Skärpta kriterier för minskad antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktion

2020-09-14

Pressmeddelande 2020-09-14: Nu förstärks den frivilliga listan med kriterier för antibiotika och djurhållning som livsmedelsföretag kan ställa gentemot leverantörer vid inköp av kött, mejeriprodukter och sjömat. Bakom antibiotikakriterierna står Axfoundation som utvecklat listan tillsammans med företag, akademi, myndigheter samt bransch- och civilsamhällesorganisationer för att minska överanvändningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur.

De uppdaterade frivilliga antibiotikakriterierna som företag kan ställa i dialogen med leverantörer av kött, mejeriprodukter och sjömat, går steget längre än gällande lagstiftning. (Foto: iStock.com/T-lorien)

De uppdaterade frivilliga antibiotikakriterierna som företag kan ställa i dialogen med leverantörer av kött, mejeriprodukter och sjömat, går steget längre än gällande lagstiftning. (Foto: iStock.com/T-lorien)

Färsk statistik från Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, visar att användningen av antibiotika för djur i Sverige internationellt sett är låg, men skillnaden mellan länder i Europa är mycket stor. Sverige, Finland, Island och Norge har lägst försäljning av antibiotika för djur enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten, medan Cypern, Italien och Spanien har högst. I många länder förekommer fortfarande medicinering av hela djurgrupper via foder eller vatten, och i länder utanför Europa är antibiotika i tillväxtökande syfte fortfarande tillåtet. Antibiotikaanvändning till djur regleras idag genom lagstiftning både på nationell nivå och EU-nivå, men Maria Smith, generalsekreterare på Axfoundation, menar att regelverken i vissa fall är otillräckliga och inte leder till en tillräckligt ansvarsfull användning. Eftersom handeln med livsmedel är global, krävs också globala lösningar.

Antibiotikakriterierna är ett konkret verktyg för inköpare att arbeta med i dialogen med leverantörer i Sverige, men inte minst i resten av världen. Kriterierna kan användas av livsmedelsföretag för att ställa ytterligare krav och bidra till en positiv utveckling i leverantörskedjan när det gäller både djurhållning och antibiotikaanvändning, säger Maria Smith, Generalsekreterare Axfoundation.

Friska djur behöver inte antibiotika
Världshälsoorganisationen WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. Samtidigt är överanvändning av antibiotika inom den globala livsmedelsproduktionen omfattande, något som bidrar till en växande resistens bland djur och människor.

Det ges globalt mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. En god djurvälfärd ger friskare djur, och friska djur är en förutsättning för en god djurvälfärd. Friska djur behöver helt enkelt ingen antibiotika. Det är den felaktiga och onödiga användningen av antibiotika som skyndar på utvecklingen av antibiotikaresistens. Medicinen biter inte längre vilket skapar ett globalt folkhälsoproblem, säger Jenny Lundström, antibiotikaexpert på Friska djur.

Branschen samarbetar för att minska antibiotikaanvändningen
Listan med kriterier har utvecklats i samarbete med en expertgrupp och referensgrupp bestående av bland annat veterinärer, forskare, antibiotikaexperter och representanter från civilsamhälle, branschorganisationer, livsmedelsproducenter, foodservice och dagligvaruhandel. Den första upplagan av kriterierna kom redan 2014. Listan har nu uppdaterats med bland annat förtydligade djurvälfärdskriterier, begränsning av veterinärmedicinsk användning av antibiotika som är särskilt viktiga för sjukvården, samt kriterier för sjömat. Ett tiotal livsmedelsföretag använder redan idag materialet, och nu hoppas Axfoundation att de förstärkta kriterierna och frågebatteriet ska användas i praktiken av ännu fler aktörer.

Alla parter har bidragit med ovärderlig kunskap i framtagningen av antibiotikakriterierna. Det här är inte en pappersprodukt som bolag kan checka av, utan ett konkret verktyg vid inköp av animaliska livsmedel. På så sätt kan svenska företag bidra till en lägre användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur, och därmed också bidra en minskad utveckling av antibiotikaresistenta bakterier, säger Maria Smith.

Relaterat material:

Kontakt

Fakta om antibiotika och antibiotikaresistens:

  • Överanvändning av antibiotika leder till antibiotikaresistens: Antibiotika botar bakteriesjukdomar och är livräddande läkemedel för människor och djur. Men bakterier kan bli motståndskraftiga, resistenta, mot antibiotika och då fungerar inte läkemedlet. Problemet med antibiotikaresistenta bakterier ökar snabbt runt om i världen. Antibiotikaresistens kan smitta mellan människor, mellan djur, och mellan djur och människor. Utvecklingen av antibiotikaresistens hos djur påverkas bland annat av hur mycket antibiotika som används, vilket i sin tur påverkas av bland annat system för djurhållning.
  • Antibiotikaanvändning till djur i Sverige och Europa: Användningen av antibiotika för djur i Sverige är internationellt sett låg och antibiotikaresistensläget är gynnsamt. Men skillnaden mellan länder i Europa är mycket stor. I Europa har Sverige, Finland, Island och Norge lägst försäljning av antibiotika för djur (per kg skattad levande vikt), enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten. Cypern, Italien och Spanien har högst. I många länder är medicinering av hela djurgrupper via foder eller vatten mycket vanligare än i Sverige. Dessutom förbjöds antibiotika i rent tillväxtökande syfte i Sverige 1986 och inom EU 2006. I många andra länder är sådan användning fortfarande tillåten.
  • Frivilliga antibiotikakriterier kompletterar lagstiftningen: De uppdaterade frivilliga antibiotikakriterierna som företag kan ställa i dialogen med leverantörer av kött, mejeriprodukter och sjömat, går steget längre än gällande lagstiftning. De innehåller också ett tillhörande frågebatteri med uppföljningsfrågor till leverantörerna, samt ett utbildningsmaterial med grundläggande information om antibiotika inom livsmedelsproduktion.
  • Antibiotikakriterierna har tagits fram av Axfoundation tillsammans med en expertgrupp bestående av Max Troell (Beijer Institute/Stockholm Resilience Centre), Jenny Lundström (Friska djur) och Frida Lundmark Hedman (Sveriges Lantbruksuniversitet), samt en referensgrupp bestående av representanter från livsmedelsbranschen, civilsamhälle, akademi och myndigheter; Axfood, Coop, Findus, Gård och djurhälsan, ICA, Lidl, Livsmedelsföretagen, LRF, Martin & Servera, SIWI, SVA, Svensk Dagligvaruhandel, Upphandlingsmyndigheten, Vi konsumenter, World Animal Protection, Världsnaturfonden WWF.
  • Det här är nytt i de uppdaterade kriterierna:
    • Begränsning av antibiotika som är särskilt viktig inom sjukvården: Ett tillägg har gjorts till kriterierna för att begränsa den veterinärmedicinska användningen av sådana antibiotika som är särskilt viktiga för sjukvården.
    • Förtydligade djurvälfärdskriterier: Kriterierna innehåller förtydligande vad gäller djur i bur och stympning av djur, samt utveckling av kriterier som rör rutiner för förebyggande djurvälfärdsarbete.
    • Förbättrat frågebatteri: Det frågebatteri som organisationer kan använda i dialog med sina leverantörer har förstärkts med bland annat tydligare rekommendationer för uppföljning.
    • Sjömat inkluderas: Såväl kriterierna som frågebatteriet är nu anpassade för även fisk och skaldjur.

Intervjuer

Aktuellt inom antibiotika