Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk

Svenska cirkulära proteinråvaror kan bidra till att ersätta importerad soja och fiskmjöl i djurfoder, minska fodrets miljöpåverkan och stärka svensk livsmedelsberedskap. Det visar slutresultaten från projektet Framtidens foder där musslor, insekter och svampprotein (mykoprotein) har testats i foder till fisk, kyckling, värphöns och gris. Över 25 aktörer har tillsammans testat hela värdekedjan – från råvaruproduktion och fodertillverkning till djuruppfödning och försäljning. Nu behövs investeringar, långsiktiga åtaganden och riskbaserade regelverk för att lösningarna ska nå större skala.

Problem

Vad djuren äter spelar större roll än många tror. Dagens foder är beroende av importerade råvaror som soja och fiskmjöl. Soja kräver stora arealer odlingsbar mark och kan bidra till förlust av biologisk mångfald. Fiskmjöl produceras till stor del av vildfångad fisk och bidrar till överfiske. Importberoendet gör också svensk livsmedelsproduktion sårbar. Samtidigt finns stora mängder underutnyttjade resurser i svenska skogar, hav och livsmedelssystem. En del restströmmar används redan till foder, men andra går till exempelvis energi eller gödsel trots att de skulle kunna användas mer resurseffektivt högre upp i livsmedelskedjan.

Fodret hamnar ofta i skymundan, men är en av de viktigaste nycklarna till ett resurseffektivt matsystem.

– Madeleine Linins Mörner, Programområdeschef för Framtidens mat, Axfoundation

Utmaningen är inte att alla dagens foderråvaror är dåliga eller att alla restflöden automatiskt är det mest hållbara alternativet. Utmaningen är att marknad och regelverk inte tillräckligt främjar att råvaror och restflöden används där de skapar störst nytta för livsmedelssystemet, samhället och miljön.

– Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Soja och fiskmjöl kan ersättas med…

…insekter uppfödda på matrester

…svampprotein gjort på skogsrester

…musslor som minskar övergödning

Vår lösning

I projektet har tre svenska cirkulära proteinråvaror testats i praktiken:

Insekter: Larver av amerikansk vapenfluga omvandlar restströmmar från livsmedelsindustrin till protein.
Svampprotein (mykoprotein): Produceras genom fermentering av restströmmar från skogs- och livsmedelsindustrin.
Musslor: Odlade blåmusslor bidrar till att minska övergödningen i Östersjön genom att ta upp näringsämnen från vattnet. När musslorna skördas kan näringsämnena återföras till livsmedelssystemet genom att musslorna används som foderråvara.

Råvarorna har utvecklats och testats tillsammans med producenter av proteinråvaror, foderproducenter, lantbrukare, vattenbrukare, forskare, handel och restauranger. Målet har varit att visa hur svenska resurser kan användas till foder för att öka resurseffektiviteten, minska fodrets miljöpåverkan samt stärka svensk livsmedelsberedskap och svenskt lantbruk, med hänsyn till djurens näringsbehov och livsmedlens kvalitet.

Framtidens foder kopplar samman skog, hav, jordbruk och foderindustri i ett cirkulärt system.

Under 2023-2026 har projektet:

utvecklat, testat och utvärderat foderråvaror som kan ingå framtidens foder för värphöns, kyckling, gris och fisk,
etablerat pilotproduktion av nya proteinråvaror och foder samt testat fodren i forskningsmiljö och kommersiell djurproduktion,
utvärderat näringsvärde, smältbarhet, tillväxt, äggproduktion, miljöpåverkan, produktkvalitet, marknadspotential och ekonomisk bärkraft,
sålt och serverat fisk, ägg, kyckling och griskött från projektet,
identifierat hinder och möjligheter för ökad användning av cirkulära foderråvaror.

Ta del av resultat och lärdomar i slutrapporten (PDF)

Resultat

Projektet visar att nya svenska cirkulära proteinråvaror kan produceras, användas i industriell fodertillverkning och fungera i kommersiell djurproduktion samt nå marknaden.

Tillväxt och smältbarhet

Försöken visade jämförbar tillväxt för fisk och gris och bibehållen äggproduktion för värphöns. Kycklingen växte långsammare, vilket bedöms ha påverkats av begränsningar i pilotproduktionen av råvarorna och flera samtidiga förändringar i foderkedjan. Resultatet ska därför inte tolkas som att svampprotein eller insektsmjöl generellt är olämpliga som foderråvaror till kyckling.

SLU:s studier visar att svampprotein har god proteinsmältbarhet hos gris, jämförbar med soja- och rapsmjöl. Hos kyckling hade både svampprotein och musselmjöl en smältbarhet av protein och flera aminosyror i nivå med kontrollfodret.

Hög produktkvalitet

Sensoriktesterna från Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan visar att fisk, kött och ägg från djur som fått framtidens foder håller samma eller bättre kvalitet jämfört med referensprodukterna. Regnbåge uppfödd med insekter i fodret överraskade i smaktesterna med några av Sveriges främsta kockar. Den bedömdes smaka vildfångad och ha bättre textur än referensfisken.

Framtidens fisk, ägg, kyckling och griskött har sålts i butik och serverats på restaurang. Produkterna väckte intresse hos både kunder och restauranger, och äggen sålde slut. Försäljningen visar att det finns ett marknadsintresse, men också att långsiktig efterfrågan och betalningsvilja behövs för att nå större volymer.

Fisk, kött och ägg från djur som ätit framtidens foder håller minst lika hög kvalitet.

Lägre miljöpåverkan

Livscykelanalyser visar att framtidens foder kan bidra till lägre miljöpåverkan. Samtliga fyra foder hade lägre markanvändning. Tre av fyra hade dessutom lägre klimatpåverkan. Tre av fyra lägre bidrag till övergödning i hav jämfört med vanliga foder på marknaden. Resultaten gäller per kilo foder och visar att miljönyttan varierar mellan djurslag och foderblandningar.

Nya möjligheter för svensk proteinindustri

Projektet har bidragit till att utveckla en svensk industri för cirkulära proteinråvaror:

Ragn-Sells har på sin insektsproteinfabrik i Orsa visat att flera olika restflöden som i dag inte används i djurfoder kan omvandlas till värdefulla foderingredienser genom uppfödning av amerikansk vapenfluga.
Ecopelag har färdigställt nästa steg i sin musselmjölsfabrik i Västervik.
RISE har invigt ett utvecklingscentrum för reaktorodlade råvaror, däribland svampprotein på skogsrester.
Cirkulär har producerat svenskt svampprotein genom våtfermentering av restströmmar från skogsindustrin.
Dapibuset har utvecklat torrfermenterat svampprotein som utvärderats inom projektet och bidrar till att bredda den svenska basen av cirkulära proteinråvaror.
Seaqure Labs har tagit fram ett torrfermenterat svampprotein på livsmedelsströmmar. Det har använts för smältbarhetsstudier och utfodringsförsök med värphöns.

Projektet har även utforskat decentraliserad proteinproduktion genom försök med containerodlade insekter i Boden och Klippan, utveckling av gårdsbaserad fermentering samt utfodring av värphöns och fisk med hela levande larver. Det öppnar för att producera foderprotein närmare råvarorna och djuren.

Detta banar väg för nya affärsmöjligheter inom svensk proteinproduktion, foderindustri och livsmedelshandel, samtidigt som restströmmar kan få ett högre värde.

Stor potential att minska importberoendet

Om projektets foderrecept skulle användas i svensk produktion av kyckling, gris och ägg samt i produktionen av den odlade lax och regnbåge som konsumeras i Sverige, skulle det skapa en efterfrågan på betydande volymer cirkulära proteinråvaror:

0

tusen ton musselmjöl

0

tusen ton insektsmjöl

0

tusen ton svampprotein

Det skulle kunna ersätta 155 000–165 000 ton soja och omkring 7 000 ton fiskmjöl per år. Den minskade sojaanvändningen motsvarar sojaodling på cirka 40 000 hektar, medan den minskade användningen av fiskmjöl motsvarar ungefär 17 000–26 000 ton hel fisk. Musselmjölet skulle kräva omkring 140 000 ton odlade musslor. Vid skörd kan dessa ta bort cirka 1 120 ton kväve och 106 ton fosfor ur havet per år. Kväveupptaget motsvarar i storleksordning en tiondel av Sveriges återstående behov av att minska kvävetillförseln till Östersjön.

En enda av de svenska industriella restströmmar som undersökts i projektet skulle teoretiskt kunna ge omkring 360 000 ton svampprotein per år. Det är mer än Sveriges årliga import av soja till djurfoder, räknat i vikt. Beräkningen visar en teoretisk produktionspotential, inte faktisk prodktion eller att svampprotein kan ersätta soja kilo för kilo.

De nya proteinerna har goda förutsättningar att bidra till att ersätta soja och fiskmjöl. Våra resultat visar att svampprotein kan ha olika näringsvärde beroende på hur det framställs. Därför behöver råvarorna utvecklas och kvalitetssäkras för att bli storskaliga alternativ till dagens importerade råvaror.

– Emma Ivarsson, forskare vid institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU

Fodret fungerade bra i den dagliga utfodringen och grisarna växte i nivå med jämförelsegrisarna. Det visar att vi kan använda fler svenska cirkulära råvaror i grisproduktionen. För att fortsätta behöver fodret finnas i större volymer och till ett pris som både fungerar på gården och speglar miljönyttan.

– Peter Toll, grisproducent på Tå Gård

Rekommendationer

Projektet har visat att svenska cirkulära proteinråvaror fungerar genom hela värdekedjan. Men steget från pilotproduktion till industriell skala är både kostsamt och riskfyllt. Råvaruproducenter behöver kunder för att kunna investera, medan foderföretag och lantbrukare behöver stabil råvarutillgång och handeln produkter till ett pris som fungerar på marknaden. Utbud och efterfrågan behöver därför utvecklas tillsammans.

För att nå större volymer krävs långsiktiga inköpsåtaganden, gemensam riskdelning, investeringar i svensk produktionskapacitet och tydligare, riskbaserade regelverk. Samtidigt behöver miljö- och samhällsnyttor som minskad övergödning, lägre markanvändning och stärkt beredskap värderas, så att de kan påverka hur råvarorna prissätts och efterfrågas.

Rekommendationer till näringslivet och politiken

Ta fram ett nationellt program för hållbart foder.
Skapa stabil efterfrågan genom offentlig upphandling.
Stärk innovations- och investeringsstödet.
Stärk myndigheternas samordnande och möjliggörande roll.
Inför ersättning för musselodling som ekosystemtjänst.
Stärk det nordiska och europeiska samarbetet.
Prioritera högvärdig användning av biobaserade restströmmar.

Vår insats

Axfoundation har tillsammans med SLU lett projektet och samlat över 25 aktörer från forskning, råvaruproduktion, foderindustri, lantbruk, vattenbruk, handel och restaurang. Vår roll har varit att samla aktörer längs hela värdekedjan, bygga broar mellan forskning och praktik och bidra till att lösningarna testats i verkliga produktions- och marknadsmiljöer.

Projektet genomfördes 2023–2026. Arbetet med att sprida resultaten, undanröja hinder och skapa förutsättningar för ökad användning av cirkulära proteinråvaror fortsätter.