa regenerativt jordbruk. Regenerativt jordbruk är ingen enskild åtgärd utan en kombination av olika odlingsmetoder som tillsammans skapar en helhet som är ”större än summan av delarna” och därmed bidrar till minskad miljöpåverkan. Genom att tillämpa detta system bevaras fukten i jorden bättre, vilket minskar risken för torka och erosion. Dessutom förbättras markens bördighet och mullhalten i jorden ökar.

Regenerativt jordbruk

Regenerativt jordbruk kan innebära att lantbrukaren:

Rör jorden så lite som möjligt (d.v.s. plöjer minimalt).
Hålla fälten gröna under så stor del av året som möjligt för att binda kol i marken.
Maler ner täckgrödan i jorden strax innan sådd.
Tillämpar direktsådd (d.v.s. sådd direkt i befintligt växttäcke utan att plöja först).
Har en så ordnad växtföljd som möjligt, vilket innebär en stor variation av grödor där man minimerar användandet av växtskyddsmedel och maximerar den biologiska mångfalden.

Vår insats

Axfoundation samarbetar med forskare och lantbrukare som tillämpar regenerativt jordbruk. På Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscentrum för framtidens mat, vill vi samla svensk och internationell expertis för att driva frågan framåt. Axfoundations ambition är att med hjälp av forskare inom olika områden vetenskapligt undersöka vilka metoder som bidrar till ökad kolinlagring och bättre markbördighet. Vi vill öka kunskapsnivån hos svenska lantbrukare, rådgivare och maskintillverkare kring för- och nackdelarna med regenerativt jordbruk, samt hjälpa svenska lantbrukare att ställa om till ett mer hållbart lantbruk utan att riskera skörde- eller lönsamhetstapp. På lång sikt är ambitionen att öka mullhalten och kolinlagringen i Sveriges matjordar.

Den lantbrukare som är verksam på Torsåker gård, Mats Eriksson, tillämpar en jordbruksmetod kallad ”Sättra-metoden”. Denna skulle kunna kallas en ”light”-version av regenerativt jordbruk. Sättra-metodens långsiktiga effekter utvärderas nu tillsammans med forskare i projektet ”Markbördighet för ökad kolinlagring och anpassning till ett föränderligt klimat”, delvis finansierat av Jordbruksverket. Även en utveckling av metoden undersöks, för att se hur en kombination av olika mellangrödor kan förbättra metoden.

Axfoundation är även utvecklingspartner i Svensk Kolinlagring. Som utvecklingspartner får vi chansen att bidra konkret till att olika metoder för kolinlagring i marken kan testas i praktiken och att mätmetoderna utvärderas vetenskapligt.

Axfoundation är dessutom partner i det projekt som ska definiera begreppet regenerativt lantbruk för Norden. Projektet drivs av Svenskt Sigill tillsammans med en rad miljö- och jordbruksorganisationer.

Sättra-metoden

Sättra-metoden kan liknas vid en”light”-version av regenerativt jordbruk. Metoden går ut på att marken ligger orörd från tröskning fram till vårbruk, vilket är en skillnad från traditionellt brukningssystem där marken plöjs eller kultiveras redan under hösten. På våren görs en grund vårkultivering med tallriksredskap precis före sådd med skivbillsmaskin. Enligt Mats Eriksson, som äger och driver Sättra gård samt är den som har utvecklat Sättra-metoden, har de jordar som brukats med Sättra-metoden påvisat:

Ökad bördighet
Ökad biologisk aktivitet
Tydlig ökad halmnedbrytning i fält
Fler fåglar runt maskinerna och signifikant ökad förekomst av daggmask/maskgångar i jorden
Bättre avrinning (minskat problem med ytvatten) på grund av den minskade markpackning som Sättrametoden ger (metoden kräver färre överfarter än vid konventionell plöjning)
Ökad mineralisering – mineraliseringen i marken blir högre om den är bevuxen, vilket innebär ett minskat behov av kvävegödsling samt bättre struktur med en jord som är mer porös och lucker
Bibehållen eller ökad skörd
Mindre problem med jorderosion
Obefintliga problem med skorpbrytning
Mindre stenplockning.
Minskad bränsleförbrukning
Färre arbetstimmar per hektar

Partners

Hushållningssällskapet, Lantmännen Ekonomisk förening, Svensk Kolinlagring, Sveriges Lantbruksuniversitet, Svenskt Sigill, Sättra Gård, Örebro Universitet.