Ny studie visar hållbarhetsvinster med svensk ullproduktion 

2023-06-15

Axfoundation leder The Swedish Wool Initiative, ett branschöverskridande samarbete med visionen om att minska svenskt ullsvinn till noll.

Axfoundation leder The Swedish Wool Initiative, ett branschöverskridande samarbete med visionen om att minska svenskt ullsvinn till noll.

Pressmeddelande 23-06-15: IVL Svenska Miljöinstitutet har i ett projekt lett av Axfoundation analyserat hållbarheten för svensk ull. Resultaten tyder på att svensk ullproduktion kan ge lägre klimatpåverkan och har fler positiva effekter jämfört med andra länders ullproduktion.

– Svensk ull kan erbjuda både lägre klimatpåverkan och vattenanvändning jämfört med importerad. Dessutom är Sveriges djurskyddsregler ofta striktare än andra länders, med lägre antibiotikaanvändning som positiv konsekvens. Svensk ull har absolut potential att bidra i omställningen till en hållbar textilindustri, säger Elvira Molin, livscykelexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Efterfrågan på svensk ull ökar, men över hälften av all producerad ull i Sverige slängs eller eldas upp.

Efterfrågan på svensk ull ökar, men över hälften av all producerad ull i Sverige slängs eller eldas upp.

Idag förbrukar textilindustrin stora mängder resurser och har stor miljö- och klimatpåverkan. En förändring som behöver ske inom produktionen är att i högre grad använda, eller snarare återgå till att använda, hållbara råvaror för textil. Ull är ett bra exempel på en sådan råvara eftersom det är ett naturligt och förnybart material som kan återanvändas, eller brytas ned i naturen och på så sätt minskar miljöpåverkan från materialet.  

Efterfrågan på ull ökar i Sverige, men behovet tillgodoses huvudsakligen genom importerad ull, medan mer än hälften av den ull som produceras i Sverige slängs eller eldas upp.  

– Den svenska ullen kommer från djur inom får- och lammköttsproduktionen, där ull är en biprodukt. Dessa får avlas för kött och inte kvalitet på ull, vilket medför att ullen inte alltid lämpar sig för den finaste tillverkningen av textil, och hittills har det varit svårt att få avsättning för ull i andra kvaliteter, säger Elvira Molin.

Ullen kan användas till allt från fintextil, till foder i jackor och vävda mattor.

Ullen kan användas till allt från fintextil, till foder i jackor och vävda mattor.

Nu märks däremot en förändring på marknaden där allt fler svenska varumärken inom mode, outdoor och heminredning vill köpa in just svensk ull. Enligt projektet The Swedish Wool Initiative som står bakom hållbarhetsanalysen finns intresse för att utöka användningen till allt från fintextil, till foder i jackor och vävda mattor. 

– För att stärka expansionen av svensk ullindustri behöver vi lösa knutar som kvalitetssäkring, prissättning och infrastruktur för att bearbeta ullen. Det är frågor som nu hela branschen tar sig an genom Swedish Wool Initiative. Den här studien är ett viktigt steg för att ta reda på ullens övergripande hållbarhetspåverkan, säger Johan Sidenmark projektledare på Axfoundation.

 

Resultaten i hållbarhetsanalysen tyder på att svensk ullproduktion kan erbjuda lägre klimatpåverkan och fler positiva effekter jämfört med andra länders ullproduktion. En fördel är att vattenanvändningen inom svenskt jordbruk är lägre än i andra länder vilket minskar vattenavtrycket för inhemsk foderproduktion.  

Svenska gårdar använder också överlag mer mark för bete än för odling av grödor, vilket bidrar till ökad biologisk mångfald genom att bevara mångsidiga landskap och livsmiljöer. En annan fördel är att svenska djurskyddsregler är mer strikta än i andra länder, vilket i sin tur leder till lägre antibiotikaanvändning och färre medicinska ingrepp för djuren. Något som däremot ökar klimatpåverkan från svensk ullproduktion är att får i Sverige nästan alltid stödfodras under vinterhalvåret, vilket inte behövs i länder där det finns bete året om. 

– I nästa steg hoppas vi kunna göra en fullskalig livscykelanalys där vi skruvar på olika parametrar för att se vad som har störst effekt, till exempel antal användningar av ett klädesplaggen, tvätt eller enbart foder i primärproduktionen, säger Elvira Molin.

Ladda ner rapporten

Kontakt: 
Elvira Molin, , tel. 010-788 67 39 
Johan Sidenmark, , tel. 076-140 91 20 

Fyra fakta från hållbarhetsanalysen av svensk ull

Klimatpåverkan: Svensk ullproduktion kan ha lägre klimatavtryck än importerad, men exakta jämförelser är svåra att göra. Klimatavtrycket från ull varierar kraftigt och olika parametrar används. Svensk jungfrulig ull har en påverkan på mellan -27 till 36 kg CO2e/kg råull, medan återvunnen ull har en betydligt lägre påverkan på 0,63 kg CO2e/kg.  

Vattenanvändning: Det är svårt att dra slutsatser kring ullproduktion, eftersom ull är en biprodukt av fårkött i Sverige. Däremot kan produktionen av svenskt fårkött ha lägre vattenanvändning jämfört importerat kött från exempelvis Irland och Nya Zealand. Svenskt fårkött bidrar också till mindre vattenstress eftersom vi har mer vattenresurser.  

Djurvälfärd: Svenska djurskyddsregler är ofta mer strikta än i andra länder, vilket i sin tur leder till lägre antibiotikaanvändning och färre medicinska ingrepp för djuren.  

Markanvändning: Svenska fårgårdar använder överlag mer mark för bete än för odling av grödor, vilket bidrar till ökad biologisk mångfald genom att bevara mångsidiga landskap och livsmiljöer. Något som däremot ökar klimatpåverkan från svensk ullproduktion är att får i Sverige nästan alltid går inomhus under vinterhalvåret och stödfodras, vilket inte behövs i länder där det finns bete året om. 

Fakta: Ull och textilproduktion

I Sverige produceras cirka 1 000 ton ull årligen, men mer än hälften slängs, bränns eller förstörs. Svensk ull räknas sällan som en marknadsmässig resurs utan kasseras som en biprodukt från köttindustrin. 

Samtidigt importerar Sverige cirka 1,650 ton ull varje år i form av råull, kardad ull och garn för att möta den växande efterfrågan på ull i Sverige. Majoriteten av den ull som används i textilindustrin är importerad, främst från Australien, Kina och Nya Zealand. 

Rapporten är en del av projektet The Swedish Wool Intitiative som drivs av Axfoundation och finansieras av Vinnova och Ull som resurs 2.0 som drivs av Hushållningssällskapet Halland och finansierats av Jordbruksverket.  

The Swedish Wool Initiative är ett samarbete mellan ett 20-tal organisationer. Axfoundation projektleder och samarbetar med bland andra; Filippa K, Fjällräven, Tiger of Sweden, Klippan Yllefabrik, Smart Textiles/Borås Science Center, IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers Industriteknik, Circularista, LE Ullkonsult, Norrby Gård, Västkustens Ullinsamlin/CC Wool, Ullcentrum, Ullkontoret, Svenska Fårklipparförbundet, LRF, och TrusTrace.

I expertgruppen för projektet ingår Animalia, Norilia, Hushållningssällskapet Halland och Svenska Fåravelförbundet. Projektet genomförs med stöd från Vinnovas område Hållbar industri.

Våra projekt inom Cirkulär ekonomi

Aktuellt inom Framtidens material

Kontakt