Så ska engångsförpackningarna minska i Sverige – en genomgång av kommande EU-lagstiftning

2023.09.25

Joakim Stattin är civilekonom och biolog med rötterna i techbranschen. Han är även projektledare inom programområdet Hållbar produktion och konsumtion på Axfoundation.

Om drygt tre månader kan du på ett väldigt enkelt sätt vara med och bidra till minskad nedskräpning och samtidigt främja den cirkulära ekonomin. Allt du behöver göra är att säga ”jag vill ha min mat i en flergångsförpackning” nästa gång du besöker en snabbmatsservering. Svårare än så ska det inte vara eftersom alla sådana serveringar enligt lag måste erbjuda alternativ till engångsförpackningar för mat och dryck från och med den 1 januari 2024. Ok, inte alla, givetvis finns det undantag som bekräftar regeln men vi återkommer till dem lite senare och tar det från början.

EU:s engångsplastdirektiv blir svensk förordning

Bakgrunden till de nya reglerna är EU:s engångsplastdirektiv som antogs redan den 5 juni 2019. Syftet med direktivet är att minska den skadeverkan som vissa plaster orsakar miljön. I Sverige förverkligas direktivet successivt sedan den 1 januari 2022 genom Förordning (2021:996) om engångsprodukter. Förordningen från den svenska regeringen går steget längre än EU-direktivet och omfattar bland annat krav på den som tillhandahåller dryck eller snabbmat i engångsmugg eller engångsmatlåda, även om förpackningen inte enbart består av plast.

I Sverige är målet att minska förbrukningen av engångsmuggar och engångsmatlådor med 50 procent till 2026.

Snabbmat definieras i förordningen som mat som:

  • Är avsedd att ätas direkt på försäljningsstället eller tas med för att kort efter försäljningen ätas på annan plats,
  • Är avsedd att ätas ur förpackningen, och
  • Är färdig att ätas utan ytterligare tillagning, uppvärmning eller annan beredning som utförs av konsumenten.

Vilka aktörer och material på marknaden omfattas?

På nyårsdagen, även kallat ”pizzadagen” 2024 börjar 17–23 §§ av den svenska förordningen att gälla. Dessa innebär i praktiken att återanvändbara alternativ till engångsförpackningar ska erbjudas av den som säljer snabbmat och dryck. Nyårsdagen är för många synonymt med pizza. Och med all rätt, för på nyårsdagen frossar svenskarna i pizza. Enligt Foodora säljs det sisådär fyra pizzor i sekunden när vi under denna dag kollektivt, och åtminstone temporärt, glömmer våra nyårslöften. Men särskilt många återanvändbara pizzakartonger kommer vi sannolikt inte se denna dag. Nej, tillhandahåller man snabbmat eller dryck i förpackningar som enbart består av papp slipper man nämligen undan kraven.

Värt att notera är att många pappersmuggar och take away-kartonger har en tunn plastfilm på insidan och omfattas därför inte av undantaget. Ett annat undantag är att de försäljningsställen som säljer färre än 150 engångsmuggar och/eller engångsmatlådor per dag inte omfattas av förordningen.

Trots dessa undantag kommer tusentals matvarubutiker, kiosker, bensinstationer, hotell, restauranger, festivaler och arenor att omfattas av de nya reglerna.

Plastkorkar som sitter kvar på flaskan - en av flera direkta effekter av EU:s direktiv. Foto: iStock

Plastkorkar som sitter kvar på flaskan – en av flera direkta effekter av EU:s direktiv. Foto: iStock

Hur märks de nya reglerna av?

Även om du inte dagligdags grottar ner dig i diverse EU-direktiv så har du med all säkerhet ändå märkt av olika effekter av dessa de senaste åren. Engångsbestick och sugrör som tidigare i regel var tillverkade av plast är nu vanligen tillverkade av andra material som trä och papper. Har du köpt dryck i en PET-flaska den senaste tiden har du säkert noterat den lilla plastkorken som sitter fast på flaskan efter att du har skruvat upp den. Detta är en regel från EU-direktivet som många producenter redan börjat anpassa sig efter, trots att den delen av lagstiftningen blir skarp först i juli nästa år.

Den så omtvistade plastpåseskatten, som klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) nyligen meddelade kommer att slopas i november 2024, är däremot inte en konsekvens av engångsplastdirektivet utan infördes för att uppnå målen i ett annat EU-direktiv – förpackningsdirektivet.

Oavsett vad en kan tycka om såväl plastskatt som korkar på PET-flaskor så är tanken med lagstiftningen att ställa om producenters och konsumenters beteende så att vi använder resurser på ett betydligt mer effektivt sätt.

Det finns ett stort behov av externa aktörer som kan hantera cirkuleringen av muggar och matlådor. Foto: Istock.com/Xsandra

Det finns ett stort behov av externa aktörer som kan hantera cirkuleringen av muggar och matlådor. Foto: Istock.com/Xsandra

Hur väl förberedd är branschen?

Det finns signaler som tyder på att branschen står relativt oförberedd inför dessa omvälvande förändringar. Det är få (eller ingen?) av de större aktörerna som verkar vilja bära ledartröjan i omställningen. Det är problematiskt, men också i någon mån förståeligt. Låt oss fördjupa oss i varför.

Genom projektet Returbar, som drivs av Axfoundation och Chalmers industriteknik tillsammans med flera av de stora aktörerna inom dagligvaruhandeln, har vi tillsammans lärt oss en hel del om utmaningarna i att bygga hållbara cirkulära system för återbrukbara produkter. En av de största utmaningarna när det kommer till cirkulära system och returlogistik är att det krävs stora systemövergripande infrastrukturella investeringar i centraliserade tvättanläggningar, spårningslösningar och IT-system vilka i regel tar tid att få på plats. Större aktörer väljer kanske därför att ha ett eget system för att ombesörja att företagets förpackningar återlämnas, rengörs och återbrukas. För många mindre aktörer däremot kan det bli tufft att bära den initiala investeringen som krävs för att få ett återbrukssystem på plats.

Lägg därtill den fysiska ytan och övriga resurser som krävs och det blir tydligt att det finns ett stort behov av externa aktörer som hanterar cirkuleringen av muggar och matlådor. Det finns ett antal aktörer, av olika storlek, som tillhandahåller tjänster för att tillgodose samtliga eller några av de behov och krav som ställs på ett sådant system. Bland de mer etablerade aktörerna i Sverige finns bl.a. Panter och Vytal. Ett inspirerande stadsövergripande exempel finns i Seattle i USA. Där har staden tillsammans med ett stort antal partners gått ihop och skapat ReuseSeattle som är ett cirkulärt system med ett centralt tvätteri och ett nätverk av anslutna försäljningsställen som successivt breder ut sig över staden. Här finns saker att lära.

Men den 1 januari är snart, det är väl bara att bara att köra?

Utöver ovan nämnda skäl till att omställningen går trögt finns det ytterligare en variabel att ta in i ekvationen. Mer lagstiftning är nämligen på gång från EU. Som nämndes inledningsvis går den svenska förordningen om engångsprodukter längre än EU:s engångsplastdirektiv som alltså inte berör engångsprodukter av andra material än plast. Detta kommer ändras när det nu gällande förpackningsdirektivet ersätts av en ny förpackningsförordning. När den nya förordningen antas kommer den att ersätta hela eller delar av det svenska regelverket som börjar gälla nästa år. Redan den 2 oktober väntas det slutgiltiga förslaget publiceras samtidigt som det presenteras för EU-parlamentet. Därefter följer trilog (diskussioner mellan EU-parlamentet, rådet och kommissionen) och därefter kan den nya förpackningsförordningen träda i kraft som tidigast första kvartalet 2025.

Men förslaget är alltså ännu inte spikat och det har kommit invändningar från olika håll vilket kan innebära att förhandlingarna drar ut på tiden. Kritikerna pekar på att det saknas vetenskaplig grund för många av bestämmelserna och att det finns en risk att den totala miljönyttan blir negativ. Som exempel kan nämnas en rapport från McKinsey & Company som jämför hur flergångsförpackningar i plast (polypropen) och engångsförpackningar i papp påverkar ekonomi, klimat och miljö. Rapportens modeller har svårt att få ihop ekvationen eftersom produktion, transport och tvätt av flergångsförpackningar producerar stora mängder växthusgasutsläpp. Rapportens slutsats är att det kommer krävas högeffektiva rotationssystem samt väldigt många rotationer per förpackning, upp emot 200 stycken, för att uppnå positiva nettoeffekter för klimatet jämfört med ett system som bygger på engångsförpackningar.

Det finns även skarp kritik mot att plastförbud resulterar i en ökad produktion och konsumtion av olika sorters pappersförpackningar. I en nyligen publicerad rapport av ett konsortium av miljöorganisationer, med European Environmental Bureau (EEB) i spetsen, pekar man på att pappersförpackningar är den enskilt största källan till förpackningsavfall i EU. Med 32,7 miljoner ton avfall 2020 står pappersförpackningar för mer avfall än vad de två nästkommande kategorierna av förpackningsavfall, plast och glas, gör tillsammans.

Olika remissinstanser argumenterar alltså för diverse undantag från förordningen och det råder därför osäkerhet kring vilka de slutgiltiga långsiktiga spelreglerna kommer att bli för förpackningar och engångsprodukter. Sett ur det perspektivet är det förståeligt att näringslivetsaktörer är något avvaktande då man inte vill göra stora investeringar i ett system som kan komma att ändras inom några år.

Men. I grund och botten är det positivt att stora kliv nu tas mot en mer cirkulär ekonomi där vi lämnar den föråldrade take-make-waste-mentaliteten bakom oss. Stora förändringar är ofta krångliga och smärtsamma, men jag är övertygad om att vi inom en snar framtid kommer betrakta fossila (i dubbel bemärkelse) engångsförpackningar med häpnad.

Framtiden är cirkulär så börja äta dig in i den redan nu, en take away-måltid åt gången.

Tre handfasta saker att göra

  • Konsument: Ställ frågan – kan jag få en flergångsförpackning tack? Börja redan nu. Det skadar aldrig att fråga en gång för mycket.
  • Försäljningsställe: Ju förr du börjar ställa om från ett linjärt till ett cirkulärt flöde desto bättre. Ställ krav på din leverantör av förpackningar och samarbeta med andra för att hitta effektiva återbrukssystem.
  • Beslutsfattare: Gör en genomlysning över vad kommunen, regionen och staten kan göra för att underlätta omställningen. Röj bort hinder som försvårar för företag och konsumenter att göra rätt.

Kontakt

Projekt inom Hållbar produktion och konsumtion

Aktuellt inom Hållbar produktion och konsumtion