Ärter byttes mot lupin – gav likvärdigt foder till kyckling

2020-12-04

På Körslätts Gård hade lantbrukarna Magnus och Charlotte Bengtsson under fler säsonger försökt hitta en baljväxt som dels fungerade i växtföljden och kunde säkerställa kväveförsörjningen till resten av växtodlingen, och dels lämpade sig för ekologisk kycklinguppfödning. Med lätta och sandiga jordar var det svårt att hitta rätt. Efter att ha provat både bönor och ärter, föll det sig naturligt att testa även lupin. Försöken slog väl ut och fodret visade sig hålla likvärdig kvalitet med oförändrad tillväxt hos fågeln. Nu kan du ta del av Magnus Bengtssons erfarenheter, med information om allt från odlingsmetod till foderberedning för kyckling, i rapporten ”Sötlupin – den nordiska sojan?”.

- Lupin passar på våra sandiga jordar där åkerböna inte växer så bra, menar Magnus Bengtsson.

– Lupin passar på våra sandiga jordar där åkerböna inte växer så bra, menar Magnus Bengtsson.

Sedan några år tillbaka går all lupin från Körslätts Gård till humankonsumtion, men till en början odlades grödan för att öka självförsörjningsgraden av foder till gårdens ekologiska slaktkycklingar och nötkreatur. Det var först när animalieverksamheten avvecklades som lupinen började säljas som livsmedel till Nordisk Råvara istället. Fodermässigt fungerade lupin väl, både till slaktkyckling och nöt, och Magnus noterade ingen skillnad i produktionen.

”Vårt foder till kycklingen bestod av hela kärnor lupin, rågvete, majs, vete, solros, korn, havre samt ett inköpt koncentrat i pelletsform. Andelen lupin varierade under åren utifrån behov och tillgång. I foderberedningen gavs lupinen hel, men hade vi fortsatt med kycklingarna så hade vi grovmalt eller krossat lupinerna för att öka smakligheten.”

Sedan den första testodlingen av lupin 2002 har gården hunnit prova en rad sorter. Några av de första var ogrenade – sorter som Magnus dömer ut som rent av värdelösa. Idag sås primärt Boregine och Mirabor på totalt 30 hektar, men även Regent testas i liten skala – en ny lupinsort som Magnus köpte in från England.

”Utfallet per hektar blev ungefär det samma mellan Mirabor, Regent och Boregine, kanske gick Boregine lite sämre. Sorten Regent som vi testade på ett par hektar såg först inte ut att konkurrera lika bra med ogräset och såg bara ut att ge halva skörden, men avkastningen var i princip den samma.”

Körslätts Gård

Verksamhet: Efter flera år med uppfödning av KRAV-godkänd slaktkyckling bytte Körslätts Gård i Skåne inriktning. Idag bedriver Magnus och Charlotte Bengtsson växtodling och skogsbruk.

  • 130 hektar växtodling
  • 90 hektar skog
  • Driver en maskinstation och säljer CMN maskiner för mekanisk ogräsbekämpning.
  • 42 000 slaktkycklingar (fram till 2018)

Lupin: Odlar lupin sedan 2002, idag cirka 30 ha. Tidigare gick lupin till gårdens foder, numera säljs skörden till humankonsumtion. Detaljerad beskrivning av odlingen finns i ”Sötlupin – den nordiska sojan?”

Fördelar med lupin enligt Magnus

  • Passar för lätta jordar: Lupin passar på sandiga och lätta jordar, där inte åkerböna växer bra.
  • God lönsamhet: Ekologisk odlad lupin går att sälja till humankonsumtion med bra lönsamhet jämfört med andra grödor.
  • Växtföljden: Lupin är en bra baljväxt för att få till en god växtföljd i ekologiskt lantbruk.

Nackdelar med lupin enligt Magnus

  • Mognad: Besvärliga år är det svårare för lupin att mogna av, den mognar sent eller fortsätter vara grön i troppen av plantan.
  • Tröskning: Om plantan inte mognar av och inte är helt torr är den svårt att tröska.
Magnus har letat högpresterande lupinsorter både hos svenska och internationella leverantörer.

Magnus har letat högpresterande lupinsorter både hos svenska och internationella leverantörer.

Några växtföljdsjukdomar har Magnus inte sett under de 17 år han odlat lupin.

Några växtföljdsjukdomar har Magnus inte sett under de 17 år han odlat lupin.

När det gäller att hitta nya högpresterande sorter har Magnus använt sig av såväl svenska som internationella leverantörer. Han menar att utsädet av lupin historiskt varit dyrt, och han upplever även att det är svårt att få tag på tillräcklig kvantitet. Därför har Körslätts Gård valt att till viss del producera sitt eget utsäde – det sparar Magnus några kronor per kilo på. Den ympning som krävs för all lupinplantering på jungfrulig mark har han försökt sköta så enkelt som möjligt.

”Vi har blandat ympmedlet med lupinfrön i såmaskinen för att få ut bakterierna i jorden. Jag har inte lagt energi på att varje frö ska bli behandlat, det är ett jättejobb om man följer instruktionerna exakt för ympning.”

”Någon gång glömde jag ympa när jag fyllde på lupin i såmaskinen och såg faktiskt ingen skillnad på fältet, men då mätte jag heller inte proteinhalten i skörden så det är svårt att veta hur detta påverkade. Hur viktig ympningen är skiljer sig från jord och jord – jordar där man odlat baljväxter tidigare skiljer sig från jordar där man bara odlat spannmål. Nu har jag odlat lupiner i stort sett överallt på gården så nu behöver jag inte ympa längre.”

Under de år då lupin användes till foder odlades det i samodling med vårvete och vårrågvete. Numera har gården gått över helt till att odla lupin i renbestånd eftersom skörden går direkt till humankonsumtion. Visserligen gav samodlingen totalt högre skörd på de båda grödorna jämfört med skörden från lupin på renbestånd, men Magnus menar att lupinen mognar av bättre i renbestånd och dessutom slipper han kostnaden för sortering.

Några växtföljdsjukdomar har Magnus inte sett under de 17 år han odlat lupin, även om han, som han säger själv, har ”fuskat lite” när det gäller växtföljden. Han anser att vi idag vet för lite om vilka växtföljdssjukdomar lupinen kan få, och rekommenderar ändå att man håller sig till minst 6 års intervall.

”Målsättningen hos oss var att odla lupin vart 6:e år på samma mark för att vara på säkra sidan, men ibland har jag fuskat och bara haft 4 år emellan. Jag har inte märkt någon skillnad, men skulle jag göra så gång efter gång så kan vi få problem.”

Inte heller ogräs bedömer Magnus har varit något stort problem – men då har han varit noggrann med att så i tid.

”Jag försöker se till att lupin är första grödan jag sår. Sen blindharvar vi 2-3 gånger och kör 1-2 gånger med ogräsharven. Som med all odling måste man hålla koll på rotogräset. Genom att så tidigt hinner vi också blindharva fler gånger, dessutom blir skörden på lupin större vid tidig sådd.”

Hade Magnus fortsatt med fågel och nöt på gården skulle lupin med stor säkerhet även fortsättningsvis ingått i fodret från egen odling. Han tror att om utbudet av lupinfoder i Sverige varit högre skulle fler lantbrukare se det som ett attraktivt alternativ, inte minst eftersom lupin har högre proteininnehåll än ärter.

”Problemet är att om man odlar lupin som foder till försäljning idag får man sälja direkt till lantbrukaren, intresset från foderföretag som vill köpa har varit måttligt. Men ökar lupinodlingen så kan det bli intressant.”

Sötlupin – den nordiska sojan?

Axfoundation har sammanställt rapporten ”Sötlupin – den nordiska sojan”. Där delar lantbrukare runt om i Sverige med sig av sina framgångar och näsbrännor just med sötlupin. Materialet vänder sig till lantbrukare med produktionsdjur som vill ersätta importerad soja i foder, men också till lantbrukare som vill börja odla sötlupin till livsmedel.

Kontakt

Ta reda på mer om sötlupin

Projekt inom framtidens mat