Hampa – en näringsrik gröda som binder koldioxid

Jordbruket står för en stor del av de globala växthusgasutsläppen och har betydande miljöpåverkan, både genom vilka odlingsmetoder som används och vilka grödor som odlas. Dagens grödor förädlas primärt för att få hög avkastning, men mindre fokus läggs på egenskaper som gör växten tålig mot skadegörare som ogräs och svampar. Istället används bekämpningsmedel med negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. De flesta grödor har även små rotsystem med begränsad förmåga att lagra in kol och ta upp näring – egenskaper som blir allt viktigare i ljuset av klimatkrisen. Industrihampa har potential att vara en del av lösningen på dessa problem, men bristande infrastruktur och förväxlingar kring grödans användningsområden har förhindrat uppskalning.

Det behövs också fler svenskodlade näringsrika livsmedel. Idag importeras majoriteten av de nötter och fröer som konsumeras, trots att flera sorter skulle kunna odlas i Sverige, med lägre klimatpåverkan och vattenförbrukning. Industrihampa har potential att vara en del av lösningen på dessa problem. Idag finns ett antal aktörer som förädlar hampa, men det saknas geografisk spridning och storskalighet för att fullt ut kunna hantera skörd både för frö och fiber.

Odling av hampa kan bidra till att lösa flera av de hållbarhetsutmaningar som jordbruket står inför. Det kan vara en betydelsefull del i växtföljden och bidra till att bryta sjukdomscykeln för spannmålsgrödor när den används i växelbruk. Plantorna kräver inte heller bekämpningsmedel eftersom de har låg mottaglighet med skadegörare, är snabbväxande och skuggande vilket gör att närliggande ogräs får svårt att gro och frodas.

Hampans djupa pålrot gör att växten kan ta upp näring på ett bra sätt från jorden och gör grödan tålig mot torka och vattenstress. Hampa binder även 9-15 gånger mer koldioxid än spannmål och producerar dessutom stora mängder pollen vilket är en fördel för bin och den biologiska mångfalden. Hampan har potential som livsmedel men ses även som intressant material för bygg- och textilsektorn.

På Torsåker gård, Axfoundations centrum för framtidens mat och material, har ett mindre odlingstest av EU-certifierad industrihampa bedrivits. Odlingsytan för hampan har ingått i det område på Torsåker gård som provtas inom ramen för projektet Intensiv provtagningsplats i samarbete med Svensk Kolinlagring. Den etablerades på den yta som ska representera maximal kolinlagring.

Hampafröna som skördades pressades och hampafrökakan analyserades inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Hållbara Hampainnovationer. Projektets syfte har varit att genom olika extraktionsmetoder få ut, rena och karaktärisera proteinerna på ett kostnadseffektivt sätt.

I Torsåker gårds testkök har Axfoundation tillsammans med flera aktörer undersökt vilka livsmedel som hampafrö och hampafrökaka skulle kunna användas till, och hur möjligheterna ser ut för att ta tillvara och uppgradera dessa. Målsättningen har varit att använda hampa som råvara i nya innovativa, hållbara, goda och hälsosamma livsmedelsprodukter.

Testerna har visat att hampafrö fungerar i en bredd av tillämpningar, allt från bröd och müsli till toppings och bakverk. För att visa hur den nya svenska råvaran kan användas i praktiken lanseras 2026 en hampafrösemla i samarbete med Urban Deli. Genom att ersätta importerad mandel i mandelmassan med svenskt hampafrö visar semlan att det finns både potential att sälja råvaran och odla mer hampa i Sverige. Hampafrö har en mild, rund och nötig smak som ligger nära mandelns smakprofil och i massan bidrar hampafröet till en fyllig, krämig konsistens, vilket gör att bytet kan ske utan att kompromissa med smak eller textur.