Ullmäklare kan spela nyckelroll i svensk ullindustri

2023-02-14

Axfoundation leder The Swedish Wool Initiative, ett branschöverskridande samarbete med visionen om att minska svenskt ullsvinn till noll.

Axfoundation leder The Swedish Wool Initiative, ett branschöverskridande samarbete med visionen om att minska svenskt ullsvinn till noll.

Ullmäklare kan komma att spela en nyckelroll i att effektivisera värdekedjan för svensk ull, men idag saknas mäklare på många platser i Sverige och det behövs fler standardiserade arbetsprocesser för att skala upp verksamheten. Det visar en färsk affärsmodellering som Chalmers Industriteknik gjort inom ramen för projektet The Swedish Wool Initiative. Med ökad kunskap och bättre samordning, har svensk ull potential att inta marknaden som en premiumprodukt med många användningsområden – i allt från mode och outdoor till heminredning. 

”Vi ser att en ullmäklare i högre utsträckning än idag, skulle kunna ha en nyckelroll i insamlandet av ull och etablera starka relationer med andra aktörer i värdekedjan. En single-point-of-contact skulle öka incitamenten för fler ullproducenter att vilja sälja ullen och en ökad kunskap om hur man förbättrar kvaliteten på ullen skapar bättre lönsamhet i flera led,” – Johan Sidenmark, projektledare för the Swedish Wool Initiative på Axfoundation.

Ullmäklare kan vara nyckeln till att reformera svensk ullindustri, enligt Chalmers Industritekniks affärsmodellering.

Ullmäklare kan vara nyckeln till att reformera svensk ullindustri, enligt Chalmers Industritekniks affärsmodellering.

Det finns idag ett fåtal ullmäklare i Sverige som köper in svensk ull direkt från gårdar och säljer vidare till textilproducenter. Dessa täcker dock långt ifrån alla regioner med fårproduktion i Sverige och ullmäklarna har hittills saknat standardiserade arbetsprocesser och koordinering, något som The Swedish Wool Initiative nu vill adressera. 

Enligt affärsmodelleringen, som gjorts inom ramen för projektet, skulle ullmäklarna dels kunna öka i antal, dels bredda och effektivisera sin verksamhet för att täcka in fler steg i processen och skapa en hållbar affärsmodell. Rollen skulle innefatta allt från rådgivning till ullproducenter, avtalshantering, koordinering av klippning och transporter av ull till och från gårdar och tvätteri, klassificering, värdering, pressning, lagerhållning samt försäljning och distribution till kund.   

Råvaran har definitivt potential visar projektets underlag. Efterfrågan på textilfibrer förväntas öka med 150% till 2050 och alltfler aktörer inom mode- outdoor och hemtextilbranscherna inser det ohållbara i att använda sig av fossila material eller vatten- och kemikaliekrävande bomull för textilframställning. I stället efterfrågar de regionalt producerade naturmaterial av hög kvalitet som möjliggör omställningen till en mer hållbar och cirkulär industri. Ullfibern fungerar dessutom mycket bra att återvinna flera gånger, då fibern är väldigt hållbar i jämförelse med till exempel bomull. 

”Svensk ull kommer även i fortsättningen att ha svårt att konkurrera prismässigt med importerad ull från Nya Zeeland, men det är inte heller meningen. Svensk ull har i stället många fördelar som att den är närproducerad, biobaserad, återvinningsbar och framställd i ett land med höga krav på djurvälfärd. Den kan därför säljas till ett segment som har helt andra krav på kvalitet och hållbarhet.” – Johan Sidenmark, Axfoundation.

Svensk ull är biobaserad, återvinningsbar, hållbar och ullproducenterna måste följa Sveriges höga krav på god djurvälfärd.

Svensk ull är biobaserad, återvinningsbar, hållbar och ullproducenterna måste följa Sveriges höga krav på god djurvälfärd.

Sverige importerar årligen mer än 1500 ton ull år, samtidigt som mer än hälften av den ull som produceras av svenska får slängs. Med rätt förutsättningar finns stor potential för svensk ull att ta större marknadsandelar. Idag är dock marknadens efterfrågan ojämn. För att skala upp nyttjandet av svensk ull är det viktigt att hitta användningsområden för alla typer av ullkvaliteter, även sådan ull som inte passar till klädtillverkning.  

”Vi jobbar med att hitta avsättning även för den ullkvaliteten som inte lämpar sig för garntillverkning. Det kan vara tovig ull som ändå kan användas som exempelvis nålfilt till ljudabsorbenter eller stoppning till möbler och textilier. Idag ser vi dock ingen efterfrågan varken från möbeltillverkare, tapetserarare eller inredningsarkitekter, ” – Charlotte Jansson, ullmäklare på Västkustens Ullinsamling i Laholm och en av projektets partners.

Med det utökade innehållet i ullmäklarrollen finns det, enligt affärmodelleringen, potential för åtminstone 6 ullstationer med varsin heltidsarbetande ullmäklare i södra halvan av Sverige. Till varje ullstation knyts minst 5 fårklippare som hanterar klippningen på alla gårdar inom en radie av 15 km. Om kapaciteten på ullstationen ökar från dagens cirka 40 ton ull per år till 100 ton, så kan lönsamheten också förbättras genom att de investeringar i som gjorts i utrustning kan nyttjas mer effektivt. 

”Det gläder mig att Chalmers Industriteknik har identifierat potentialen i att utveckla ullmäklarrollen för uppskalning av den svenska ullindustrin. Fler aktörer behöver inse att den svenska ullen är en värdefull resurs i stället för att se den som en biprodukt till köttproduktion. Det är viktigt att nyttja de tillgångar vi har och sträva efter att minimera resursslöseriet om vi ska kunna närma oss en cirkulär ekonomi.” – Johan Sidenmark, Axfoundation.

Vår projekt inom Circulär ekonomi

Aktuellt inom Framtidens material

Kontakt