Regenerativt jordbruk

På Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscentrum för hållbara livsmedel, undersöker vi tekniker och odlingssätt som bidrar till att förbättra jordhälsan och binda kol i åkermarken. Dessa tekniker brukar med ett samlingsnamn kallas regenerativt jordbruk eller conservation agriculture.

Problem

Matjorden, grunden till all vår matproduktion, utarmas, förorenas och eroderar på många platser i världen, vilket resulterar i långsiktig nedgång i produktionskapacitet. Vi får alltså sämre avkastning på jordar av sämre kvalitet. Samtidigt är jordbruket också en stor källa till växthusgasutsläpp. Enligt beräkningar från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) kommer ca 23 % av de globala utsläppen av växthusgaser från skogs-och jordbruket. Utsläppen består bland annat av metangas från köttdjur, växthusgas som frigörs från gödsel och åkermarkskalkning, koldioxid från jordbruksmaskiner och transporter, samt lustgas och koldioxid som frigörs från åkermark och mulljordar.

Lösning

För att komma till rätta med de klimat- och miljöproblem som är kopplade till dagens jordbrukssystem pekar allt fler forskare på behovet av att tillämpa regenerativt jordbruk. Det kan innebära att lantbrukaren:

  • Rör jorden så lite som möjligt (d.v.s. plöjer minimalt).
  • Hålla fälten gröna under så stor del av året som möjligt för att binda kol i marken.
  • Maler ner täckgrödan i jorden strax innan sådd.
  • Tillämpar direktsådd (d v s plantering direkt i dött växttäcke utan att plöja först).
  • Har en så ordnad växtföljd som möjligt, vilket innebär en stor variation av grödor där man minimerar användandet av växtskyddsmedel och maximerar biodiversiteten.

Regenerativt jordbruk är ingen enskild åtgärd utan en kombination av olika odlingsmetoder som tillsammans skapar en helhet som är ”större än summan av delarna” och därmed bidrar till minskad miljöpåverkan. Genom att tillämpa detta system bevaras fukten i jorden bättre, vilket minskar risken för torka och erosion. Dessutom förbättras markens bördighet och mullhalten i jorden ökar.

Vår insats

Axfoundation samarbetar med forskare och lantbrukare som tillämpar regenerativt jordbruk. Vi vill på Torsåker gård samla svensk och internationell expertis för att driva frågan framåt.
Den lantbrukare som är verksam på Torsåker gård, Mats Eriksson, tillämpar en jordbruksmetod kallad ”Sättra-metoden” vilken skulle kunna kallas en ”light”-version av regenerativt jordbruk. Sättrametoden går ut på att marken ligger orörd från tröskning fram till vårbruk, vilket är en skillnad från traditionellt brukningssystem där marken plöjs eller kultiveras redan under hösten. På våren görs en grund vårkultivering med tallriksredskap precis före sådd med skivbillsmaskin.

Enligt Mats Eriksson, som äger och driver Sättra gård samt är den som har utvecklat Sättra-metoden, har de jordar som brukats med Sättra-metoden påvisat;

  • Ökad bördighet
  • Ökad biologisk aktivitet
  • Tydlig ökad halmnedbrytning i fält
  • Mer fåglar runt maskinerna och signifikant ökad förekomst av daggmask/maskgångar i jorden
  • Bättre avrinning (minskat problem med ytvatten) på grund av den minskade markpackning som Sättrametoden ger (metoden kräver färre överfarter än vid konventionell plöjning)
  • Ökad mineralisering – mineraliseringen i marken blir högre om den är bevuxen, vilket innebär ett minskat behov av kvävegödsling samt bättre struktur med en jord som är mer porös och lucker
  • Bibehållen eller ökad skörd
  • Mindre problem med jorderosion
  • Obefintliga problem med skorpbrytning
  • Mindre stenplockning.
  • Minskad bränsleförbrukning
  • Färre arbetstimmar per hektar

Axfoundations ambition är att med hjälp av forskare vetenskapligt undersöka om Sättra-metoden bidrar till ökad kolinlagring och bättre markbördighet samt utveckla metoden vidare med mellangrödor. Vi vill också sprida dessa kunskaper så brett som möjligt och hjälpa svenska lantbrukare att ställa om till ett mer hållbart lantbruk utan att riskera skörde- eller lönsamhetstapp.

Projekt inom framtidens mat

Kontakt