Lupin har potential – men ogräs och outvecklad marknad sätter käppar i hjulet

2021-02-17

På Sättra Gård är innovationsandan stark. Nya metoder testas friskt liksom alternativa grödor – en av dem är sötlupin. Men efter tre års experimenterande väljer lantbrukaren Mats Eriksson ändå att sätta lupinodlingarna på paus – trots att han ser potentialen i baljväxten både som avbrottsgröda och alternativt protein för såväl foder som humankonsumtion. Nu kan du ta del av Mats Erikssons erfarenheter, med information om allt från sådjup till produktionskostnad, i rapporten ”Sötlupin – den nordiska sojan?”.

”Att testa nya grödor tar tid och kräver finlir. Vissa grödor och metoder passar i vissa lantbruk, andra inte.”

Mats Eriksson, Sättra Gård

Mats Eriksson, Sättra Gård

Det är främst tre orsaker som får Mats att ta paus i lupinodlingen; ogrästrycket, ojämn mognad hos plantan och en outvecklad marknad. Ogräsproblemet är något som växt med tiden. Första året gick det bra, då odlade Mats lupin på lättare jordar på Torsåker gård, Axfoundations utvecklingscentrum för framtidens hållbara livsmedel. Testodlingar gjordes med såväl renbestånd som samodling, lupinen såddes med dubbla radavstånd med en System Cameleont och ogräset hölls i schack mekaniskt med en omgång ogräsrensning mellan raderna. Det gjorde att lupinen stod sig väl 2017 och skörden låg på runt 3,7 ton per hektar. De två påföljande åren fortsatte Mats att odla lupin på Sättra Gårds lite tyngre jordar, med normalt radavstånd och endast kemisk ogräsbekämpning. Det föll inte alls lika väl ut.

”Vi använde samma markberedning som året innan, med Sättrametoden och grundbearbetning. Men vi sådde med enkelt radavstånd vilket gjorde vi inte kunde radhacka ogräset. Dessutom sådde vi på jordar med mellanlera vilket jag tror gjorde att vi hade svårt att få tillväxt på lupinen. Det ledde till ett oerhört stort ogrästryck.”

Den höga andelen ogräs i fältet, i kombination med att plantorna mognade ojämnt låg till grund för den låga lupinavkastning det året, knappt 500 kg per hektar under 2019.

”Lupinplantorna mognade i toppen, men inte alls i botten, så vid tröskningen i september blev skörden mest en grön massa. Vi tvingades tröska med returen öppen för att undvika stopp och då förlorade vi en stor del av skörden.”

”Den blöta skörden försvårade såklart också rensningen, något som hade gått mycket lättare året innan.”

Skörden från 2018 såldes för humankonsumtion och användes till Svensk Baljväxtfärs. Det finns idag endast ett fåtal uppköpare av lupin för humankonsumtion och det råder en stor osäkerhet i marknaden menar Mats.

”Om lupinen ska bidra till ett storskaligt proteinskifte och fasa ut sojan måste vi både kunna producera storskaligt, ha tillgång till uppköpare av stora volymer och enkelt lösa logistiken. Det saknas idag. Det behövs en utbyggd handelsplattform för lupin, precis som det finns för andra grödor som ärter och raps, så att jag som lantbrukare vet att jag får avsättning för min gröda.”

Trots motgångarna tror Mats ändå på lupinen som möjlig avbrottsgröda och en alternativ proteingröda till soja. Att testa nya grödor tar tid och kräver ”finlir”, vissa grödor och metoder passar i vissa lantbruk, andra inte, menar Mats och sammanfattar behoven framåt för att lyckas med lupin storskaligt i Sverige.

”Jag tror att lupin klarar sig bättre på magrare och lättare jordar. Kanske kan växtförädlingen göra sitt och ta fram lupiner som mognar jämnare och tidigare. En möjlig väg framåt kan också vara för lantbrukare att kombinera mekanisk radhackning och kemisk bekämpning av ogräs. Och så en bättre avsättning för lupinen med en fungerande marknad.”

Sättra Gård

Verksamhet: Sättra Gård är en konventionell spannmålsgård i Uppland. Gården drivs av Mats och Mia Eriksson och har 25 anställda.

Om gården: 1000 hektar odling, främst vete men även maltkorn, havre, solrosor. Använder lin, foderärter och lupin som avbrottsgrödor. Bedriver entreprenadverksamhet för kommunen.

Lupin:Har odlat lupin i samodling och renbestånd i 3 år. Lupinen har sålts för humankonsumtion. Detaljerad beskrivning av odlingen finns i ”Sötlupin – den nordiska sojan?”

Sättrametoden

På gården har den så kallade Sättrametoden utvecklats som minimerar jordbearbetningen. Efter tröskning lämnas stubben kvar på åkern under höst/vinter. Eftersom halmen har brutits ner på vintern och blivit porös räcker det med en grundbearbetning på våren. Enligt Mats har metoden lett till ökat mikroliv i jorden, effektivare nedbrytning av halm och mycket mullämnen i jordens översta lager. Stubben hindrar också avdunstning vilket gör att sådden kan göras i varmare jord med snabbare uppkomst.

”En körning med Carrier Väderstad på våren med nedbruten halm ger samma effekt som att köra fyra gånger på hösten. Det gör att jag bara gör av med 30 liter diesel per hektar och år, istället för 70-80 liter.”

Fördelar med lupin enligt Mats

  • Proteingröda: Lupinen kan bli en ny proteingröda som kan ersätta soja – men då krävs storskalighet.
  • Avbrottsgröda: Lupinen är en bra avbrottsgröda som inte har samma problematik med växtföljdsjukdomar som foderärter.
  • Stråstyv: Lupinen är stråstyv och står upp även i renbestånd.

Nackdelar med lupin enligt Mats

  • Ogräs: Lupinplantan är gles och täcker inte marken vilket gör att den konkurrerar dåligt med ogräset.
  • Ojämn mognad: Lupinen mognade ojämnt i plantan – nya skidor bildades underifrån som aldrig mognade vilket försvårade tröskningen.
  • Avsättningen: Marknaden för lupin är för outvecklad och det är svårt att få avsättning för produkten.

Sötlupin – den nordiska sojan?

Axfoundation har sammanställt rapporten ”Sötlupin – den nordiska sojan”. Där delar lantbrukare runt om i Sverige med sig av sina framgångar och näsbrännor just med sötlupin. Materialet vänder sig till lantbrukare med produktionsdjur som vill ersätta importerad soja i foder, men också till lantbrukare som vill börja odla sötlupin till livsmedel.

Om sötlupin

Sötlupin (ej att förväxla med den giftiga trädgårdslupinen) är en kvävefixerande baljväxt med högt proteininnehåll. Sötlupin, tillsammans med exempelvis åkerböna, kan ersätta soja i foder, och kan också användas i livsmedelsproduktion. Sötlupin har länge odlats och använts som både livsmedel och foder i bland annat medelhavsområdet, Mellanöstern och Sydamerika. Den sort som främst odlas på våra breddgrader är Lupinus angustifolius, smalbladig lupin eller blå lupin. Sötlupin är inte invasiv som trädgårdslupinen och sprider sig därmed inte. Dessa två arter är inte nära släkt och det har visat sig svårt/omöjligt att korsa dem manuellt under mycket gynnsamma förhållanden.

Kontakt

Ta reda på mer om sötlupin

Projekt inom framtidens mat